The Project Gutenberg EBook of Rttigheter och Skyldigheter gentemot
Statskyrkan, by Georg Stjernstedt

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org


Title: Rttigheter och Skyldigheter gentemot Statskyrkan
       En hjlpreda fr svenska medborgare

Author: Georg Stjernstedt

Release Date: September 21, 2010 [EBook #33791]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK RTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER ***




Produced by Tor Martin Kristiansen, ronnie sahlberg and
the Online Distributed Proofreading Team at
https://www.pgdp.net






  _STUDENTFRENINGEN VERDANDIS SMSKRIFTER. 113._

  Rttigheter och Skyldigheter
  gentemot Statskyrkan

  En hjlpreda fr svenska medborgare

  af

  GEORG STJERNSTEDT,
  juris kandidat.

  (_Fjrde tusendet._)


  STOCKHOLM.
  ALBERT BONNIERS FRLAG.




Innehll:

Rttigheter och skyldigheter gentemot statskyrkan.

  1. Rttigheter och skyldigheter i rent personligt hnseende        3
       1. Barndop                                                    3
       2. Religionsundervisning                                      5
       3. Konfirmation och nattvardsgng                             9
       4. Vigsel                                                    11
       5. Kyrkotagning                                              14
       6. Gudstjnst                                                14
       7. Kyrkotukt                                                 15
       8. Edgng                                                    16
       9. Jordfstning                                              18

  2. Rttigheter och skyldigheter i ekonomiskt hnseende            19
          Skyldighet att erlgga afgifter till kyrka och prsterskap.
          -- Rtt att besluta drom.

  3. Uttrde ur statskyrkan                                         22
          Villkor och vrkningar.

  4. Allmnna anmrkningar                                          25
          Sammanfattning. -- Yttrande- och tryckfrihet i religisa
          ting. -- Besvr fver prsts mbetstgrder.


Freliggande smskrift utgr en omarbetning och utvidgning af
en frut af Freningen fr religionsfrihet utgifven skrift med samma
titel.


  STOCKHOLM.
  ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1903.




1. Rttigheter och skyldigheter i rent personligt hnseende.


Det r i tv hnseenden statskyrkans ansprk gentemot den enskilde gras
gllande med tvng; fr det frsta tvingas han _personligen_ att deltaga
i kyrkliga handlingar och ceremonier, kyrklig religionsundervisning
m. m., fr det andra tvingas han att _med pnningar_ bidraga till
kyrkans och prsterskapets underhll.

Fljande framstllning skall gnas t den enskildes rttigheter och
skyldigheter i frstnmda rent personliga hnseende: den afser slunda
att i korthet meddela, i hvilka fall man r tvungen att deltaga i
kyrkliga handlingar, religionsundervisning m. m. och i hvilka fall man
icke r det.


=1. Barndop.= Barndopets anvndning i vr kyrka stder sig, som bekant,
p ngra yttranden hvilka enligt evangelierna skola ha fllts af Kristus.
I dopformulret heter det slunda: Emedan nu vr Herre Jesus har betygat
och sagt: 'Utan en varder fdd af vatten och ande kan han icke ing i
Guds rike', s vilja vi efter hans befallning genom den nya fdelsens bad
upptaga detta barn i den kristna frsamlingen etc. Enligt detta Kristi
uttalande, menar kyrkan, r dpelsen ett villkor fr saligheten. Detta
betonas ocks i den af vr kyrka antagna Augsburgska beknnelsen, dr
vederdparnas lra att barn kunde bli saliga utan dopet uttryckligen
frkastades. I full fverensstmmelse med kyrkans skdning str fven
det s. k. nddopet, dr man skyndar sig att dpa det spda barnet, s
att det ej mtte d odpt och drigenom hemfalla t en evig osalighet.

Frldrar, som nu ogilla kyrkans lra om dopet eller icke dela den
kyrkliga eller kristliga skdningen i allmnhet och drfr ej finna
ngot skl att hgtidligen lta upptaga barnet i den kyrkliga
frsamlingen, ha ocks ltit bli att dpa sina barn.[A]

  [A]  Frldrarna ha stundom fven gifvit ett offentligt
       uttryck t sitt beslut att ej lta dpa barnet genom att
       i fdelseannons utstta barnets namn, t. ex. slunda
       Vr son Ivar Bernhard, fdd den etc. eller En son,
       kallad Ivar Bernhard, fdd den etc.

Detta kunna de saklst gra, ty =_det r numera helt och hllet lmnat t
frldrarnas eller_= (i frga om s. k. okta barn) =_moderns fria val
att bestmma huruvida barnet skall dpas eller ej_=. Detta gller svl
fr statskyrkans medlemmar som fr frmmande trosbeknnare.

  Enligt 1686 rs kyrkolag, som i vissa delar nnu gller, voro
  frldrar tvungna att dpa sina barn. Den som frsummade detta
  skulle belggas med kyrkoplikt eller gifva ngot ansenligt till
  kyrkan och de fattiga. Denna bestmmelse torde frst genom 1887
  rs nedan anfrda frordning med skerhet frlorat all gllande
  kraft.

  Det hnde ock frr att dopet framtvangs med vld. Slunda finnas
  frn 1700-talet exempel p att Kungl. Maj:t befallt att barn skulle
  genom beskedlige exekutionsbetjnters frsorg bringas till dopet.
  Tv kungl. resolutioner af detta innehll, nmligen frn ren 1733
  och 1740, synas ocks sedermera ha betraktats ssom allmnt
  gllande lag. Det frekom tminstone att landshfdingembeten med
  std af dessa resolutioner fretogo sig att lmna handrckning till
  tvngsdop. Sista gngen torde ha varit r 1863 i rebro ln, d
  emellertid tgrden icke ledde till afsett resultat, enr barnets
  moder s tredskades att lnsmannen ej kunde fullgra
  befallningen. Ungefr samtidigt fann sig dremot Lunds domkapitel
  tvunget att hos Kungl. Maj:t anmla, att landshfdingembetet i
  Kristianstads ln vgrat lmna dylik handrckning gent emot en del
  personer som omfattat baptistiska villomeningar. Kungl. Maj:t var
  emellertid nu ej lngre villig att skaffa prsterskapet det skade
  bitrdet af beskedlige exekutionsbetjnter.

Numera r, som sagt, barndopet en fullkomligt frivillig sak. Enr
emellertid prsterskapet r frpliktat att fra de anteckningar som ligga
till grund fr befolkningsstatistiken m. fl. officiella uppgifter, skall
anmlan om barns fdelse gras hos pastor i frsamlingen. _Kungl.
frordn. angende anmlningar om fdda barn den 11 febr. 1887_ stadgar
hrom:

   1. Inom sex veckor efter det barn blifvit fdt skall, fven om
  barnet under nmda tid ej till dop befordras, barnets fader eller
  moder eller, i hndelse af deras dd eller frnvaro, annan person,
  hvilken om barnet har vrd, hos pastor i den frsamling, dr barnet
  vistas, (eller, om barnet tillhr en sdan af frmmande trosbeknnelse
  bildad frsamling, hvars frestndare, efter hvad srskilt r stadgat,
  har att fra anteckningar fver frsamlingsmedlemmarnas borgerliga
  frhllanden, hos frsamlingsfrestndaren) anmla orten och tiden fr
  barnets fdelse samt barnets och dess frldrars namn. ro frldrarnas
  namn ej knda, ge anmlan om barnet ndock rum.  2. Uraktltes sdan
  anmlan, hvarom i 1  r sagt, bte den frsumlige fem kronor och
  varde honom vid vite frelagt att sin skyldighet fullgra.

Hrvid kan anmrkas, att frldrarnas namn icke behfver uppgifvas, i
hndelse de nska vara oknda (hvilket framgr af srskilda
frfattningar, nmligen k. bref den 17 okt. 1778, k. regl. fr
barnmorskor den 28 nov. 1856 m. fl.).

Bestmmande af barnets namn r, vare sig dop sker eller icke, uteslutande
en frldrarnas angelgenhet. Prst fr icke vgra att i dopet ge barnet
det eller de namn som af frldrarna nskas.

Hvem som hlst ger rtt att frrtta barndop, men s. k. _lekmannadop_,
utom d det r att betrakta ssom nddop, erknnes icke af statskyrkan.
Dock skall p begran lekmannadop antecknas i kyrkobckerna med orden
Icke af svenska kyrkan dpt.

=_Den som icke blifvit dpt tillhr statskyrkan likavl som om han vore
dpt._= Det enda afgrande fr frgan huruvida ett barn tillhr
statskyrkan eller ej, r frldrarnas religion (se hrom nrmare sid. 6
och 23).

=_En odpt person har samma borgerliga rttigheter som en dpt._= Dremot
mrkes i _kyrkligt_ hnseende att odpt ej ger rtt att konfirmeras,
beg nattvarden[B] samt erhlla kyrklig vigsel. Detta kan emellertid
icke utgra ngot skl fr att lta dpa sina barn, ty barnen kunna ju
alltid sedermera, om de s skulle nska, erhlla dop och slunda komma i
tnjutande af de nmda kyrkliga rttigheterna.

