The Project Gutenberg EBook of Renlighet och frisk luft, by Hjalmar hrvall

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org/license


Title: Renlighet och frisk luft

Author: Hjalmar hrvall

Release Date: June 27, 2012 [EBook #40094]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK RENLIGHET OCH FRISK LUFT ***




Produced by Tor Martin Kristiansen, Therese Wright and the
Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net









STUDENTFRENINGEN VERDANDIS SMSKRIFTER. 84.

  Renlighet och frisk luft
  af
  HJALMAR HRVALL,
  professor.

  Andra genomsedda upplagan.

  (Fjrde tusendet.)

  STOCKHOLM.
  ALBERT BONNIERS FRLAG.




Innehll:


Renlighet och frisk luft.

  1. Nyttan af frisk luft                                3.

  2. Hvad r orsaken till luftfrskmningen              3.

  3. Frruttnelsegaser och antropotoxin                  5.

  4. Tillflliga orsaker till luftfrskmning            7.

  5. Hvad r frisk luft?                                 8.

  6. Huru skola vi erhlla frisk luft i vra bostder?  10.

  7. Luftvxling                                        11.

  8. Kroppens och kldernas renhllning                 13.

  9. Bostadens renhllning                              16.


  STOCKHOLM.
  ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1900.




1. Nyttan af frisk luft.


Hur angenmt och upplifvande det r att vid uttrdandet ur ett kvaft
rum insupa den friska luften i det fria, torde litet hvar erfarit,
liksom  andra sidan fven obehaget af att lngre tid ndgas uppehlla
sig i fverfyllda lokaler eller boningsrum med dlig luft. Och i detta
fall, liksom i s mnga andra, ger oss vr omedelbara knsla en ganska
god fingervisning om hvad som fr oss vrkligen r nyttigt eller
skadligt. Erfarenheten har till fullo visat, att lngre tids vistelse
i dlig luft medfr en mngd olgenheter: allmn svaghet, bristande
matlust, bleksot, ringa motstndskraft mot hvarjehanda sjukdomar
o. s. v., medan  andra sidan den friska luften vid de s. k.
luftkurorterna vid hafskusten, p fjllen, i skogarna visat sig vara
ett bland de vrksammaste medel att behandla och frekomma de mst
olikartade sjukdomar. Det r ltt att inse, att vrkan i det senare
fallet sker indirekt, sledes att organismens egen lifsvrksamhet och
frmga att motst och befria sig frn skadliga inflytelser i hg grad
kas och befordras. Den friska luftens nytta liksom den dliga luftens
skadlighet r icke lngre omtvistad, om ocks icke nnu p lngt nr
s allmnt insedd, som den borde vara.




2. Hvad r orsaken till luftfrskmningen?


Frgar man ter hvad det r, som gr luften i vra boningsrum och
samlingslokaler dlig, s mste man tillst, att denna viktiga frga
nnu icke r p ett tillfredsstllande stt besvarad. Det r
emellertid af stort intrsse att se huru sikterna hrvidlag ndrat
sig. Som bekant utgres luften hufvudsakligen af en blandning af
omkring 21 viktdelar syrgas och 78 delar kvfgas; hvartill kommer sm
mngder af vattengas, kolsyra (2-5 delar p 10,000 delar luft) samt af
flera, p de sista ren upptckta gaser (argon, helium, krypton, neon
m. fl.), hvilka emellertid icke synas hafva ngon praktisk betydelse.
Af dessa luftens bestndsdelar r syrgasen fr lifvet fullkomligt
oundgnglig. Lifsprocesserna i vr organism best till vsentlig del i
en lngsam frbrnning; brnslet tillfres organismen genom den
intagna fdan; men liksom det i en vanlig eldstad krfves icke blott
brnsle utan fven tilltrde af luftens syre, s mste fven inom
organismen syrgas i tillrcklig mngd tillfras, hvilket som bekant
ger rum genom andningen. Hindras luftens tilltrde, intrffar
kvfning i det ena fallet svl som det andra. Frbrnningen sker i
kroppens srskilda vfnader, framfr allt i musklerna, och hrvid
alstras, liksom vid vanlig frbrnning i en eldstad, bl. a. kolsyra,
som bortgr med den utandade luften.[1] Den inandade luften frlorar
slunda omkring 5 procent syrgas och den utandade innehller i stllet
omkring 4 procent kolsyra jmte tskilligt vatten i gasform.
Kvfvemngden r ungefr densamma i den in- och utandade luften.
Kvfgasen r indifferent; den kan icke underhlla frbrnningen, men
r trots namnet icke giftig eller kvfvande mer n andra indifferenta
gaser, ssom t. ex. vtgas m. fl. S snart syrgasens betydelse blifvit
insedd, trodde man helt naturligt, att luften i slutna rum blir dlig,
emedan syrgasen smningom frbrukas genom mnniskors andning. Men
noggranna underskningar visade snart, att s icke kan vara fallet.
Endast i mycket sm, hermetiskt slutna rum kan sdant intrffa, t. ex.
d mnniskor kvfvas i en tillsluten kista o. d. Men vra boningsrum
ro aldrig s tta, och fven om alla springor tillsltes, gr luften,
ssom i det fljande skall visas, s pass obehindrat tvrs igenom
vggarna, att den frbrukade syrgasen hinner ersttas. Noggranna
analyser ha visat, att till och med i starkt fverbefolkade lokaler
luftens syrhalt aldrig understiger 20 procent, sledes icke r
nmvrdt mindre n i det fria.

