The Project Gutenberg EBook of Om viljans frihet, by Frans von Schele

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org


Title: Om viljans frihet
       Ett fredrag

Author: Frans von Schele

Release Date: March 19, 2006 [EBook #18017]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM VILJANS FRIHET ***




Produced by Jeroen van Luin and the Online Distributed
Proofreading Team at http://www.pgdp.net





                           OM VILJANS FRIHET



                              ETT FREDRAG

                                  AV

                            FRANS v. SCHELE



                               STERSUND
                   A.-B. JMTLANDS TIDNINGS TRYCKERI
                                 1922


Vad jag i afton skall tala om, r varken den politiska friheten eller om
mnniskans frmenta rtt att handla fritt, oberoende av alla sedliga
bud. Utan min nuvarande uppgift r en filosofisk-psykologisk frelsning
om detta problem: har mnniskan i och med sin vilja en frmga att sjlv
bestmma sig fr den ena eller andra av olika mjligheter, har hon i
denna bemrkelse en _fri vilja_, eller r vr vilja alltid bunden av
kausalitetens ndvndighet, s att hon i varje gonblick endast kan
vilja ett, nmligen det vartill hon tvingas av sin frtids och den
nuvarande situationens frenade orsaker?

ver detta problem ha mnsklighetens alla stora tnkare grubblat och
spekulerat, utan att komma till ngon lsning av den art, att den
tillvunnit sig allmnt erknnande. n i dag st de motsatta meningarna i
denna frga s skarpt mot varandra, som de ngonsin det gjort, sedan
problemet frst kom under debatt.

Somliga tnkare antaga och frsvara den mnskliga viljans frihet och se
i den mnniskans egentliga adelsmrke, det som hjer henne ssom person
ver naturen, ver den opersonliga verkligheten med dess bundenhet av
naturlagarna. Denna sikt r den filosofiska frihetslran eller
_indeterminismen_.

Andra dremot frfkta den rakt motsatta sikten, frihetsfrnekelsen
eller _determinismen_. Enligt denna sikt finnes aldrig fr viljan ngra
olika mjligheter att vlja emellan, utan vrldsfrloppet r en ondlig
kedja av orsaker och verkningar, i vilken varje lnk r genom en
oblidkelig ndvndighet bunden vid de andra lnkarna. Och i den kedjan
har ock den mnskliga viljan sin bestmda, desbundna plats, och varje
hennes beslut r sdant det mste vara i fljd av sitt inordnande i
orsakskedjan. Mnniskan tror sig ga en fri vilja och med en viss grad
av sjlvstndighet fatta sina beslut. Men detta r blott ett
sjlvbedrgeri, grundat p hennes okunnighet om de orsaker, som i varje
gonblick framkallar viljeyttringen ssom sin ovillkorliga verkan. Lika
grna kunde stenen, som i fljd av tyngdlagen med en viss bestmd
hastighet faller till marken, inbilla sig att den med egen kraft
bestmde sin rrelse. Om den under sitt lopp genom luften vaknade till
medvetande skulle den kanske falla offer fr en sdan dess sjlvknsla
smickrande illusion, d den icke visste varifrn den kom och vad som
drev den ned mot marken. Mnniskan r just i en liknande situation.
Omedveten fdes hon hit till vrlden och vaknar till medvetande, sedan
hon vl brjat sin verksamhet. Okunnig om de krafter, som stta henne i
rrelse, inbillar hon sig ga en sjlvstndig rrelsefrmga och sjlv
med sin vilja lnka sitt de. En smula reflektion borde emellertid
befria henne frn denna draktiga illusion. Vad har hon fr rtt att tro
sig st utanfr det system av orsaker och verkningrar, som i vrigt
reglerar allt inom universum?  nej, hon r inom detta blott ett litet
obetydligt stoftgrand, som liksom all annat ledes av naturlagarnas
undantagslsa ndvndighet. Vare sig att hon utfr ett beundransvrt
hjltedd, som gjuter en rans gloria kring hennes hjssa, eller flckar
sitt namn genom en fraktlig, brottslig handling, i bdadera fallen
handlar hon s, som hon mste handla i fljd av de rftliga anlag, med
vilka hon blivit fdd, den utveckling dessa anlag ftt genom hennes
fregende liv och den situation, i vilken hon nu frsatts. Att tnka
sig ngot annat n endast en drskap, viljefriheten r endast ett
"asylum ignoranti", en okunnighetens tillflykt, frn vilken den
tnkande och bildade mnniskan mste hlla sig fjrran. "Sanningen skall
gra eder fria", sger ett gammalt pstende; nej, tvrtom, sanningen
skall lra oss, att vi ro alltigenom ofria.