  [B]  Angende begngen nattvards betydelse i borgerligt
       hnseende fr ett undantagsfall, se sid. 10.


=2. Religionsundervisning.= Grundsatsen i vr lagstiftning om
religionsundervisningen r den att =_alla barn, hvilkas frldrar
tillhra statskyrkan, skola uppfostras och undervisas i statskyrkans
lra_=, frldrarna m sedan hysa hvilken tro och hvilka tankar om denna
lra som hlst.

Denna grundsats visar sig frst och frmst dri, att
kristendomsundervisning i statskyrklig anda fr ifrgavarande barn,
d. v. s. det fvervgande flertalet, r _tvngsmne i alla offentliga
skolor_, folkskolor svl som elementarlrovrk.

=_Fritagna frn skyldigheten att uppfostra sina barn i statskyrkans
lra_= ro blott frldrar som _bda_ ro medlemmar af frmmande
trossamfund samt i _vissa fall_ frldrar, af hvilka den ena tillhr
statskyrkan och den andra frmmande trossamfund.

De nrmare bestmmelserna hrom terfinnas i _kungl. frordn. ang.
frmmande trosbeknnare och deras religionsfning den 31 okt. 1873,  6
och 7_.

  I  6 freskrifves: Barn af kta makar, som vid barnets fdelse
  ro medlemmar af _samma_[C] frmmande trossamfund, m i dess lra
  uppfostras. ro frldrarna vid barnets fdelse medlemmar af
  _skilda_ trossamfund; ger _fadern_ bestmma i hvilketdera
  samfundets lra barnet skall uppfostras. Tillhr endera sdant
  trossamfund och den andra svenska kyrkan; d skall barnet i
  evangeliskt lutherska lran uppfostras. Har emellan makarna
  trffats aftal om deras barns uppfostran i evangeliskt lutherska
  lran eller frmmande troslra, som en af makarna beknner; vare
  sdant aftal gllande, s framt det blifvit fre ktenskapets
  ingende skriftligen upprttat och uppvisat fr vigselfrrttaren
  -- -- --

  Vidare stadgas, att om _bda_ frldrarna fverg till frmmande
  trossamfund, fr barn uppfostras i detta samfunds lra.

  I  7 heter det bl. a.: Barn, som icke skall uppfostras i
  evangeliskt lutherska lran, m, p framstllning af vederbrande
  mlsman, fritagas frn undervisning dri svl i folkskolan som vid
  elementarlrovrk; dock ligger, vid den frra skolstyrelsen, och
  vid den senare rektor tillse, att sdant barn genom mlsmans
  frsorg erhller tillbrlig religionsundervisning. Frsummar
  mlsman, oaktat af skolstyrelsen eller rektor erhllen pminnelse,
  sin skyldighet hrutinnan, skall barnet deltaga i den
  religionsundervisning, som i folkskola eller vid elementarlrovrk
  meddelas.

  [C]  Kursiveringen i alla de lagar och frfattningar som i
       denna skrift anfras, r af smskriftens frf.

Rrande dessa bestmmelser ppekas att fr friheten frn deltagande i
religionsundervisningen erfordras att frldrarna ro _medlemmar_ af
frmmande trossamfund, kristet eller mosaiskt. Det r sledes icke nog
att de uttrdt ur statskyrkan, de mste ocks ha ingtt i ett frmmande
trossamfund. (Erknt af staten och berttigat till offentlig
religionsfning behfver samfundet dremot icke vara.)

Vidare anmrkes att befrielsen endast r _villkorlig_, d. v. s. den
gller s lnge skolmyndigheterna finna barnet genom mlsmans frsorg
erhlla tillbrlig religionsundervisning. Fr att kontrollera detta ga
de rtt att anstlla prfning med barnet, och ligger det drvid helt och
hllet i de prfvandes skn att afgra huruvida den undervisning barnet
erhller r tillbrlig eller ej.

                  *       *       *       *       *

t kristendomsundervisningen lmnas, som bekant, ett stort utrymme vid
vra skolor. Kristendomskunskap r lromne i elementarlrovrkens och
folkskolans alla klasser och afdelningar samt tar en stor del af
undervisningstiden i ansprk.

I frga om den _anda_ i hvilken kristendomsundervisningen skall bedrifvas
r meningen otvetydigt den att lraren skall ska hos barnen inplanta
_religis tro p statskyrkans lror_, _icke blott_ meddela dem
_undervisning om dessa lror_ allts. Ett kungl. cirkulr (af den 12 maj
1865) freskrifver uttryckligen att de heliga sanningarna skola gras
lefvande hos de unga fr att bli fruktbrande fr deras lif. Hrtill
kommer att hela vr skolundervisning r stlld i beroende af kyrkan.
Prsterskapet skall slunda enligt folkskolestadgan utfva en sorgfllig
uppsikt i synnerhet fver kristendomsundervisningen i distriktets
skolor. Biskopen r hgste chef fr alla skolor i stiftet, bde
elementarlrovrk och folkskolor o. s. v. Med den kyrkligt-religisa
andan i undervisningen fverensstmmer ju ocks systemet med
andaktsfningar och skolgudstjnster.

                  *       *       *       *       *

Frldrar behfva icke ndvndigtvis lta sina barn g i de offentliga
skolorna; p vissa villkor f barnen undervisas i hemmet eller i enskild
skola.

Slunda m barnen tnjuta undervisning i =_enskild skola_= i stllet fr
folkskolan, om i den enskilda skolan meddelas sdan undervisning som i
noggrannhet och omfattning kan likstllas med den som p motsvarande
stadium meddelas i folkskolan (Folkskolestadgan,  37).

Angende enskild skola jmfrlig med folkskolan freskrifver
folkskolestadgan dessutom bl. a. att den som vill inrtta sdan skola
skall fr att f tillstnd drtill vara _knd fr gudsfruktan_, samt att
skolrdet ger rtt att terkalla tillstndet, om undervisningen i den
enskilda skolan af skolrdet befinnes anordnad i strid med de fr
folkskolan gifna freskrifter.

Prsterskapet utfvar uppsikt fver de enskilda skolorna likavl som
fver folkskolan.

Huruvida enskilda skolor, motsvarande folkskolans stadium, mste anses
tvungna att meddela kristendomsundervisning, torde vara ovisst. Men
skert r att _om_ religionsundervisning meddelas, mste detta ske i
statskyrklig anda eller tminstone icke i strid dremot. Hrvid mrkes,
utom hvad nyss blifvit nmt, fven frordn. angende ansvar fr den som
sker frm annan till affall frn evangeliskt lutherska lran den 16
nov. 1869, dr det bl. a. heter: Om ngon, hvilken af frldrar eller
mlsman ftt sig anfrtrott att uppfostra eller undervisa barn, som
tillhra svenska kyrkan, sker under utfningen af sdant uppdrag
bibringa barnet annan tro n den som med den evangeliskt lutherska lran
fverensstmmer, vare frfallen till bter fr. o. m. 20 t. o. m. 500
kronor eller fngelse i hgst ett r. (Detta fven om det sker med
frldrarnes vetskap och vilja och fven om det ej innebr ngon lockelse
till ppet affall.) I sammanhang hrmed kan nmnas, att frmmande
trosbeknnare ej utan kungl. maj:ts srskilda tillstnd f inrtta eller
upplta skolor eller andra uppfostringsanstalter, i _hvilka
religionsundervisning meddelas_, fr barn under 15 r, tillhrande
svenska kyrkan (Frord. ang. frmmande trosbeknnare,  12).

Hvad undervisning =_i hemmet_= angr bestmmer folkskolestadgan att barn
p frldrarnas begran m af skolrdet befrias frn skolgng, drest
frldrarna anses vara i stnd att taga sorgfllig vrd om barnens
undervisning ( 38). Vidare stadgas att barn som erhller undervisning i
hemmet r skyldigt att p kallelse af skolrdet instlla sig till
prfning och att skolgng skall lggas barnet, om det vid prfningen ej
befinnes ha erhllit sdan undervisning som i noggrannhet och omfattning
ngorlunda motsvarar undervisningen i folkskolan.

Skulle frldrarna slunda t. ex. ej lta barnet lsa katekes och
biblisk historia, kan skolrdet freskrifva skolgng. Och om frldrarna
underlta att efterkomma skolrdets freskrifter, m barnen, sedan
frldrarna frgfves varnats af prst och kyrkord, kunna genom
skolrdets frsorg frn frldrarna (eller mlsmnnen) skiljas och till
vrdande t andra personer fverlmnas, samt kostnaden fr barnens
underhll hos frldrarna (eller mlsmnnen) i laga ordning utmtas.
(Folkskolestadgan  51.)[D]

  [D]  Fr tillmpning af denna bestmmelse ger skolrdet att
       vnda sig till Konungens Befallningshafvande.