  [1] Jmfr Verdandis smskrifter n:o 41, _Palmr_, _Elden_.

D man  andra sidan fann, att kolsyra icke r s indifferent som
kvfgasen, utan inandad i strre mngd medfr dden, var det ej
underligt, att man nu skte orsaken till luftfrskmningen i den vid
frbrnningen bildade _kolsyran_. Kolsyra utandas af alla mnniskor,
och det r ej svrt att uppvisa, att luftens kolsyremngd i
fverbefolkade lokaler r betydligt frkad. Den sikten att det r
kolsyran som frdrfvar luften, torde vara den frhrskande bland
allmnheten; tminstone ser man den nnu framstllas i tskilliga
lrobcker, populra skrifter m. m. Men bland vetenskapsmnnen r den
fr lnge sedan fvergifven. Luftens kolsyrehalt, som i det fria
vxlar mellan 2 och 5 delar p 10,000, stiger fven i fverbefolkade
och illa ventilerade skollokaler, vrkstder, kaserner och teatrar
sllan fver 7 p 1,000, och denna kolsyrehalt r ej tillrcklig att
frklara den dliga luftens vrkan. Man kan utan minsta olgenhet
inandas luft med vida strre kolsyremngd. I vissa grottor utomlands,
som t. o. m. anvndas vid luftkurer, stiger luftens kolsyrehalt nda
till 20 delar p 1,000; och erfarenheten frn dessa grottor visar, att
en sdan kolsyrehalt i alla hndelser icke vrkar skadligt. P dessa
och andra grunder har man fvergifvit hypotesen om kolsyran som
orsaken till luftfrskmningen. Men hvad kan det d vara? Ja, hrp
kan man ej nnu svara med visshet. S mycket tyckes emellertid redan
nu vara tydligt, att luften liksom vattnet kan frorenas p mnga
olika stt, och ser man sig om efter kllor till froreningar, s
saknas de ingalunda.




3. Frruttnelsegaser och antropotoxin.


Vid vissa jsnings- och frruttnelseprocesser bildas ytterst giftiga
mnen, som man kallat ptomainer och toxiner, och hvaraf mnga ltt
fverg i gasform; det r ganska skert, att sdana spela en viktig
roll vid luftskmningen, lt vara, att de icke nnu ro nrmare
knda. Sdana frruttnelseprocesser kunna ga rum p vr egen kropp.
I dammet finnas talrika mikroskopiska organismer af olika slag, som i
afsndringarna frn hudens svett- och talgkrtlar kunna inleda sdana
processer; och det r klart, att detsamma kan ga rum i kldesplagg,
som upptagit dylika afsndringar. Hur ltt sdan frruttnelse kan
intrda inser man, om man t. ex. erinrar sig, hur vidrig lukt somliga
personer, som lida af stark fotsvett, kunna sprida omkring sig.
Svetten luktar icke mrkbart nr den afsndras utan frst nr den
ruttnar; frhindras detta genom noggrann renlighet eller en smula i
strumporna instrdd salicylsyra, frekommes den elaka lukten, utan att
svettafsndringen upphr. Men icke blott p hudytan och i klderna kan
sdant frsigg. I munnen p nstan alla mnniskor frodas en hel flora
af mikrober, som kunna franleda snderdelning af munslemmet och i
munnen befintliga matrster, hvilket vid allt fr bristfllig
renhllning af munnen, hlst nr ihliga tnder frsvra densamma, ger
sig tillknna genom s. k. dlig andedrkt. Hr finna vi sledes en
annan klla till luftfrskmning. Men fven i nsan, svalget, ronen,
luftrren och lungorna kunna vid tskilliga sjukliga tillstnd
frruttnelseprocesser frsigg (ssom vid vissa former af kronisk
snufva o. s. v.), som p ett knnbart stt frdrfva luften i
omgifningen. Hrtill komma tarmgaser m. m.

Ngra forskare pst nu p grund af anstllda frsk, att alldeles
friska och s att sga in- och utvndigt fullkomligt rengjorda personer
icke frgifta luften i tillslutna rum (frnsett kolsyrebildningen, som
icke har ngon praktisk betydelse); men andra hafva kommit till motsatt
resultat och pst, att den utandade luften innehller ett gift, som ej
hrrr frn orenlighet, utan hr till kroppens fysiologiska afsndringar.
Man har kallat detta frmodade gift fr _antropotoxinet_ (af antropos
mnniska och toxon gift). Detta r emellertid en nnu oafgjord frga,
hvars besvarande vore af mycket stor bde teoretisk och praktisk
betydelse.




4. Tillflliga orsaker till luftfrskmning.


Oafsett detta luftens stndiga, normala frorenande af mnniskor (och
djur) kan den naturligtvis fven frsmras och frdrfvas genom mera
tillflliga eller lokala orsaker, hvarp ngra exempel hr m anfras.
I frga om gasformiga froreningar br man slunda lgga mrke till,
att jsnings- och frruttnelseprocesser liknande de frut omnmda
naturligtvis kunna frekomma i all mjlig smuts och orenlighet, hvar
den n m finnas, och franleda luftfrskmning.