Detta r de tv sikterna, som st s ofrsonliga mot
varandra,--_indeterminismen_, som jakar viljans frihet,
_determinismen_, som nekar den.

M vi ngot lyssna till de skl, som anfras frn vardera hllet, och
till sist ska vga skl mot skl.

Lt oss frst hra de skl, som _indeterministerna_ beropa.

Deras huvudargument r helt enkelt detta: viljans frihet r ett faktum,
som vi i vr inre erfarenhet kunna konstatera med minst lika stor
visshet som ngot som helst i den yttre erfarenheten givet faktum. Vi
ga en fri vilja, ty vi knna oss fria. Vi mrka, huru vi sjlva fritt
bestmma oss, nr vi vlja mellan olika handlingsmjligheter. Att tvivla
p detta vrt eget omedelbara medvetandes inre vittnesbrd, r minst
sagt lika orimligt, som att betvivla tillvaron av den yttre vrld, som
vi fatta med vra sinnen.

Vi kunna visserligen taga miste om de motiv, som pverka oss i beslutets
gonblick. Vi kunna t. ex vid ett visst tillflle tro oss handla rent
oegennyttigt, under det att i sjlva verket en i vrt sjlvslivs
omedvetna djup frdold egoism vsentligt pverkat oss. Men att drav
draga den slutsatsen, att hela frihetsmedvetandet r en illusion r att
"kasta ut barnet med badvattnet". Vi ro visserligen mngen gng mera
ofria n vi tro, men det finnes ock tillfllen, d vi med sdan klarhet
stlla de olika handlingsmjligheterna mot varandra och under
verlggningen s tydligt mta deras vrden i jmfrelse med varandra,
att frihetsfrnekelsen blir en ren orimlighet.

D emellertid detta argument ej verkar p deterministerna, utan dessa
hlla fr en tom illusion, vad indeterministerna anse vara ett
ofrnekligt inre faktum, s g de sistnmnda ett steg lngre och hnvisa
till de fljder, som frihetsfrnekelsen skulle ha fr vr livsskdning
i det hela och fr livet sjlvt.

Hava vi icke en fri vilja, s finnes fr oss intet som frtjnar kallas
plikt och drmed ver huvud ingen moral. Om det icke finnes fr oss
ngra olika handlingsmjligheter, s finnes heller intet moraliskt
"bra", utan endast ett naturndvndigt "mste". Men d ro ock alla
handlingar av samma moraliska vrde eller, rttare sagt, moraliska
vrdelshet. Ingen skillnad finnes d mellan gott och ont, mellan dygd
och last, mellan rtt och ortt. Allt moraliskt ansvar frsvinner, ingen
rr sjlv fr huru han handlar. Man handlar alltid s, som man _mste_
handla. Drmed punkt och slut.

Men hur skall ett mnskligt samhlle p en sdan grund kunna byggas upp?
Staten kan visserligen ven med deterministiska frutsttningar anse sig
berttigad att mot vissa handlingar anvnda straff ssom ett statens
medel till sjlvfrsvar. Men hur skall det kunna vara rttvist att i
sdant syfte tillfoga brottslingen lidande, d denne lika litet rr fr
att han handlar samhllsvidrigt, som de andra ha ngon personlig
frtjnst i och med sitt rttrdiga handlingsstt. Och huru skall man
frn deterministiska frutsttningar kunna bygga upp ngot kulturliv
eller ver huvud bygga upp ngot alls? Skall icke frestllningen om
alltings ndvndighet, berva vr vilja dess energi. Allt sker ju enligt
den deterministiska sikten, ven om vi lgga armarna i kors, varfr d
rra dem? Man har ju hos turkar och ryssar historiskt sett, huru
fatalismen verkar till fretagsamhetens frsvagande. Liknande verkan p
individerna och folken mste all determinism f, om den verkligen blir
den hrskande livsskdningen och dess anhngare icke, sin sikt till
trots, i de enskilda fallen sjlva lta sig av frihetsillusionen eggas
till handling.

En annan avskrckande fljd drager determinismen med sig, nmligen en
all livslycka ddande pessimism. Hur skola vi nmligen kunna bevara den
fr livet behvliga optimismen, om vi med deterministerna taga allt, som
sker vrlden, ssom i vrldsplanen ingende rent ndvndiga
bestndsdelar. Hr sker s mycket ohyggligt, mdrar mrda sina barn, mn
plga sina hustrur till dds, vrldskrig utkmpas och makt sttes med
vld i rttens stlle. Om nu allt detta ingr i den av evighet bestmda
livsplanen, hur skola vi d kunna bevara, vr tro p livet? r icke frn
denna synpunkt determinismen en rent ohygglig vrldsskdning, infr
vilken vi mste rysa tillbaka? Den ger sig ut fr att vara frukten av
allvarligt sanningsskande, men frutstter den icke fr att bliva
uthrdlig antingen ett lttsinne, nog ytligt fr att aldrig befatta sig
med ngra vrdeomdmen om vrlden, eller ett hjrta nog kallt, fr att
icke erfara ngra djupare mnskliga knslor?