Till sist m betrffande religionsundervisningen och uppfostran nmnas,
att frmyndare enligt rfdabalkens 22 kap. 2  r skyldig att lta den
omyndiga upptuktas i rtta evangeliska lran.


=3. Konfirmation och nattvardsgng.= I motsats till dopet har
konfirmationen ingalunda tnjutit allmnt erknnande inom den kristna
kyrkan. Den ogillades slunda af Luther och andra reformationens mn och
betraktades nnu p 1700-talet hos oss som en fventyrlig nyhet eller ett
ondigt och olmpligt upptg, afseende att kasta alla stnd under
prsterskapets makt. 1686 rs kyrkolag innehller hller ingen freskrift
om konfirmation; den blef allmnt pbjuden frst genom 1811 rs
kyrkohandbok.

Ngot direkt konfirmationstvng infrdes visserligen icke hrigenom, men
enr konfirmationen nu blef ett villkor fr nattvardsgng, och ingen fick
vigas som ej begtt nattvarden, vardt konfirmationen en ndvndig
frutsttning fr ingende af enligt svensk lag giltigt ktenskap. Det
slunda uppkomna indirekta konfirmationstvnget afskaffades frst genom
en Kongl. frordn. den 15 okt. 1880 som freskref _borgerligt ktenskap_
fr de statskyrkans medlemmar som ej blifvit dpta eller begtt
nattvarden.

  Konfirmationen bestr, som bekant, dels af konfirmationsundervisningen,
  dels af sjlfva konfirmationsakten med det offentliga frhret samt
  aflggandet af konfirmationsbeknnelsen och de tv s. k.
  konfirmationslftena. Den efter konfirmationen vanligen fljande
  nattvardsgngen r dremot en sak fr sig.

  Konfirmationsaktens senare afdelning tillgr (enligt kyrkohandboken
  af r 1894 med 1899 rs ndring dri) slunda. Prsten sger till
  barnen:

  lskade barn! I hafven nu korteligen redogjort fr eder insikt i
  den lra, hvilken vr Herre Jesus Kristus i sitt heliga ord har oss
  uppenbarat och som i hans frsamling frkunnas och beknnes. Denna
  r ock den tro till hvilken I ren dpte. Jag uppmanar nu eder att
  infr Gud och denna kristna frsamling svara och beknna:

  Tron I p Gud Fader allsmktig, himmelens och jordens skapare?

  Svar: Ja.

  Tron I p Jesus Kristus, hans enfdde Son, vr Herre, hvilken r
  aflad af den Helige Ande; fdd af jungfrun Maria; pinad under
  Pontius Pilatus, korsfst, dd och begrafven; nederstigen till
  ddsriket; p tredje dagen uppstnden igen ifrn de dda; uppstigen
  till himmelen; sittande p allsmktig Gud Faders hgra sida;
  drifrn igenkommande till att dma lefvande och dda?

  Svar: Ja.

  Tron I p den Heliga Ande; en helig allmnnelig kyrka, de heligas
  samfund; syndernas frltelse, de ddas uppstndelse och ett evigt
  lif?

  Svar: Ja.

  Viljen I genom Guds nd bevisa denna tro i edert lefverne och
  allts vandra vrdigt Kristi evangelium i krlek till Gud och till
  eder nsta?

  Svar: Ja.

  Viljen I drfr, med Guds hjlp, under vaksamhet och bn bruka Guds
  ord och ska eder Frlsare i hans heliga nattvard?

  Svar: Ja.

  Sedan dessa frgor ro af barnen samflt besvarade med ja, sger
  prsten:

  lskade barn! Infr Gud, den allvetande och allestdes nrvarande,
  hafven I nu med egen mun aflagt eder beknnelse, och frklarar jag
  hrmed, att I gen tilltrde till Herrens heliga nattvard, i Guds
  Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Herren frlne genom
  sin nd att hela edert lif och alla edra krafter m vara helgade
  till hans vilja och tjnst i Kristus Jesus. (Hr falla barnen p
  kn, hvarp flja bner o. s. v.)

                  *       *       *       *       *

=_Konfirmationen r_= -- rttsligt sett -- =_en fullkomligt frivillig sak
hvartill ingen kan tvingas_=, och detta gller fr alla, vare sig de
tillhra statskyrkan eller ej.

nskar ngon konfirmeras eller endast deltaga i konfirmationsundervisningen
(den s. k. nattvardslsningen) mste detta ske i den frsamling han
tillhr, svida ej godvillig fverenskommelse om anlitande af annan
prst kan vinnas. Konfirmation behfver ej ndvndigt ske i lsldern;
den kan likavl erhllas vid vuxen lder.

Konfirmation jmte nattvardsgng har i _medborgerligt_ hnseende endast
_en_ kvarstende betydelse, nmligen att vara villkor fr intrde i
statens folkskolelrareseminarier. =_Fr intrde i andra skolor eller
yrken r dremot hvarken konfirmationsundervisning, konfirmation eller
nattvardsgng numera ngot villkor._=

I _kyrkligt_ afseende r konfirmationen ju en frutsttning fr
nattvardsgng. Dremot r hvarken konfirmation eller nattvardsgng
villkor fr erhllande af kyrklig vigsel; sdan ger man nmligen enligt
lag den 13 maj 1898 rtt att f, blott man r dpt samt tnjutit
konfirmationsundervisning af prst inom kyrkan och af denne _funnits
beredd_ att, efter undergngen konfirmation, f tilltrde till Herrens
heliga nattvard.

Begngen nattvard ter kan vara till _vsentligt hinder fr erhllande af
borgerlig vigsel_. (Jmfr nsta afdelning.)

Slutligen anmrkes att det  flyttnings- och hinderslshetsbetyg skall
antecknas huruvida man konfirmerats eller begtt nattvarden eller blott
blifvit beredd till konfirmation eller intetdera. Dremot har prst
icke rttighet att i ngot betyg meddela uppgift huruvida personen ifrga
efter att en gng ha begtt nattvarden sedermera begagnat sig draf eller
ej.


=4. Vigsel.= Fr att gra vigseln till ett ndvndigt villkor fr
uppkomsten af ett lagligt ktenskap har kyrkan mst fra en lng kamp
emot den gamla inhemska uppfattningen, enligt hvilken det afgrande fr
ktenskaps giltiga ingende endast och allena var _trolofning jmte
hfdande_.

Frst genom 1734 rs lag pbjds i den borgerliga lagstiftningen som
regel att ktenskapets alla rttsliga fljder skulle intrda i och med
_vigseln_. Och fastn 1734 rs lag drmed i princip stllde sig p den
kyrkliga stndpunkten, inrymde den fven ngot af den gamla inhemska
uppfattningen, nml. i fljande nnu gllande bestmmelse i
Giftermlsbalkens 3 kap., 9 :

  Hfdar man sin fstekvinna, d _r_ det ett ktenskap, som skall
  fullkomnas med vigsel, ehvad trolofningen r med eller utan
  villkor, nd att samma villkor ej fullgjorde ro. Undandrager han
  sig vigsel, och framhrdar i denna sin motvilja, varde hon d
  frklarad fr hans kta hustru, och njute full giftortt i bo hans
  som i 10 kap. denna balk sgs. Gr hon det: vare lag samma.

Den inhemska uppfattningen r hr bestmt fasthllen: _genom trolofning
och hfdande har frhllandet blifvit ett ktenskap_. Men -- och hr ha
vi den kyrkliga skdningen -- kontrahenterna bra mottaga kyrkens
vlsignelse eftert, enr detta icke skett vid ktenskapets afslutande.
Och vgrar den ena att lta viga sig, kan ktenskapet visserligen blifva
offentligt erknt, nmligen drigenom att den andra begr att af
domstolen frklaras fr den frstnmdas kta make, men som straff fr
sitt undandragande frn vigsel fr den, som undandrager sig, ej giftortt
i den andras egendom. Emellertid finnes dock genom denna  en utvg att
erhlla lagligt ktenskap utan vigsel.

                  *       *       *       *       *

=_Trolofning_= eller frlofning r en enskild akt med hvilken kyrkan
intet har att skaffa. Detta gller i regel fven om upplsning draf.

=_Lysning_= r en borgerlig kungrelse utan ngon som hlst kyrklig
karaktr.

=_Vigseln_= r dremot i regel en rent kyrklig ceremoni, ehuru den
uteslutande har borgerliga vrkningar. Det finns drfr intet rimligt
skl hvarfr vigseln ndvndigt skall vara en _kyrklig_ akt. I Tyskland
och Frankrike r det ocks tvrtom den _borgerliga_ vigseln som r det
enda ndvndiga, och i England r det fritt val emellan borgerlig och
kyrklig vigsel.