En annan giftig gas, knd sedan gammalt, r koloxiden, som gr
_koloset_ s farligt. Sjlf r den utan lukt, men frekommer
lyckligtvis vanligen blandad med andra gaser, som rja dess tillvaro;
s icke blott i det vanliga oset, utan fven i _lysgas_, som
visserligen till strsta delen bestr af illaluktande kolvten, men
som egentligen r farlig genom sin halt af koloxid. Vidare br nmnas
_tobaksrk_, som utom kolpartiklar innehller gifter i gasform, icke
blott nikotin utan fven vissa vidbrnda, ej s noga knda mnen. Att
tobaksrk vrkar giftigt, drom kan enhvar, som icke genom lngvarigt
bruk af tobak gjort sig relativt oknslig fr dess invrkan, fvertyga
sig, om han vistas en afton i ngon af de otaliga, nstan oundvikliga
tobaksatmosfrer, hvarmed rkare nnu i vra dagar obekymrat frgifta
icke blott sig sjlfva utan fven sina (icke tobaksbehfvande)
medmnniskor.[2] Vidare _os_ frn rykande ljus och lampor, os af damm,
som blir svedt p rdheta kaminer; samt dlig lukt frn vta skodon,
skmda matvaror, smutsigt linne, orena klder o. s. v. Om man prfvar
med nsan luften i en frut en tid tillsluten garderob, kan man i
allmnhet omedelbart konstatera, att klder kunna spela en roll i
frga om luftfrskmning.

  [2] Jmfr Verdandis smskrifter n:o 62 och 63, _Santesson_, _Om
      tobak_, s. 29.

Huruvida _arsenikhaltiga tapeter_ (som numera sllan frekomma i
handeln) frgifta luften genom fasta eller gasformiga artiklar, torde
nnu vara oafgjort; men troligen r det senare fallet, ty fverklistring
synes ka deras skadliga vrkan (genom klistrets omedelbara berring med
frgen, hvilket gynnar uppkomsten af arsenikhaltiga gaser). Ihgkommas
br fven, att _mnga vxters doft_ r giftig.

Luftens _fasta_ froreningar sammanfatta vi under namnet _damm_, och
det r p frhand klart, att dettas bestndsdelar mste vxla i hgsta
grad under olika omstndigheter och att dammet p grund hraf r
mycket olika farligt att inandas. Som exempel m hr anfras en
uppgift p, hvad man vid mikroskopisk underskning fann i dammet
mellan ett par dubbelfnster: utom en del saker, som ej s noga kunde
bestmmas, funnos dr kvarts- och kolsmulor, kalk-korn, ylle-,
bomulls- och linnetrdar, strkelsekorn, insektsdelar (flugvingar),
fgelfjdrar, vxthr, 12 olika slags svampsporer, frmjl frn olika
slags vxter, 2 arter infusionsdjur, en mngd alger och bakterier.
Dessa sistnmda, nmligen _bakterierna_, utgra en af de fr
nrvarande mst fruktade bestndsdelarna i dammet. Bakterierna finnas
som bekant af ofantligt mnga slag, hvaraf vissa ro ytterst farliga,
andra oskadliga; fven deras lifskraftighet r mycket olika stor under
olika omstndigheter, och man inser d ltt, att ngonting
allmngiltigt ur denna synpunkt icke kan sgas om damm i allmnhet.

fven andra fasta bestndsdelar i luften, t. ex. fin sand, slipstoft
etc., kunna naturligtvis vara farliga att inandas genom att s att
sga bana vg fr bakterierna.




5. Hvad r frisk luft?


Om man nu uppstller den frgan, hur man i ett srskilt fall skall
afgra, om luften r frisk eller icke, s inses af det fregende, att
den frgan icke r s ltt att besvara. Att bedma luftens renhet
efter kolsyremngden eller ngon annan af de otaliga froreningar, som
kunna frekomma, duger naturligtvis ej.[3] Strngt taget borde luften
prfvas p dem alla, bde de fasta och de gasformiga, kemiskt,
mikroskopiskt, bakteriologiskt o. s. v.; och man skulle nd icke vara
sker p resultatet, srskilt emedan flere af de gasformiga, giftiga
bestndsdelarna nnu ro i det nrmaste oknda. I praktiken mste man
n s lnge vsentligen stta sin lit till ett annat, vida enklare,
men ocks mycket lttare tillgngligt reagens, som emellertid
ingalunda r att frakta, och som, rtt anvndt, kan skydda oss fr
mnga skadligheter, nmligen _lukten_.

  [3] Sedan man lrt sig inse, att kolsyran icke r orsaken till
      luftfrskmningen, har man likvl fortfarande anvndt
      kolsyremngden som _mtt_ p denna. fven om hypotesen om
      antropotoxinet vore riktig, skulle detta frfarande vara
      oberttigat, enr det alls icke r sagt, att kolsyran afsndras
      i viss proportion till antropotoxinet. Men som vi sett, finnas
      mnga andra kllor till luftfrskmning, hvilka icke st i
      minsta samband med kolsyreproduktionen. Kolsyrebestmningar
      kunna under vissa frutsttningar ge en frestllning om
      _ventilationens_ storlek; men draf kan man icke utan
      vidare draga ngra slutsatser i frga om luftens renhet, lika
      litet som man kan bedma en persons affrsstllning, ifall man
      endast fr veta hans utgifter men ingenting knner om hans
      inkomster.