Sannerligen man mste ha starka skl fr att lta sig drivas till en s
livsfientlig vrldssikt. Vilka ro d de argument, som deterministerna
beropa?

Den form av determinism, som frst mter oss i filosofiens historia, r
den _psykologiska determinism_, som formulerades av _Sokrates_ i hans
ryktbara sats: "Den, som vet det rtta, gr det rtta; ingen handlar
frivilligt ortt, utan endast drfr att han ej vet det rtta".--Denna
uppfattning var naturlig fr Sokrater i fljd av den entusiasm, som hos
honom vckts genom upptckten av den begreppsmssiga kunskapens
allmngiltiga vrde. Det citerade pstendet innebar nog ocks fr
Sokrates en rent personlig sanning: hans karaktr var sdan, att han ej
ett gonblick kunde frestas att handla mot bttre vetande. Men hur r
det i det stycket med oss andra? Ack, huru ofta mste vi icke instmma i
den romerske skaldens ord: "Video meliora proboque, deteriora sequor"
(jag inser och sknker mitt gillande t det bttre, men jag fljer det
smre)! Det r s mnga gnger ej huvudet, utan hjrtat, som styr vra
handlingar. Vi kunna drfr alltfr vl veta det rtta, men gra det
ortta. Insikten binder icke vr viljas frihet. Snarare bestmmas vra
sikter srskilt p det moraliska omrdet mera av vra knslor och vr
vilja n dessa ledas av sikterna.

Samma psykologiska misstag, som Sokrates i detta hnseende begick,
prglade ocks den allmnna tankeriktningen under det tidevarv, som just
drfr kallas _upplysningstiden_, den tid, d man trodde att i stort
sett inte annat behvde gras fr att fra kulturen framt n hja
frstndets upplysning. Med frdomarna och vidskepelsen skulle ock
brotten och lasterna frsvinna.

Nogsamt har historien nu visat oss "sena tiders barn" grundlsheten av
denna intellektualistiska optimism, som fr vrigt vederlagts redan
genom kristendomens djupa syndmedvetande och inom vetenskapen fick sin
ddsstt genom Kants lra om "det radikalt onda" hos mnniskan.

Den fr _medeltiden_ specifika formen av determinism var den som vi
kunna kalla den _teologiska determinismen_. Enligt denna sg man i Guds
allmakt och allvetande hinder fr mnniskans viljefrihet. Om mnniskan
kunde sjlv ngot fritt besluta och utfra, s skulle hon ju kunna rubba
Guds allmnna vrldsplan och gcka det allvetande, med vilket Gud av
evighet, frutsett allt vad som skall hnda och ske, dribland ven
varje enskild mnsklig handling, den drfr ej kan bliva ngon annan, n
den av Gud frutsedda och drfr allt frn tidernas morgon frutsedda.
Till detta skdningstt beknde sig _Augustinus_ i sin
predestinationslra och ven _Luther_, som fllt det drastiska
yttrandet: "mnniskan r en hst; rides den av Gud, s kommer man till
himlen; men rides den av djvulen, s br det till helvetet".

Denna sikt rjer en alltfr lg uppfattning av Guds vsen och vrt
frhllande till honom. Nr man i Guds allvetande ser ett hinder fr
mnniskoviljans frihet, visar man, att man fattat Guds tnkande ssom
underkastat tidstillvarons brister. Man har drvid frbisett, att Gud r
evig, och att evighet ej betyder tillvaro i all tid, utan upphjdhet
ver allt vad tid heter. Fr Gud finnes intet "fre" och "efter", utan
skola vi med en frn vr vrld hmtad bild positivt uttrycka formen fr
den gudomliga verkligheten, s lever han i ett stndigt "nu". Att hos
honom tala om ett frutseende, ett vetande p frhand, som sedan behver
bekrftas av verkligheten, r en krass orimlighet och att i ett sdant
gudomligt frutseende antaga ett hinder fr viljans frihet r lika
stridande mot de sanna gudsbegreppen som mot en riktig uppfattning av
mnniskans vsen. ven hon tillhr med sitt innersta vsen
evighetsvrlden och hennes tidsliv r drav blott ett ofullkomligt
fenomen.