Man kan i den obligatoriska kyrkliga vigseln ej grna se annat n ett
obehrigt intrng frn kyrkans sida p det rent borgerliga omrdet och
drtill ett ofinknsligt ptvingande af en vidlyftig religis ceremoni p
en hel del mnniskor som ej vilja veta utaf den. Icke desto mindre har
vr frsta kammare -- senast vid riksdagarna 1892, 1898, 1900 och 1903 --
sett sig ofrhindrad att _afsl_ samtliga inom riksdagen vckta och af
andra kammaren antagna frslag om tilltelse fr den som nskar det att
gifta sig borgerligt.

Emellertid r i vr lagstiftning _borgerlig_ vigsel bestmd fr vissa
fall samt valfri fr en del andra fall.

=_Reglerna i frga om formen fr ktenskaps ingende i vrt land ro
fljande:_=

=_Kyrklig vigsel_= mste anvndas: d bda kontrahenterna tillhra
statskyrkan och inom denna ro dpta och konfirmerade samt begtt
nattvarden;

d bda kontrahenterna tillhra _samma_ frmmande trossamfund och detta
samfunds prsterskap af Kongl. Maj:t medgifvits rtt att med laga vrkan
frrtta vigsel.

=_Borgerlig vigsel_= mste anvndas: d endera eller bda kontrahenterna
tillhra statskyrkan, men ej blifvit dpta;

d endera eller bda kontrahenterna tillhra statskyrkan och vl
blifvit dpta, men ej konfirmerats och ej hller tnjutit
konfirmationsundervisning af prst inom kyrkan samt af denne funnits
beredda att efter undergngen konfirmation f tilltrde till H. heliga
nattvard;

d bda kontrahenterna tillhra samma frmmande samfund, hvars prster ej
erhllit rtt att frrtta vigsel med laga vrkan;

d bda kontrahenterna tillhra olika frmmande trossamfund, af hvilka
_intetderas_ prster ga rtt att frrtta vigsel med laga vrkan;

d den ena kontrahenten tillhr statskyrkan eller frmmande kristet
samfund och den andra mosaiska lran.

=_Kyrklig eller borgerlig vigsel kan efter kontrahenternas fria val
anvndas:_=

d bda kontrahenterna tillhra statskyrkan samt blifvit dpta och
tnjutit konfirmationsundervisning af prst inom kyrkan samt af denne
funnits beredda att efter undergngen konfirmation f tilltrde till
nattvarden, _men_ endera eller bda _icke begtt nattvarden_ (vare sig
de nu konfirmerats eller ej);

d ena kontrahenten tillhr statskyrkan samt blifvit dpt och tnjutit
konfirmationsundervisning etc. (se det fregende) och den _andra_
tillhr frmmande kristet samfund;

d kontrahenterna tillhra _olika_ frmmande kristna samfund samt ettdera
eller bgge samfundens prster medgifvits rtt att frrtta vigsel med
laga vrkan. --

Den som uttrdt ur statskyrkan med uppgift att ing i visst frmmande
trossamfund, men sedan icke gjort det, har rtt ing ktenskap infr
borgerlig myndighet likavl som om han tillhrde det frmmande
trossamfundet.[E] (friga fall, fr hvilka lagen ej gifvit uttryckliga
freskrifter, vore det hr fr omstndligt att behandla.)

  [E]  Det har flera gnger frekommit att fritnkare fr att
       undslippa kyrklig vigsel och i stllet erhlla borgerlig
       sdan anmlt uttrde ur statskyrkan med uppgift att ing
       i visst frmmande trossamfund (den enda mjlighet fr
       uttrde som finns), utan att de vrkligen mnat ing i
       det uppgifna samfundet. De ha funnit detta frfarande
       bra mindre emot n att underkasta sig den kyrkliga
       vigselceremonien med sina bner, vlsignelser och
       prsterliga frmaningar.

Gifterml ingnget utomlands enligt dr bestmda regler r i Sverge af
full giltighet, fven om bda kontrahenterna ro svenska medborgare.
Denna regel r, ehuru icke uttryckligen stadgad i lag, likvl
obestridligt gllande. Den r ocks frutsttning fr en lag den 1 juli
1898 som stadgar:

   1. ktenskap, som  utrikes ort slutits utan att svensk lags
  freskrifter drvid blifvit iakttagna, m i kyrkobok antecknas, s
  framt ktenskapet enligt intyg af utlndsk myndighet blifvit  den
  utrikes orten _i dr freskrifven form_ infr kyrklig _eller_
  borgerlig myndighet slutet -- -- --.

Slutligen kan anmrkas att upplsning af ktenskap r en helt och hllet
borgerlig tgrd, utom s till vida, att vid upplsning _p grund af
oenighet_ varning af kyrklig myndighet, nmligen frst af kyrkoherden
samt drefter af kyrkordet, r en frutsttning fr erhllande af
skilsmssa.


=5. Kyrkotagning.= Denna handling ligger det i moders fria skn att
underkasta sig eller icke. Den r som bekant numera fr det msta kommen
ur bruk.


=6. Gudstjnst.= Frr i tiden rdde allmnt gudstjnsttvng, i det
frsummelse af gudstjnsten var belagt med straff. Numera gller tvng
att deltaga i statskyrklig gudstjnst eller andaktsfning endast i
srskilda fall. De mera anmrkningsvrda af dessa fall r fljande.

Lrjungar och fven lrare i de offentliga skolorna ro skyldiga att
deltaga i de andaktsfningar som hllas i skolan. Drjmte skola
enligt lrovrksstadgan lrjungarna vid elementarlrovrk under tillsyn
af en eller flera lrare hvarje sn- och hgtidsdag bevista
hgmssogudstjnsten.[F]

  [F]  Undantag hrifrn har af Kongl. Maj:t medgifvits fr
       tskilliga lrovrk (i Stockholm, Gteborg och -- helt
       nyligen -- Lule).

Enligt Tjnstgringsreglemente fr armn skall evangelisk-luthersk
gudstjnst med predikan hllas hvarje sn- och hlgdagsfrmiddag och
s. k. _korum_ hllas morgon och afton, hvarvid bn lses och en
psalmvrs sjunges fre och efter densamma. Medlemmar af frmmande
trossamfund skola, om de s nska, fritagas frn att deltaga i
regementets gudstjnst, men _alla andra, de vrnpliktiga likavl som de
fast anstllda, ro skyldiga att deltaga dri_.

Vid flottan rder likaledes allmnt gudstjnsttvng.

Slutligen mrkes, att fven vra domstolar ro underkastade sdant tvng.
Slunda skall vid hrads- och rdhusrtterna hllas gudstjnst vid hvarje
rs brjan. Och i hofrtterna ger gudstjnst rum vid hvarje sessions
brjan, d, ssom det heter i kyrkolagen, presidenten och samtlige
rttens ledamter bra jmte afhrandet af en till vrket lmpad predikan
kalla Gud om nd och bistnd.


=7. Kyrkotukt.= Kyrkotukten har, som bekant, frr i tiden spelat en
viktig roll, men numera terst endast ngra obetydliga kvarlefvor
draf.

Den enda form af kyrkotukt vi nnu ha i behll r _uteslutning frn
nattvarden_ i vissa fall samt _varning af kyrkordet_. Betrffande
kyrkordsvarning kan nmnas att kyrkordet ger rtt att i och fr
allvarliga frestllningar och varningar kalla infr sig en hvar som
bor eller uppehller sig inom frsamlingen. Varning fr meddelas fr alla
frseelser emot religionens och sedernas hlgd och kan sledes afse
fven sdant som r hvarje persons ensak, t. ex. att frsumma
gudstjnsten, husfrhr[G] eller dylikt. Varning af kyrkordet har man
ej rtt att undandraga sig, men den r utan all rttslig betydelse, och
man fr naturligtvis fsta den vikt drvid som man behagar.

  [G]  Numera finnes ingen laglig frpliktelse att instlla sig
       till katekesfrhr eller s. k. husfrhr.

Angende det tvng, som kan anvndas till hrande af kyrkordets
varningar, stadgas i Kongl. frordning om kyrkostmma m. m. den 21 mars
1862 i 29 :

  Kallar kyrkordet ngon, som inom frsamlingen bor eller sig
  uppehller, till instllelse fr att i de p kyrkordets omvrdnad
  beroende ordnings- och sedlighetsml hras, r han pliktig att
  kallelsen hrsamma, s vida han fyra dagar frut draf erhllit
  del. Uteblifver den slunda kallade utan laga frfall, skall han
  bta 1 riksdaler riksmynt till frsamlingens skolkassa och
  tillhllas af kyrkordet genom frnyade viten, som dock tillsammans
  ej m fverstiga 15 riksdaler silfvermynt, att sig instlla. Kan
  den tredskande ndock ej frms till instllelse, _ger kyrkordet
  att lita Konungens Befallningshafvande till_. (Denne beordrar d
  lnsmannen att hmta den kallade.)