Denna metod r visserligen icke absolut tillfrlitlig; ty mnga
skadliga froreningar hafva ingen lukt, t. ex. koloxid. Men, ssom
redan ppekats, rjas de ofta af andra, samtidigt frekommande
inblandningar, som lukta illa.  andra sidan r det ju mjligt, att
somliga mnen kunna lukta illa utan att vara s synnerligen skadliga;
men s lnge saken r outredd, gller i dylika fall (i motsats mot i
rttsfall), att man br hllre flla n fria. Ett par omstndigheter
frtjna ppekas, som ro af vikt vid nsans "rtta bruk". Frst och
frmst br naturligtvis luktorganet vara friskt och icke frdrfvat
(genom kronisk snufva, snus o. s. v.). Vidare br man veta, att
luktsinnet mycket fort uttrttas fr en viss lukt och sedan icke
lngre reagerar frr n efter tillrcklig hvila. Har man sledes
vistats en stund p ett stlle med dlig luft, knner man den vanligen
icke lngre. Vill man drfr med nsan bedma luften t. ex. i ett
sofrum p morgonen, br man frst vistas en stund i det fria och sedan
intrda i sofrummet. Slutligen gller hr som ljes, att fning ger
frdighet. Vid bedmandet af luften har man blott att tillmpa samma
regel, som fven gller om mnniskor: "den luktar bst, som icke
luktar ngonting alls".




6. Huru skola vi erhlla frisk luft i vra bostder?


I det fregende ha vi sett, huru sikterna om, hvad som r orsaken
till luftens frskmning i slutna bonings- och samlingsrum, i senare
tid undergtt en ganska stor frndring. Under det man nmligen frr
trodde, att det var den vid andningen afsndrade kolsyran, som
frdrfvade luften, r man numera af den sikten, att kolsyran i detta
fall r ganska oskyldig i jmfrelse med tskilliga andra giftiga, nnu
ej nrmare knda mnen, som afsndras frn kroppen. Huruvida dessa
terigen liksom kolsyran hra till kroppens naturliga (fysiologiska)
afsndringar eller uteslutande bildas vid de frruttnelseprocesser af
olika slag, som frsigg i smuts och orenlighet, som finnas p kroppens
yta eller i flere hlor, som mynna ut p kroppsytan, framfr allt
munhlan, och som nstan aldrig kan fullstndigt aflgsnas, eller
frekommas, denna viktiga frga r nnu oafgjord. Och likvl vore dess
besvarande af den strsta praktiska betydelse. Ty det r klart, att om
kroppen afger giftiga mnen fven under fullt fysiologiska
frhllanden, s kan man aldrig frebygga, att luften i ett rum, dr
mnniskor vistas, bemnges med sdana; och man vore d, lika vl som
nr man trodde, att kolsyran var kllan till luftfrskmningen,
uteslutande hnvisad till att ska s fort som mjligt bortskaffa dessa
gifter genom luftombyte, sledes genom _ventilation_, ty deras bildande
kunde ju icke frekommas. Hrrra de ter uteslutande frn smuts och
orenlighet, br man ju kunna _frebygga_ luftfrskmningen genom
fullstndig _renlighet_. Ehuru nu, som sagt, denna viktiga frga ej
nnu r afgjord, har man i utlandet p senare ren, icke minst p grund
af praktiska erfarenheter, brjat fsta allt strre afseende vid den
senare synpunkten. _Pettenkofer_, den bermde hygienikern, har gifvit
detta nyare uppfattningsstt ett kanske ngot drastiskt, men onekligen
slende uttryck genom fljande yttrande, som torde frtjna lggas p
minnet: "_Om man har en gdselhg i ett rum, dr man vill skaffa frisk
luft, s r det bst att frst taga bort gdselhgen och vdra sedan_".
Erfarenheterna frn mnga skolor ro i detta afseende lrorika. S
lnge man endast genom luftvxlingsapparater skte stadkomma frisk
luft i skolrummen, fick man mycket otillfredsstllande resultat, trots
det man mngenstdes uppdref ventilationshastigheten nda drhn, att
luftdraget blef strande; men nr man infrde obligatoriska _skolbad_,
blef luften ssom genom ett trollslag vsentligt frbttrad.

_Renlighet_ och _luftvxling_ ro hufvudmedlen fr erhllande af frisk
luft. Af dessa r renlighet det viktigaste; hvaraf emellertid
naturligtvis icke fljer, att ventilation br p minsta stt frsummas.
I lokaler, dr mnga mnniskor vistas, t. ex. skolor, fabriker,
kaserner o. s. v., ro srskilda luftvxlingsapparater ndvndiga; och
i privata bostder mste man fortfarande draga frsorg om flitig
vdring, hlst som det torde drja lnge, innan den grad af renlighet,
hvarom hr r frga, hinner varda i afsevrd mn frvrkligad. Men man
br alltid ha i minnet, att _dr renlighetens fordringar fr mycket
sidosttas, dr r fven den kraftigaste ventilering vanmktig_.