Nr man i Guds allmakt ser ett hinder fr mnniskans viljefrihet, har
man fattat frhllandet mellan Gud och mnniskan p ett alltfr yttre
stt. Man har frestllt sig Guds makt och mnniskans makt ssom bredvid
varandra, ssom tvenne konkurrerande makter, av vilka ej den ena kan
vara en allmakt, utan att den andra blir alldeles maktls. Men har man
d gjort klart fr sig, vad det betyder att p detta stt berva
mnniskan all makt? Det skulle konsekvent innebra ett fullkomligt
frintande av hennes vsen. Hon skulle d ej ens kunna liknas vid den
hst, som rides av Gud eller av djvulen, utan hon skulle vara ett rent
intet, som ej kunde ridas varken hit eller dit. I verkligheten st vi
icke i detta yttre frhllande till Gud, utan "i honom leva vi, rras vi
och hava vr varelse", liksom frn andra sidan sett, han r icke utom
oss, utan inom oss, utgr vrt eget innersta _jag_. All vr makt r
drfr p samma gng hans makt; och vr viljas frihet, dess upphjdhet
ver naturndvndighet, r just ett uttryck fr vr delaktighet i den
gudomliga allmakten. Det r drfr s lngt ifrn, att Guds allmakt
hindrar vr frihet, att tvrtom vr vilja r fri endast i samma mn som
Guds makt verkar inom oss. Det r detta vi kalla Guds nd, och denna r
p samma gng vr hgsta frihet.

Ingen av de nu antydda formerna av determinismen, varken den
psykologiska eller den teologiska, r emellertid den specifikt nutida
formen av determinismen. Denna r en helt annan; vi leva ej lngre i
ngon naivt optimistisk upplysningstid, ej heller i en tid, d det
religisa betraktelsesttet utvar tankeledningen. Utan nu r det
naturvetenskapen, som sitter i kulturens hgste och vill trycka sin
prgel p hela vrldsskdningen. Vr tids form fr frnekandet av
viljans frihet r drfr vad man kan kalla den _naturalistiska
determinismen_.

Fr denna skulle jag icke kunna redogra utan en rtt utfrlig
framstllning av den s.k. _naturvetenskapliga vrldsskdningen_, och
kritiken av denna skulle ock egentligen krva ett strre utrymme, n hr
nu str mig till buds. Men rrande den nmnda vrldsskdningen har jag
redan ngot yttrat mig i min frra frelsning hr om "Vr tid och
religionen". Jag anser mig drfr nu kunna inskrnka mig till att blott
fullstndiga denna kritiska framstllning genom ngra f anmrkningar,
srskilt rrande naturalismens skl fr frnekandet av viljans frihet.

Den naturalistiska vrldsskdningen r vanligen en radikal materialism,
som vill frklara allt ur _kraft_ och _materia_. Bda fattas ssom eviga
i betydelsen av ej i tiden uppkomna och ej heller i tiden frgngliga.
Materien med dess ondliga massa av atomer och molekyler har alltid
funnits och skall alltid frbliva, till sitt vsen sig stndigt lik,
ehuru under kraftens eller energiens inverkan den r frsatt i stndig
rrelse och drunder smdelarna st i vxlande relationer till varandra
och ing i olika sdana mer eller mindre kortvariga kombinationer, som
vi kalla de yttre tingen. ven energien r ouppkommen och ofrgnglig.
Dess kvantum r ofrnderligt; ehuru den kan vxla former, n framtrda
ssom kemisk energi, n ssom ljus eller vrme, magnetism eller
elektricitet, n ssom mekaniskt arbete o.s.v., behller den stndigt
samma energimngd, enr den ena energiformen enligt bestmda
ekvavalensmtt utan kvantitetsfrndring frbytes i den andra. I detta
materiella universum ingr enligt den materialistiska naturalismen ocks
sjlslivet, som intet annat r n vissa molekylra rrelser i hjrnans
gangliceller. ver huvud r allt vad som sker i universum intet annat n
rrelser, och dessa bestmmas i allo av de eviga naturlagarna.

Om naturalismen ej utvecklar en sdan radikalt materialistisk psykologi
utan i viss mn erknner en specifikt psykisk verklighet, s antager den
dock att viljan alltigenom r bunden genom inflytandet av i tiden
fregende orsaker. Man fster d uppmrksamheten vid att viljan aldrig
bestmmer sig utan vissa knslor ssom _motiv_ och gr gllande att hon
drvid med ndvndighet bestmmes genom det vid tillfllet starkaste
motivet.