Frsamlingens prst ger dremot ingen laglig tvngsmakt att lta fra
frsamlingsmedlem till sig, lika litet som han ger rtt att mot
frsamlingsmedlems vilja intrda i hans bostad fr att frmana och varna
honom eller af annat skl.

Slutligen kan nmnas, att man p senare tid frn kyrkligt hll skt
upplifva den dende kyrkotukten. Slunda antog 1893 rs kyrkomte fr sin
del en Lag ang. frfarande mot den som i frsamling inom svenska kyrkan
vcker frargelse eller bryter kyrklig ordning, enligt hvilken lag
varningstgrder voro freskrifna bl. a. mot den, som visat sig som
uppenbar motstndare till den kristna tron, den som vgrat att dpa sina
barn o. s. v.

Regeringen fann emellertid icke skl att fr riksdagen framlgga detta
reaktionra frslag.


=8. Edgng.= Lftesederna ro p senare tid till stor del afskaffade.
Slunda borttogs p 1880-talet lkare-, krigsmanna-, apotekare-,
barnmorske-, m. fl. eder samt r 1893 prsteden. Fr flera grupper af
mbetsmn kvarstr likvl eden, t. ex. fr domare.

Fr medborgare i allmnhet r ed i tskilliga fall freskrifven, stdse
enligt det knda formulret: Jag lofvar (l. betygar) och svr _vid Gud
och hans heliga evangelium_ att etc. med slutorden _s sant mig Gud
hjlpe till lif och sjl_.[H]

  [H]  Under edgngen skall edsaflggaren enligt praxis hlla
       tv fingrar p en bibel.

Vittnesed mste aflggas af den som beropas ssom vittne. Vgrar han att
g eden kan han drtill hllas genom viten eller fngelse. Medger bde
kranden och svaranden befrielse frn eden har vittnesmlet samma
giltighet som om det vore beedigat. Men i svra brottml skall ed i
hvarje fall aflggas.

Vrjemlsed (som af domstol kan lggas en part angende faktiska
omstndigheter dr halft bevis freligger och sanning ej annars
utletas kan) mste fven aflggas, dr parten ej vill uppoffra sin
rtt.

Undantag frn edstvnget kan medges frmmande trosbeknnare, om han r
af sdan lra (t. ex. kvkarnas) som ej tillstdjer honom att aflgga
ed d den enligt lag erfordras. I s fall skall Kongl. Maj:t frordna
huru frfaras br.[I] Detta gller dock endast fr den som _tillhr_
sdant frmmande trossamfund, allts ej fr den som blott uttrdt ur
statskyrkan med uppgift att ing till det ifrgavarande samfundet, utan
att sedan vrkligen ha ingtt dri.

  [I]  I srskilt fall har en kvkares p heder och tro afgifna
       vittnesml likstllts med beedigat sdant.

Frklaring infr domstolen att man ej fr sitt samvete kan g ed --
t. ex. drfr att Kristus uttryckligen sagt: I skolen alls icke
svrja, Edert tal skall vara ja, ja, nej, nej, hvad drutfver r, det
r af ondo, o. s. v. -- befriar ej frn edgng. Lika litet befrias man
drifrn om man t. ex. frklarar sig icke tro p Gud och hans heliga
evangelium och drfr finna det motbjudande att hgtidligen svrja
drvid.

Ed fr enl. Rttegngsbalkens 17 kap. 7  ej aflggas af okristen.
Denna bestmmelse utgr emellertid icke hinder fr mosaiska trosbeknnare
att aflgga ed enligt den fr dem srskilt faststllda lydelsen (vid Gud
och hans heliga _lag_). Vidare fr ed ej aflggas af den som af sdan
lra r, att han om vittneseden en falsk och skadelig mening hafver.
Hrvid gller att domaren ej fster sig vid den edspliktiges uppgift att
han omfattar sdan lra; fr befrielse fordras att man i vederbrlig
ordning slutit sig till ett samfund med dylik lra.

Det har stundom frekommit att personer hyst samvetsbetnkligheter mot
vittneseden i dess nuvarande formulering utan att de hyllat sdan lra
som icke tillstdjer dem edgng. D emellertid edsvgran ju medfr bter
eller fngelse, hafva de aflagt eden, men ltit den fregs af ngon
frklaring.

Ssom p exempel p en sdan m fljande anfras:

  Ehuru jag icke omfattar den fvertygelse som ligger till grund fr
  edens religisa element, anser jag mig likvl frpliktad att
  obrottsligt hlla hvad jag i eden lofvar.

I juridiskt afseende gr en dylik frklaring hvarken till eller frn.
Dess betydelse ligger uteslutande i den samvetstillfredsstllelse den kan
bereda edsaflggaren och i den protest mot edstvnget som den innebr.

Slutligen kan nmnas, att domaren, d han finner den som skall beg ed
vara okunnig i kristendomen, ger rtt att frvisa honom till
prsterskapet fr att undervisas om edens vikt och betydelse. Af denna
rtt bruka vra domare ocks d och d begagna sig.


=9. Jordfstning.= Sjlfva begrafvandet eller jordandet af en afliden
sker, som bekant, utan kyrkliga ceremonier. Dremot r _jordfstningen_,
som fregr begrafvandet, en kyrklig akt.

Om jordfstning vid ddsfall inom statskyrkan freskrifver nu _Lag
angende jordfstning den 25 maj 1894_ i 2 : Den aflidne skall
jordfstas inom sex veckor efter ddsfallet, dr icke giltiga orsaker fr
lngre uppskof ro frhanden. Jordfstningen m ej frrttas af annan n
prst i svenska kyrkan.

Ngon pfljd fr underlten jordfstning r icke stadgad fr den
aflidnas anhriga. De kunna allts icke straffas, om de lta begrafva den
aflidna civilt, d. v. s. utan prsterligt bitrde. D emellertid af
prst frrttad jordfstning enligt lag _skall_ ga rum, kan ej hller
prsten hindras frn att fretaga densamma. Om pastor, ssom lr ha
hndt, skulle i och fr jordfstning lta uppkasta en redan igenfylld
graf, torde ett sdant frfarande ej vara straffbart enligt svensk
lag.[J]

  [J]  I vissa trakter i nordligaste Norrland, dr prst mindre
       ofta besker socknen, lr begrafning nstan alltid ske
       utan prsterligt bitrde. Prsten frrttar sedan vid
       sitt nsta besk jordfstning, och har p sina stllen
       den egendomliga sed uppkommit, att  kistan sttes en
       str, som vid prstens ankomst upptages, hvarefter denne
       kastar de fliga tre skoflarna mull i det hl som
       uppkommit i jorden.

Skall den aflidna underg _likbrnning_ i stllet fr att begrafvas,
mste jordfstning ovillkorligen ha fregtt. Detta freskrifves i de
bestmmelser angende likbrnning i Stockholms och Gteborgs
likbrnningsugnar, som Kongl. Maj:t (den 14 dec. 1888 och den 24 jan.
1890) utfrdat. Det heter dr bl. a.: Frrn likbrnningen fretages,
skall hos likbrnningsfreningen aflmnas vederbrligt intyg, att behrig
jordfstning gt rum; brande fr den skull freningen med ngon till
svenska kyrkan hrande prstman trffa aftal drom, att han, fr den
hndelse att annan om jordfstningens frrttande anmodad prstman
frklarar sig ej vara drtill villig, vrkstller jordfstningen.

Anmrkas kan, att enligt en kongl. resolution den 14 dec. 1888
likbrnningsanstalt i Sverge icke fr begagnas frrn Kongl. Maj:t
prfvat om och under hvilka srskilda villkor anvndande af anstalten
fr ga rum. Andra likbrnningsugnar n i Stockholm och Gteborg finnas
nnu icke.[K]

  [K]  Ang. likbrnning se n:o 31 af Verdandis smskrifter.

                  *       *       *       *       *

Jordfstning skall i vissa fall ske _i stillhet_. Hrom stadgar 1894
rs lag i  6 och 7:

   6: I stillhet skall jordfstas den, som blifvit afrttad eller
  ljutit dden under frfvande af groft brott, s ock den som
  frgjort sig sjlf; dock att, om den som frgjort sig sjlf var
  afvita eller enligt lkares intyg af sjukdom eller lderdomssvaghet
  eller annan utan egen skuld irkad frvirring saknade frstndets
  fulla bruk, den dde m jordfstas i vanlig ordning.

   7: -- -- Vid jordfstning i stillhet bra endast nrvara den ddes
  anhriga, om sdana finnas och instlla sig, samt de personer, hvilka
  ro oumbrliga vid den ddes jordande. Ej m vid sdan jordfstning
  frekomma klockringning, sorgmusik, sng eller liktal.

Regering och riksdag ha r 1903 beslutat upphfvande af jordfstning i
stillhet fr den som frgjort sig sjlf. Men samtliga domkapitel utom
Strngns' ha _afstyrkt_ denna af hnsyn till den aflidnas anhriga vl
behjrtansvrda reform. D detta skrifves afvaktar man kyrkomtets beslut
i saken; utan dess medgifvande kan nmligen icke kyrkolag ndras,
upphfvas eller stiftas.