7. Luftvxling.


Vi skola nu i det fljande gifva ngra praktiska anvisningar rrande
ventilering och renlighet och gra brjan med den frra. Vi kunna
hrvid frbig de olika slagen af srskilda ventileringsapparater,
detta s mycket hllre, som dylika inrttningar, s ndvndiga de n
ro i lokaler, dr mnga mnniskor samlas, torde vara fverfldiga i
vanliga boningsrum. Om man nmligen dr blott iakttager noggrann
renlighet (hvarom mera lngre ned), r den s. k. "naturliga
ventileringen", d. v. s. den luftvxling som ger rum tvrs igenom
vggar, golf och tak, i frening med den dagliga vdringen genom
ppnandet af fnster och drrar, fullt tillrcklig. Man m nmligen
icke frestlla sig, att vggar, golf och tak i vra boningsrum ro
ogenomtrngliga fr luft. Icke blott genom hl och ppningar, som
alltid finnas, utan tvrs igenom brder och murar gr luften tmligen
obehindrat. Om man stter en glastratt med den vida ppningen mot ena
flatsidan af en vanlig tegelsten, och en annan likadan glastratt p
samma stt midt emot p andra sidan, ttar fogarna och fverdrar hela
tegelstenen fr frigt med vax, s kan man, ssom Pettenkofer visat,
leda in syrgas genom den ena trattpipen och tnda den, dr den gr ut
genom den andra. Gasen gr slunda ganska obehindrat tvrs igenom
tegelstenen. Ja, man kan till och med slcka ett brinnande ljus, som
hlles framfr den ena trattpipen, genom att blsa i den andra. Men
betydligt lttare gr luften igenom det murbruk, som frenar stenarna
med hvarandra. fven tr genomslpper luften ehuru icke s ltt som
tegelsten; men fven hr gr luften vanligen ganska ltt genom
fogarna. Allt detta gller emellertid i vida mindre grad om fuktigt
material. Om man vid det ofvan anfrda frsket frst drnker
tegelstenen i vatten, s lyckas det icke alls eller i alla hndelser
dligt. Draf inses ltt, att den naturliga ventilationen i ett
nybyggt hus med vta murar mste vara betydligt smre n i ett hus med
torra vggar, och detta r en af de frnmsta farorna med bostder i
nya stenhus. fven cementputs, oljefrg och fernissa frminska eller
upphfva genomtrngligheten.

Faran af vta murar kan vsentligen frminskas genom stndig eldning
fr ppna spjll dag och natt; och _eldning_ r fven ljes i privata
bostder ett af de viktigaste medlen att stadkomma luftvxling. Allra
mst vrksamma ro naturligtvis hrvidlag sdana kaminer, som brinna
dygnet om, frutsatt att de sktas ordentligt, s att de icke sprida
os, hvilket allt fr ofta r fallet i fljd af okunnighet eller
vrdslshet vid deras sktsel. Eldning befordrar fven indirekt
luftvxlingen genom bostadens uppvrmning; ty den naturliga
ventilationen pvrkas i s hg grad af temperaturskillnaden mellan
inne och ute, att, ssom Pettenkofer visat, luftvxlingen i samma rum
kan vara strre om vintern, nr fnster och drrar ro tillslutna, n
om sommaren, d fnstren st ppna. Och han anmrker i sammanhang
hrmed, att om man ger de fattiga ved om vintern, s ger man dem icke
blott vrme, utan frbttrar fven luften i deras bostder.

Man br emellertid icke underlta att vid den dagliga rengringen af
boningsrummen svl som ljes vid frefallande behof grundligt
utlufta rummen genom att ppna fnstren, hvilka bra vara frsedda med
s. k. lttrutor, fr att vdring m kunna ske fven om vintern, sedan
innanfnstren ro insatta. Vida bttre ro emellertid sdana
dubbelfnster, dr det inre fnstret r fst p det yttre, s att hela
fnstret kan ppnas p en gng, hvarvid ytter- och innerfnstret
fljas t.

Man br vid dylik vdring om vintern komma ihg, att det r mycket
mera praktiskt att ppna fnstret en kort stund p vid gafvel n att
lta det st lnge p glnt; nnu bttre r att en stund stadkomma
korsdrag, om man vill grundligt utvdra rummet, d luften ombytes s
hastigt, att vggar och mbler m. m. fga hinna afkylas. Den nya
luften uppvrmes i s fall mycket fort, under det, ifall fnstret str
lnge p glnt, rummet smningom utkyles. Genom att ppna ventilen
upptill p kakelugnen, dr en sdan ventil finnes, kan man i hndelse
af behof stadkomma en tmligen god ventilation.




8. Kroppens och kldernas renhllning.


nnu viktigare n ventilationen r, ssom redan r antydt, renlighet.
P grund af hvad frut r nmt utgra vanligen mnniskorna sjlfva den
viktigaste kllan till luftfrskmningen. Vilja vi hlla rent, bra vi
drfr gra brjan med oss sjlfva. _Huden_ br hllas ren genom
grundliga och ofta upprepade bad, lt oss sga till en brjan minst en
gng i veckan; hvarjmte ombyte af underklder br tillrckligt ofta
ga rum. Det r otroligt, i huru hg grad fven s. k. bildadt folk i
vrt land syndar mot dessa regler. Det r ej ovanligt att en person,
som kan vara ganska snygg till det yttre, men som ej badat p mycket
lnge, genom sin blotta nrvaro p en kort stund kan p ett knnbart
stt frdrfva luften i ett helt rum. Med ngon fning kan man i
allmnhet med lukten afgra, hur pass "obadad" en person varit, som en
stund befunnit sig i ett litet, tillslutet rum med frut frisk luft,
och man finner snart, att obadade personer ro vanligare n man kan
ana. Bad frsummas p ett ofrsvarligt stt i vrt land. Vr
bondeklass t. ex. str i detta afseende betydligt efter den finska
allmogen, som i stor utstrckning begagnar de billiga och vrksamma
badstubaden. De mera upplysta bland arbetsklassen torde i detta
afseende st framfr vra bnder, och det r icke osannolikt, att
luften i andra kammaren, som nu trots betydlig ventilering r s
dlig, fven i bokstaflig bemrkelse skulle bli bttre, om -- rstrtten
utstrcktes. Badning r s viktig i sanitrt hnseende, icke minst med
afseende p frebyggandet af luftfrskmning, att tillgng till
billiga bad sommar och vinter borde ombesrjas p allmn bekostnad
bde p landet och i stderna. I utlandet har man gtt fre i detta
afseende: i Berlin t. ex. kan man f en ljum dusch (jmte tvl och
handduk) fr ett pris af omkring 10 re. Redan _Liebig_ yttrade p sin
tid, att ett folks kulturstndpunkt kan mtas efter den mngd tvl och
spa det frbrukar per individ, och det ligger en god del sanning i
detta yttrande. Mttstocken m vara ngot ensidig; men den r minst
lika god, som den i detta syfte ofta anvnda procenten af skrif- och
lskunnige; ty bildningen visar sig ej s mycket dri, _att_ man kan
lsa och skrifva, som i _hvad_ man vrkligen lser och skrifver. Detta
ter, kan t. ex. lika vl befordra vidskepelse som upplysning, under
det tvl och spa nstan uteslutande anvndas till nyttigt ndaml och
i hyfsningens intrsse.

En annan klla till luftfrskmning r, ssom vi frut ppekat, vissa
personers _dliga andedrkt_. Den kan bero p sjukdomar i nsan,
munnen, svalget och luftvgarna, och i s fall br naturligtvis
lkaren rdfrgas. Men i de flsta fall beror den helt enkelt p
bristande renhllning af munnen med draf fljande jsnings- och
frruttnelseprocesser drstdes. Det r en allmn frestllning, att
dlig andedrkt beror p dlig mage; men frhllandet torde vida
oftare vara p stt och vis omvndt, i det att de frruttnelseprocesser
i munnen, som ge upphof till den dliga andedrkten, fven kunna
franleda sjukdomar i magen. fven fr tndernas vrd r munnens
vederbrliga renhllning af vikt. _Stanley_ berttar i sitt arbete
"Genom de svartes vrldsdel", huru han p ett stlle i Afrika sttte p
en negerstam, som frapperade genom sina blndhvita tnder. Men han fann
snart frklaringen: efter hvarje mltid framtogo dessa negrer --
tandborstar och rengjorde omsorgsfullt sina tnder. Hos oss har det nnu
icke, s som sig borde, ingtt i de vanliga fordringarna p hyfsning,
att man br hlla sig ren fven i munnen, ngot som br kunna
stadkommas genom flitigt bruk af tandborstar, tandpulver och ngot af
de mnga goda antiseptiska munvatten, som konkurrensen framkallat. En
person med dlig andedrkt kan stundom frdrfva luften i hela sin
omgifning; och mer eller mindre dlig andedrkt r mycket vanligare n
man tror. Det frtjnar ppekas, att emedan luktsinnet snart trttas af
en viss lukt, som sedan ej kan uppfattas, sllan ngon kan knna, om
hans egen andedrkt luktar illa.

I hndelse af smittosamma sjukdomar bra den sjukes afsndringar
omsorgsfullt desinficeras. Srskilt gller detta om lungsiktigas
upphostningar. Men detta r ett kapitel fr sig, som vi hr ej kunna
inlta oss p. Endast s mycket m i detta sammanhang framhllas, att
man borde med alla till buds stende medel ska fullstndigt utrota
somliga personers ovana att _spotta p golfvet_, en osed som r
fullkomligt ofrenlig icke blott med vanlig hyfsning utan fven med
hlsolrans enklaste fordringar.

S mycket om vra egna kroppar. Det r fr frigt klart att fven vra
klder, framfr allt underplaggen, mste, om de ro smutsiga, vara
hrdar fr luftfrskmning. Genom flitig badning, som naturligtvis
frminskar underkldernas orenande, och genom tillrckligt ofta
skeende ombyte, mste man bemda sig att fven i detta afseende icke
blott _synas_ utan vrkligen _vara_ ren.