                  *       *       *       *       *




2. Rttigheter och skyldigheter i ekonomiskt hnseende.


Skyldighet att betala skatt till statskyrkan och dess prsterskap ligger
alla, oafsett huruvida de tillhra statskyrkan eller ej. Ingen r allts
befriad drifrn, drfr att han tillhr frmmande trossamfund eller
uttrdt ur statskyrkan. Utskylderna till kyrka och prsterskap pfras
och indrifvas ocks alldeles som skatter till stat eller kommun.

I allt detta kan man se en viss utvidgning af statskyrkans makt under
senare tid, ty frr (fre 1862) utgingo tskilliga afgifter till kyrkan
ssom s. k. _jura stol_, d. v. s. srskilda afgifter fr prsts
bitrde vid kyrkliga frrttningar, hvilka afgifter allts icke behfde
erlggas af andra n dem som anlitade prsten.

I och med den frndringen att kyrkan tvngsvis i form af skatter uttar
alla kyrkliga afgifter ha dremot de srskilda afgifterna bortfallit.
Hvarken i de fall, dr anlitande af prst r frivilligt, t. ex. till
barndop, eller i de fall, dr det r tvunget, t. ex. till vigsel,
behfver slunda detta bitrde numera medfra ngon kostnad. =_Prst r
skyldig att utan betalning vrkstlla samtliga kyrkliga frrttningar och
utskrifva samtliga prsterliga intyg eller bevis._=

                  *       *       *       *       *

Rtten att besluta om afgifter till kyrka och prsterskap tillkommer --
inom vissa grnser, fr hvilka hr ej kan redogras -- hvarje frsamlings
_kyrkostmma_.

Bestmmelserna om kyrkostmma ro i hufvudsak fljande:[L]

  [L]  Fr nrmare knnedom om bestmmelserna ang. kyrkostmma
       hnvisas till K. frordn. ang. kyrkostmma samt kyrkord
       och skolrd den 21 mars 1862 (infrd i de vanliga
       lageditionerna).

Rstrtt p kyrkostmma ha alla p kommunalstmma eller vid allmn
rdstuga rstberttigade _med undantag af frmmande religionsbeknnare
och dem som anmlt sig till uttrde ur statskyrkan_.

Nrmare angifvet tillkommer rstrtt p kyrkostmma enligt dessa regler
en hvar som r 1) myndig, 2) vlfrjdad, 3) svensk underste, 4) medlem
af kommunen, 5) _frbunden att erlgga skatt till densamma_ samt 6) ej
hftar fr oguldna kommunalutskylder, 7) ej befinner sig i konkurs och 8)
ej tillhr frmmande trossamfund eller anmlt sig till uttrde ur
statskyrkan. Dessutom mste man fr att ga rstrtt _i stad_ betala
minst en krona i allmn bevillning till staten (s. k. kronoskatt)
samt, hvad bde stad och land angr, ha hunnit bli uppfrd i kommunens
rstlngd.

_Frbundna att erlgga skatt till kommunen_ ro ssom regel alla
medlemmar af densamma hvilka af taxeringsmyndigheterna uppfrts till
_allmn bevillning_. Till allmn bevillning skall ter uppfras en hvar
som antingen ger fastighet, vrd minst 100 kronor, eller ocks har minst
500 kronors inkomst om ret. (I vissa fall kan friheten att erlgga
allmn bevillning utstrckas nda till 700 kronors rsinkomst.)

_Ogift_ kvinna, nka eller frnskild hustru, som uppfres till bevillning
och allts mste skatta till stat och kommun, har kommunal rstrtt
likavl som man. _Gift_ kvinna saknar dremot i praxis sdan rtt, enr
mannen uppfres till bevillning och fr skatta bde fr sina egna och fr
hustruns inkomster och egendom.

Bolag, som betalar skatt till kommunen, har rstrtt. Fr omyndigs
skattskyldiga inkomst eller fastighet rstar frmyndaren.

Vid omrstning p kyrkostmma gller -- utom i Stockholm, dr reglerna
ro ngot afvikande -- alldeles samma _rstberkning_ som p
kommunalstmma eller vid allmn rdstuga, d. v. s. man ger, med vissa
begrnsningar, rster i frhllande till hvad man betalar i allmn
bevillning (enligt den s. k. graderade eller fyrk-skalan).

Tre ordinarie kyrkostmmor skola rligen hllas, en p vren fre maj
mnads utgng, en i oktober och en i december. Dessutom kan i vissa fall
hllas extra kyrkostmma. I hvarje fall skall kyrkostmma kungras frn
predikstolen minst en vecka fre stmman. P annat stt, t. ex. genom
annons i tidningarna, behfver den dremot ej kungras. I hvilket fall
som hlst bra intrsserade vara ppassliga, s att en kyrkostmma ej gr
dem frbi. Srskilt viktig r _oktober_-stmman, _ty d skall utgifts-
och inkomstskatten fr kyrka och skola bestmmas_. Likgiltighet fr
kyrkostmma hmnar sig i form af kade utskylder till kyrkobyggnader
m. m., det torde erfarenheten mngenstdes ha visat.

Besvr fver kyrkostmmobeslut kunna anfras, frst hos Konungens
Befallningshafvande eller domkapitlet, drefter hos Kongl. Maj:t. Hos de
frstnmnda myndigheterna skola besvren ingifvas 30 dagar frn det
beslutet upplstes i frsamlingens kyrka, utom i Stockholm, dr
besvrstiden endast r 14 dagar. --

Slutligen m betonas, att kyrkostmma icke blott beslutar om afgifter
till kyrkan samt vljer kyrkord, utan fven handlgger _folkskole- och
uppfostringsrenden_. Slunda fattas dr beslut om afgifter till
folkskolan och till uppfostran af vanartade barn, anordnande af
folkskoleundervisningen, vidare vljas dr folkskolelrare och skolrd
m. m. Det r allts fven _medborgerliga_ rttigheter och viktiga
sdana, som berfvas de frn kyrkostmma uteslutna, d. v. s. frmmande
trosbeknnare och ur statskyrkan uttrdda.

I detta sammanhang kan f. . ppekas det _olmpliga_ uti att, ssom med
lagens tilltelse i praxis ofta sker, kyrkordet och skolrdet sammansls
till ett _gemensamt kyrko- och skolrd_. Till medlemmar af detta rd f
nmligen icke vljas andra n fr gudsfruktan och nit knde mn (enligt
bestmmelserna fr kyrkordet, hvilka bestmmelser fven glla fr det
sammansatta kyrko- och skolrdet).

Bttre att ha ett srskilt kyrkord och ett _srskilt skolrd_, fr hvars
medlemmar det ej erfordras ngra kyrkliga egenskaper, utan i stllet hvad
som vrkligen behfs, nmligen nit _fr skolvsendet_.

                  *       *       *       *       *




3. Uttrde ur statskyrkan.


Rtt till uttrde ur statskyrkan medgafs icke frr n r 1860. nda
dittills gllde straff fr affall frn statskyrkans lra, och straffet
var icke mindre n landsfrvisning och arfsrttens frlust. Man lyckades
ej hller p en gng helt och hllet frigra sig frn den gamla
uppfattningen. I 1860 rs frordning angende frmmande trosbeknnare
hette det slunda: Faller ngon frn den rena evangeliska lran af och
lter ej af sina sjlasrjares, undervisning sig _rtta_, varde han af
domkapitlet eller dess frordnade ombud _varnad_. Framhrdar han nd i
sin _villfarelse_ etc. Drjmte benmnes den uttrdande i frordningen
fverallt afflling.

I nu gllande frordning angende frmmande trosbeknnare etc. af den 31
okt. 1873 stadgas i dess 3 :

  Har medlem af svenska kyrkan omfattat frmmande kristen lra och
  vill frdenskull ur kyrkan uttrda; gifve sin afsikt tillknna fr
  kyrkoherden i den frsamling han tillhr; uppgifve ock det
  trossamfund, hvartill han vill fverg. Framhrdar han i sin
  afsikt; instlle sig, sedan minst tv mnader frflutit,
  personligen hos kyrkoherden, samt anmle sig till uttrde ur
  kyrkan; och gre kyrkoherden drom anteckning i kyrkoboken. Ej m
  ngon p grund af anmlan, som skett innan han fyllt aderton r,
  anses frn kyrkan skild. I frmmande frsamling m ej hller ngon
  fre denna lder upptagas.

Rttighet till uttrde medgifves sledes endast anhngare af _kristen_
tro, ej dem som vilja fverg till muhammedanismen, buddhismen, mosaiska
lran o. s. v. och ej hller ateister eller dem som icke ha ngon viss
religis tro. Det trossamfund hvartill man uppgifver sig vilja ing mste
vara frutom _kristet_ fven _frmmande_ (= af annan lra n
statskyrkans); dremot behfver det enligt flera prejudikat _ej_ vara _af
staten erknt_. Ej hller freskrifves det ngonstdes att det uppgifna
samfundet skall finnas i _Sverge_. I hvilket fall som hlst skall den
uttrdesskande, drest vederbrande pastor ej knner till samfundets
lra, redogra fr denna s pass fullstndigt att draf framgr att lran
r kristen samt frmmande. Finnes det uppgifna samfundet nnu icke
till, krfves frklaring att sdant samfund r afsett att bildas i vrt
land.

Huruvida nu ett samfund kan anses kristet eller ej, prfvas i hvarje
srskilt fall, i sista hand af Kongl. Maj:t.

Enligt en kongl. res. den 7 november 1884 behfver den som anmlt sig
till uttrde _ej vrkligen fverg till det uppgifna samfundet_. Uttrdet
blir allts giltigt vare sig den uttrdande ingr i samfundet eller ej.

Den som ej r fylld 15 r anses medflja sina frldrar, om bda uttrda.
_Mellan 15 och 18 r kan uttrde icke vinnas._

Slutligen m anmrkas att fr _terintrde_ i statskyrkan icke finnas
ngra bestmmelser gifna, men att i praxis sdant medges utan vidare p
blott anmlan.

                  *       *       *       *       *

Fr _bildande af nytt frmmande trossamfund_ freskrifver frut anfrda
frordning angende frmmande trosbeknnare i 1 :

  Vilja beknnare af annan kristen troslra n den evangelisk
  lutherska bilda srskild frsamling _och_ nska de, att densamma
  varder _af staten erknd_; gre drom hos konungen anskan, samt
  uppgifve sin trosbeknnelse och frsamlingsordning; bifoge ock, dr
  de svenska kyrkan tillhrt, bevis om anmlan fr uttrde drur, som
  i 3  omfrmles. Finner konungen skl att anskningen bifalla, ge
  den frsamling rtt till offentlig religionsfning.

Innan Kongl. Maj:t afgr sdan anskan plgar utltande inhmtas af
vederbrande domkapitel hvilket till- eller afstyrker anskningen.
Slunda har t. ex. anskan af en unitarisk frsamling afstyrkts, drfr
att dess trosbeknnelse ej ansgs vara kristen.

Under frutsttning att de uttrdesskandes troslra anses vara kristen,
samt deras frsamlingsordning ingifves till Kongl. Maj:t, kunna de blifva
en af staten erknd frsamling med rtt till offentlig religionsfning,
nml. om Kongl. Maj:t _finner skl_ att bifalla anskningen.

Hrvid torde Kongl. Maj:t bra rtta sig dels efter de srskilda
freskrifterna i frordningen om frmmande trosbeknnare, dels efter
regeringsformens freskrift: Konungen br ingens samvete tvinga eller
tvinga lta, utan skydda hvar och en vid en fri utfning af sin religion,
_svidt han drigenom icke strer samhllets lugn eller allmn frargelse
stadkommer_. P grund af denna bestmmelse torde slunda mormonerna,
hvilka hylla mnggifte, icke kunna blifva ett af svenska staten erknt
samfund. --

Uttrde ur statskyrkan liksom medlemskap af frmmande trossamfund medfr,
ssom frut r sagt, icke ngon befrielse frn de till kyrka och
prsterskap utgende skatter och afgifter. Dremot r den som icke
tillhr statskyrkan _utesluten frn tskilliga rent borgerliga
rttigheter_. Slunda har han ju icke rstrtt p kyrkostmma, vidare fr
han ej utses till statsrd (enligt regeringsformens 4 ) och ej frordnas
till frmyndare fr omyndiga, tillhrande svenska statskyrkan (enligt
rfdabalkens 22 kap. 2 ), vidare fr han (enl. regeringsformens 28 )
ej utnmnas till prsterligt mbete eller till annan tjnst, hvarmed r
frenat liggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk
vetenskap, ej ssom domare eller innehafvare af annan tjnst deltaga i
handlggning eller afgrande af frga, som angr religionsvrd,
religionsundervisning eller befordringar inom svenska kyrkan, samt,
drest han r utlnning, ej utnmnas till ngot svenskt mbete (hvilket
fr utlnningar tillhrande den evangeliskt lutherska lran i vissa fall
r mjligt).

Slutligen freskrifver frordn. angende frmmande trosbeknnare i  15:

  Innehar den, som till uttrde sig anmlt, offentlig tjnst; varde
  han drifrn skild, dr ej tjnsten r af beskaffenhet, att han
  utan afseende  sin trosbeknnelse kunnat till densamma nmnas,
  samt konungen eller den myndighet, som ger att tjnsten tillstta,
  _finner skligt_ att honom drvid bibehlla.

Till sist m nmnas, att vid riksdagen flerfaldiga gnger frgfves
vckts frslag att den som nskar uttrda ej skall behfva uppge ngot
visst trossamfund hvartill han vill fverg. fven har vckts motion
drom att uttrde ej skulle medfra frlust af ngra borgerliga
rttigheter. Att bda dessa reformer pfordras af den enklaste knsla fr
billighet och religionsfrihet, behfver vl icke framhllas. Men frsta
kammaren _afslog_ t. ex. senast r 1903 utan votering frstnmda
frslag.

                  *       *       *       *       *




4. Allmnna anmrkningar.


Af den redogrelse fr gllande rtt som i det fregende lmnats framgr
bland annat att _dop_, _konfirmation_ och _nattvardsgng_ numera ro s
godt som alldeles fria frn tvng. De ha ju borgerlig betydelse endast i
ett undantagsfall, nmligen fr intrde i folkskolelrareseminarium.

Dremot visar sig _det kyrkliga tvnget_ nnu rda i fljande mer eller
mindre ingripande afseenden.

1) Alla ro, vare sig de gilla eller ogilla statskyrkans lror och
oafsett huruvida de kvarst i statskyrkan eller tillhra och understdja
ngot frmmande trossamfund, tvungna att deltaga i underhllet af
statskyrkan och dess prsterskap samt drigenom indirekt frmja
statskyrkolrans vidmakthllande i landet.

2) Uttrde ur statskyrkan r dels icke alls medgifvet, nmligen fr
personer under 18 r, dels efter fyllda 18 r tilltet endast fr dem som
vilja ing -- eller tminstone uppge sig vilja ing -- i visst _kristet_
trossamfund, men dremot ej fr dem som icke alls vilja tillhra ngot
sdant samfund eller ngon viss religion.

3) Uttrde ur statskyrkan medfr icke ngon som hlst befrielse frn
skatt till densamma, men dremot frlust dels af rtten att besluta om
sdan skatt, dels af tskilliga rent borgerliga rttigheter och frdelar,
bland hvilka srskilt mrkes rtten att deltaga i beslut och val rrande
folkskolan inom kommunen.

4) Alla barn till frldrar som tillhra statskyrkan skola uppfostras
och undervisas i statskyrkans tro. Slunda skall i alla offentliga skolor
meddelas religionsundervisning i statskyrklig anda. Alla vra
folkskolelrare och -lrarinnor ro ndgade att bedrifva
kristendomsundervisningen p detta stt. Frmyndare ro skyldiga att
uppfostra sina myndlingar i statskyrkans lra. Barn som g i folk- eller
elementarskola kunna icke erhlla befrielse frn religionsundervisningen,
fven om frldrarna p det bestmdaste nska att deras barn ej skola
uppfostras i statskyrkans lror. Och om barnen undervisas i hemmen eller
enskild skola ro frldrarna skyldiga att se till att barnen bibringas
tminstone den kristendomskunskap som meddelas i folkskolan, allt vid
risk att barnen eljes tagas ifrn dem, ngot som ocks faktiskt skett
nda in i senaste tid.

5) Tvng till statskyrkogudstjnst eller statskyrkliga andaktsfningar
rder inom alla offentliga skolor och inom hela krigsmakten -- fr de
vrnpliktige lika vl som fr den frivilligt anstllda personalen -- samt
dessutom fr vra domstolar.

6) Alla statskyrkans medlemmar som ngon gng begtt nattvarden ro fr
ktenskaps ingende tvungna att underkasta sig den statskyrkliga
vigselceremonien, huru stridande emot deras knslor och sikter denna
ceremoni eller den till grund draf liggande kyrkliga skdningen n m
vara.

7) Alla statskyrkans medlemmar mste vid risk af viten eller fngelse
vid de tillfllen d ed r i lag freskrifven, aflgga densamma enligt
det gllande kristliga formulret. Hrifrn medges ingen befrielse, fven
om t. ex. den edspliktige af sitt samvete frbjudes att beg ed eller om
han icke alls tror p Gud och hans heliga evangelium, och edgngen
slunda, ssom den nu r bestmd, fr honom ter sig ssom en tom och
ovrdig komedi.