Att fven gngklderna emellant borde rengras, r tmligen klart; vore
de ej i allmnhet af mrk frg, som dljer smutsen, skulle det ofta nog
vara alldeles ptagligt. Men dylik rengring frsummas allmnt, utan
tvifvel mst drfr att man icke tror att den r mjlig. Tekniken har
emellertid fven p detta omrde gjort stora framsteg p senare tiden;
och fven i vrt land finnas redan p tskilliga stllen kemiska
tvttanstalter, dr gngklder o. d. utan att sndertagas fr ganska
billigt pris grundligt rengras (genom tvttning med benzin o. d.) och
eventuelt desinfekteras (med nga). Dessa nyttiga anstalter frtjnade
anvndas i vida strre utstrckning n som nu r fallet. Utom mnga
andra frdelar skulle hrigenom vinnas fven den, att en viktig klla
till luftfrskmning i vsentlig grad inskrnktes.




9. Bostadens renhllning.


fverg vi nu till renhllningen i vra boningsrum, s r det kapitlet
s vidlyftigt, att vi hr mste inskrnka oss till att framhlla ngra
f synpunkter. Om redan den yttre luften och grundluften (luften i
marken) i bostadens nrhet orenas genom afskrdeshgar, nrbelgna
aftrden, illaluktande rnnstenar o. s. v., s r det naturligtvis
omjligt att erhlla frisk luft i rummen. I sjlfva rummen ro ofta
golfspringorna och fyllningen i trossbottnarna (i hvilken flytande
mnen kunna nedrinna genom golfspringorna) en outtmlig klla till
luftfrskmning, ja ofta vrkliga smittohrdar, ssom erfarenheten
visat. Oljemlade eller bonade golf med _fullkomligt tta fogar_ ro
ett nskningsml, som man borde efterstrfva, till en brjan tminstone
i barnkamrarna.[4] Mlade golf kunna ltt rengras genom tvttning, och
man slipper ifrn den frhatliga skurningen med vatten i golfspringor
och trossbottnar med tfljande "skurlukt".

  [4] Billigare n att oljemla golfven, men likvl mycket
      frdelaktigt r att olja dem, hvilket man kan gra sjlf. Till
      ett rum med 5 meters sida (25 kvadratmeter) tgr 1 liter
      kokad linolja, som finnes i handeln. Oljan uppvrmes _lindrigt_
      (obs. att den ej r eldfarlig men brinner, om den antndes, och
      i s fall bst slckes med ett passande lock) och ingnides med
      en yllesudd, fst p ett skaft. Sedan oljan torkat, upprepas
      ingnidningen 2 gnger, hvarvid  kilogram ockra blandas med
      oljan. Ingnidningen br hlst frnyas hvarje r.

Gamla mbler ssom kommoder, soffor med oren stoppning o. s. v. kunna
stundom sprida dlig lukt och bra i s fall aflgsnas och
oskadliggras. ppna tvttkrl ro vida att fredraga framfr de
gamla, skpformiga, sllan eller aldrig luktfria kommoderna.

Smuts, har en frfattare sagt, r blott "en sak p ortt stlle". Det,
som r vidrig smuts p ett stlle, r kanske t. ex. frtrfflig
gdning p ett annat. Smutsen br bortskaffas s fort som mjligt, s
mycket mer, som dess skadliga vrkan vanligen kas, ju lngre den fr
ligga. Drfr bra klosetter, skulhinkar, sopldor o. s. v. tmmas
_ofta_, och krlen sedan _vl rengras_ och hlst desinficeras.
Smutsigt linne och orena klder i allmnhet bra icke behllas inom
boningsrummen och ej f ligga lnge "p lager". Det r bttre att ha
_sm_ linnefrrd och tvtta ofta, n tvrtom. Sngklder bra ej
frvaras i slutna fllbnkar och soffor utan fritt och luftigt samt
ofta piskas och vdras. Skafferiet br hllas rent och noga
ventileras.

Doftande blommor borde man ej ha i rum, i alla hndelser ej i sofrummet.
Somliga vxters doft r direkt skadlig; andra kunna vrka skadligt genom
att _dlja_ dlig luft. Man tyckes nu fr tiden mera allmnt inse, att
dlig luft br aflgsnas, icke dljas, hvilket frklarar, att det frr
s vanliga bruket af rkpulver, rkpapper o. s. v. med rtta kommit
alldeles ur modet. Alldeles detsamma gller om bruket af parfymer,
hvilka frr anvndes mycket mera n nu (i synnerhet af fruntimren) och i
samma syfte. Numera torde flertalet fredra att hlla sig rena, och man
tillmpar den redan anfrda regeln, att "den luktar bst, som icke
luktar ngonting alls". En parfymerad person utstter sig fr misstanken
att han inte r riktigt snygg. Man br dessutom betnka, att hvad som r
vllukt fr en person kan vara vidrigt fr en annan, samt att den
parfymerade af redan anfrda skl ej sjlf kan knna hur starkt han
luktar. Vllukt kan vara angenm och uppfriskande fr en stund, men icke
i lngden.

Hvad srskilt angr _dammet_, s kan mycket gras fr att frekomma,
att dylikt hopas. Vra rum ro ofta fverlastade med en del krimkrams
och grannlter af alla slag, hvilka redan ur sknhetssynpunkt ro af
mer n tvifvelaktigt vrde och som mera gra skl fr namnet
"dammgmmor", n prydnadsfreml.[5] En frenkling af lefnadsvanorna
skulle hrvidlag fven ur hlsosynpunkt vara i hg grad nskvrd.
Detsamma gller om alla slags _tyg-_ och _trasmattor_; de ro ur
hygiensk synpunkt alltid misstnkta och borde hlst alldeles
afskaffas. Dr det r dragigt och golfkallt r det vida bttre att gra
golfven tta n att tcka dem med mattor. Kunna dylika ej umbras, bra
de frst och frmst aldrig fastspikas utan fstes med ringar, s att de
ltt kunna borttagas. De bra vidare ofta piskas (hvilket naturligtvis
fven gller om frhngen, draperier o. s. v.), men piskas p sdana
tider och stllen, att dammet ej anstller nnu mera frtret och skada,
n om det ftt vara i fred. Vida frmnligare frn hlsosynpunkt, ehuru
dyrare, ro linoleummattor, som kunna aftvttas.

  [5] Jmfr Verdandis smskrifter n:o 77, _Ellen Key_, _Sknhet fr
      alla_, s. 10.

Emellant borde man ocks lta grundligt rengra och desinfektera
tygmattor p de kemiska tvttanstalterna; hvilket i lika mn gller
fven om filtar, tcken, dukar o. s. v.

Ett medel att frekomma damm i boningsrum, som ej br frbises, bestr
dri, att man lagar att folk, som kommer utifrn, har utvg att
ordentligt torka sig om ftterna, nr s behfves. Mot en sak r man
tillsvidare maktls, nmligen mot fruntimrens lnga kldningar, medels
hvilka de upprifva dammet inom och utom hus och inslpa det i hemmen.
Detta ofrnuftiga mod dagalgger klart, huru fga utvecklad knslan
fr renlighet och snygghet r fven inom de hgre samhllslagren och
huru mycken okunnighet, som finnes att utrota.

Slutligen ett par ord om dammets aflgsnande. Detta sker ingalunda
genom den frhatliga "torrsopning" med kvastar och dammborstar, som
nnu hr och dr anvndes och som r lika frkastlig inom som utom hus.
Dammet rifves upp, svfvar en tid i luften och lgger sig ned igen p
samma stllen som frut och andra dessutom, som frut kanske voro
relativt dammfria. Med tillhjlp af en lindrigt fuktad handduk eller
dammtrasa eller en borste omlindad med en fuktad handduk kan man, om
man gr frsiktigt tillvga, taga bort dammet, utan att rifva upp det.
Dammet br icke tilltas ha ngra privilegierade asyler, dr det alltid
fr vara i fred, emedan det dr ej faller s mycket i gonen, ssom
t. ex. under sngar och byrar, bakom och ofvanp kakelugnar o. s. v.,
utan fven sdana stllen bra emellant p samma stt befrias frn
damm.

               *               *
                       *

Hufvudvillkoret fr att f frisk luft r som vi sett _renlighet_. Och
att genomfra renlighet r i sjlfva vrket (fven frnsett dess
betydelse fr den friska luften) det yppersta budet i hela
hlsovrdslran. Den strsta svrigheten hrvid ligger i den mnskliga
naturen, fr hvilken _vanan_ spelar en s stor roll. Mnniskorna mste
uppfostras till renlighet, _vnjas_ vid densamma; drigenom blir den
fr dem ett oafvisligt behof. Att ska frm ldre personer att antaga
nya vanor r s godt som hopplst. Det r i ungdomen, som vanan vid
renlighet skall grundlggas; en gng frvrfvad, frloras den sedan
icke s ltt. Icke minst ur denna synpunkt r det som de _obligatoriska
skolbaden_ ha en s ofantlig, social betydelse, att de i sanning borde
infras fverallt bde p landet och i stderna. De drtill
erforderliga medlen skulle knappast kunna anvndas p ett nyttigare
stt.

       *       *       *       *       *




ERRATA/TRYCKFEL:


Ett ftal errata/tryckfel i den ursprungliga texten har rttats som
fljer:

  Sidan  3: "e,s" ndrat till "se"
            (af stort intrsse att se).

  Sidan  4: "hinnar" ndrat till "hinner"
            (syrgasen hinner ersttas)

  Sidan  5: "frhrskade" ndrat till "frhrskande"
            (den frhrskande bland allmnheten)

  Sidan  6: "talgkttlar" ndrat till "talgkrtlar"
            (hudens svett- och talgkrtlar)

  Sidan 12: "tadkomma" ndrat till "stadkomma"
            (viktigaste medlen att stadkomma luftvxling)

  Sidan 13: "mycker" ndrat till "mycket"
            (i s fall mycket fort)

  Sidan 14: "pr" ndrat till "per"
            (spa det frbrukar per individ)

  Sidan 14: "sjukdommar" ndrat till "sjukdomar"
            (kan bero p sjukdommar i nsan)

Ett mindre antal avstavnings- och interpunktionsfel har ocks ndrats,
medan alla andra variationer i stavning har bibehllits s som de
frekommer i originaltexten.





End of Project Gutenberg's Renlighet och frisk luft, by Hjalmar hrvall

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK RENLIGHET OCH FRISK LUFT ***

***** This file should be named 40094-8.txt or 40094-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/4/0/0/9/40094/

Produced by Tor Martin Kristiansen, Therese Wright and the
Online Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net


Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.org/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org/license

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need, are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org


Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations.
To donate, please visit: http://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.


Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.


Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     http://www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