8) Alla medlemmar af statskyrkan ro skyldiga och kunna tvingas att p
kallelse instlla sig infr kyrkordet fr att af detta emottaga
kristliga frmaningar och varningar.

9) Alla statskyrkans medlemmar skola begrafvas med statskyrklig
jordfstning, fven om de sjlfva uttryckligen nskat eller de
efterlefvande af hnsyn till den aflidnes lifsskdning vilja ha civil
begrafning. --

Till allt detta tvng kommer dessutom att _yttrande- och tryckfriheten r
ensidigt inskrnkt till skydd fr statskyrkans lra eller de
statskyrkligt troendes knslor_.

Visserligen blir det numera sllan frga om att tillmpa de lagparagrafer
som i detta afseende nnu glla, men paragraferna ro dock icke upphfda
och ej hller s frldrade, att de ej _kunna_ anvndas, tminstone i
tider af reaktion. Bestmmelserna ro fljande.

Strafflagens kapitel om religionsbrott stadgar bland annat:

  1 . Hvar som genom att _hda_ Gud eller genom att _lasta_ eller
  _gcka_ Guds heliga ord eller sakramenten stadkommer allmn
  frargelse, straffas med fngelse i hgst ett r eller bter.

  2 . Gr man _gckeri_ af gudstjnsten, s att allmn frargelse
  draf kommer, straffes med bter eller fngelse i hgst sex
  mnader.

Samma straffpfljder drabba enligt tryckfrihetsfrordningen den som i
tryck hdar Gud eller gr gckeri af Guds ord, sakramenten eller den
allmnna gudstjnsten. Men dessutom straffas enligt denna frordning
_frnekelse_ af en Gud och ett lif efter detta eller af den rena
evangeliska lran med bter eller fngelse i hgst ett r. Denna
paragraf tillmpades s sent som r 1888, nmligen emot redaktr Hjalmar
Branting ssom ansvarig utgifvare fr Socialdemokraten, i det herr
Branting d dmdes till 150 kronors bter fr -- frnekelse af en Gud och
ett lif efter detta!

Anmrkas kan, att motsvarande straffbestmmelser icke alls finnas till
skydd fr de icke statskyrkligt troendes skdning och knslor. Gckeri
med frmmande trosbeknnares gudstjnst r t. ex. icke belagt med straff
(med gudstjnsten menas nmligen endast _statskyrkans_ gudstjnst).

Utom nu nmda tvng p yttrandefriheten mrkas ytterligare freskrifterna
i kongl. frordningen angende srskilda sammankomster fr
andaktsfning den 11 dec. 1868:

  Medlemmar af evangeliskt lutherska kyrkan vare ej frment att
  sammankomma till gemensamma andaktsfningar utan vederbrande
  prsterskaps omedelbara ledning[M]; dock m sdan sammankomst 
  tid, d allmn gudstjnst i frsamlingen frrttas, ej ga rum s
  nra det stlle, dr gudstjnsten hlles, att denna eller ordningen
  drvid stres. Ej hller m vid religionsfning, som ej r att
  hnfra till enskild husandakt, tilltrde vgras frsamlingens
  prsterskap, medlem af dess kyrkord eller den offentliga
  myndigheten i orten, hvilken sistnmda myndighet, i hndelse af
  intrffad olaglighet eller oordning, ger att, dr s ndigt anses,
  sammankomsten upplsa. Upptrder ngon, som ej r prst eller
  enligt kyrkolagen berttigad att offentligen predika, vid dylik
  sammankomst ssom lrare med _andliga fredrag, som anses leda till
  sndring i kyrkligt hnseende eller frakt fr den allmnna
  gudstjnsten, eller ljest till undergrfvande af religionens
  hlgd_, ankomme p kyrkordet att honom frbjuda att i berrda
  egenskap inom frsamlingen vidare upptrda. -- Hvar som underlter
  att stlla sig till efterrttelse kyrkords frbud mot utfvande af
  lrarevrksamhet, bte frn och med femtio till och med trehundra
  riksdaler.

  [M]  Sdant var alldeles frbjudet i 1726 rs s. k.
       konventikelplakat, hvilket icke upphfdes frrn r
       1858.

Innan frbudet utfrdas mste kyrkordet frst hra den det gller; det
r olagligt att, ssom ngongng hndt, utfrda frbud mot en person fr
hans knda sikter. Och frbudet fr endast glla predikande. Andra
kyrkliga handlingar, ssom dop, utdelande af nattvarden o. s. v. kunna
icke lekman frbjudas. Ej hller falla religionshistoriska eller
religionsfilosofiska fredrag inom frordningens rckvidd.

                  *       *       *       *       *

Angende =_ansvarighet fr brott som af prstman begs i mbetet_=
stadgar lag hrom af den 8 mars 1889: Prst, som i afseende  honom
liggande anteckningar i kyrkobok angende borgerliga frhllanden eller
meddelande af mbetsbevis drom gr sig skyldig till fel eller
frsummelse, som kan medfra _krnkning af allmn eller enskild rtt_,
eller begr i sitt mbete annan frbrytelse, den dr i allmn strafflag
eller annan till kyrkolag icke hnfrlig frfattning r uttryckligen och
srskilt nmd ssom brott af mbetsman, skall hrfr svara infr
_vrldslig_ domstol.

Hit hra t. ex. vgran att utfrda frjdebetyg, betingande eller
emottagande af betalning fr mbetstgrd o. s. v.

Frbrytelse mot mbetsplikt, vrdslshet, frsummelse, ofrstnd eller
oskicklighet i de flsta andra fall afdmas dremot af _domkapitlet_ (i
Stockholm af Stockholms stads konsistorium).

Svidt den genom brott krnkte nskar den skyldiges _bestraffning_, har
han allts att vnda sig i frstnmda fall till vederbrande hrads-
eller rdhusrtt (genom stmning), i senare fall till vederbrande
domkapitel, drest han ej fredrar att hos justitiekanslren eller
justitieombudsmannen pkalla allmn klagares ingripande.

syftar den genom brottet krnkte dremot icke dettas bestraffning utan
endast _att vinna rttelse_, br han i hvarje fall vnda sig till
domkapitlet, enr detta alltid ger meddela behflig rttelse.

Ett par exempel p den vid klagan mot prstman vanligen anvnda form m
till sist hr bifogas.

      Till Riksdagens herr Justitieombudsman.

  Enr kyrkoherden i N. N. frsamling N. N. i fr mig utfrdat
  flyttningsbevis meddelat uppgift att jag icke p tv rs tid
  begagnat mig af nattvarden (lmnat annan uppgift angende min frjd
  n den i lag bestmda) fr jag, med bifogande af ifrgavarande
  bevis, hrmed vrdsamt anhlla om laga beifran af bemlte N. N:s
  frfarande.

                                 Stockholm den 14 februari 1903.

                                               _G. A. Lindberg._


  (Vid anmlan hos justitieombudsmannen br svidt mjligt bevisning
  om den anmlda felaktigheten bifogas. I ofvanstende exempel r
  sjlfva flyttningsbeviset eller frjdebetyget i detta hnseende
  tillrckligt. -- Drest prst skulle vgra att utfrda ngot bevis,
  t. ex. hinderslshetsbevis, br intyg om denna vgran, utfrdat af
  tv personer, bifogas.)


      Till Domkapitlet i Gteborg.

  Enr kyrkoherde N. N. i N. N. frsamling vgrat att fr mig
  utfrda vederbrligt bevis drom, att jag af prst inom kyrkan
  tnjutit konfirmationsundervisning och drvid funnits beredd att,
  efter undergngen konfirmation, f tilltrde till Herrens heliga
  nattvard, fr jag vrdsamt yrka lggande fr honom att vid
  anfordran utfrda begrda bevis.

                                     N. N. den 27 oktober 1902.

                                                _G. Gustafsson._


      Till Stockholms stads konsistorium.

  Enr vice Pastor N. N. i N. N. frsamling vgrat att med af oss
  begrda namnet Minerva dpa vr den 3 innevarande mars fdda
  dotter, f vi hrmed, jmte det vi fr N. N:s slunda dagalagda
  frseelse i mbetet yrka laga ansvar, anhlla om frstndigande fr
  honom att i dopet gifva vr dotter det af oss bestmda namn.

                                     Stockholm den 25 mars 1903.

    _Karl Hagberg_                              _Maria Hagberg._






End of the Project Gutenberg EBook of Rttigheter och Skyldigheter gentemot
Statskyrkan, by Georg Stjernstedt

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK RTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER ***

***** This file should be named 33791-8.txt or 33791-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        https://www.gutenberg.org/3/3/7/9/33791/

Produced by Tor Martin Kristiansen, ronnie sahlberg and
the Online Distributed Proofreading Team at
https://www.pgdp.net


Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
https://gutenberg.org/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at https://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
https://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at https://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org


Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit https://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including including checks, online payments and credit card
donations.  To donate, please visit: https://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.


Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.


Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     https://www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