Att i en sdan vrldsskdning ingen plats finnes fr en fri vilja, r
ju givet. Allt r i den s fattade vrlden naturndvndigt bestmt.
Ingenstdes finnes ngra olika reala mjligheter; endast ett r i varje
fall verkligt och detta p samma gng ndvndigt. Att antaga en fri
vilja, r att frneka kausalitetslagens universalitet och detta detsamma
som att berva naturforskningen en av dess oundgngliga postulat och
ppna drren p vid gavel fr allskns vidskeplig tro p underverk och
trolldom. Kunde en fri vilja ingripa p ngon punkt i vrldsfrloppet,
s skulle drigenom energiens kvantum n kunna kas, n minskas, och
lagen om kraftens bestnd--den andra oundgngliga frutsttningen fr
allt vad naturvetenskap heter--vara strtad.

Vl m indeterministerna klaga ver att naturalismen bervar dem en
mngd av deras kraste lsklingsfrestllningar, rycker undan stden fr
den konventionella moralen, fyller i klyftan mellan moralisk skuld och
frtjnst, krver en annan grund n den gamla fr straffbarheten o.s.v.
De klaga, men--de klaga dumt; ty man skall ej klaga ver det, som r
ndvndigt, utan endast lra sig att klokt och dmjukt finna sig dri
och "gra en dygd av ndvndigheten".

Luften r tunn druppe p vetenskapens hjder, men man mste vnja sig
att andas den luften. Egentligen r den i hg grad hlsosam. Det r
ocks kallt druppe. Men man mste hrda sig och lra sig att st ut med
den temperaturen. Och s hja de naturalistiska deterministerna stolt
sina kalla huvuden i den tunna luften och tro sig kunna leva utan de
livslgner, som vi andra stackare s hnga oss fast vid.

Vad skola vi nu  vr sida sga om denna vrldsskdning? Vilja vi fr
dess lag slppa vrt evangelium?

_Pascal_ har en gng sagt: "hjrtat har sina skl, som frstndet ej
frstr sig p." Naturalismen gr till ytterlighet i underknnandet av
dessa hjrtats skl, vilka i sjlva verket ro nnu betydelsefullare fr
oss mnniskor n alla frstndets skarpsinniga argument.

Uppgiften r att utbilda en vrldsskdning, som tillfredsstller p en
gng huvudets fordringar och hjrtats krav. Det gr _icke_
naturalismen, och drmed r denna vrldssikt enligt min sikt dmd.

Det r en ensidig vrldsskdning, som godtyckligt till all verklighet
utstrcker vad endast gller om den oorganiska naturen. Redan nr det
gller att frklara livsfreteelserna hos de organiska varelserna, hos
vxter och djur, visar sig otillrckligheten av den mekaniska
naturfrklaringens principer. Det finnes hos dem ngot mer n de fysiska
och kemiska frloppen, vilka kunna reduceras till en mekanisk
kausalitet. Det gr sig hr gllande srskilda teleologiska principer,
som p ngot stt leder naturfrloppen i ndamlsenlig riktning, d.v.s.
fr fyllande av den organiska varelsens livsbehov. Dessa principer r
det vi sammanfatta under namnet _liv_, och detta, livet, kan icke p
naturalismens stt frklaras.

Redan hr mter man ngot, som str ver den rena
naturkausaliteten,--visserligen nnu icke en fri vilja, men en sorts
frebud drtill.

nnu tydligare bliva dessa frebud, s snart man frn betraktelse av det
kroppsliga livet skrider ver till iakttagande av sjlslivet, till de
olika yttringarna av medvetande. Drmed fres man ver frn naturen till
_anden_, som har sina egna lagar, helt andra n naturlagarna.

Inom sinnesfrnimmelserna r man nnu delvis bunden vid de yttre
intrycken. S lngt som frestllningsfrloppet kan frklaras genom
idassociationerna, kan man nnu vsentligen rra sig med
orsaksfrklaringar. Men nr man s kommer till det logiska tnkandet,
visa sig alla sdana frklaringsfrsk otillrckliga. Drmed r man inne
p ett andligt omrde, dr personligheten sjlv vsentligen bestmmer
sitt innehll.

Sedan man konstaterat denna tankens relativa sjlvstndighet, frvnas
man ej ver att finna ock en viss sjlvstndighet eller frihet hos
viljan. I dennas lgsta yttringar, drifterna och instinkterna, har nnu
naturkausaliteten ett dominerande inflytande. Rester av detta st nnu
kvar hos begren, dr det tillflliga godtycket rder. Men kommer man s
vid sin betraktelse ver till den egentliga viljan, som bestmmer sig,
efter klar verlggning, med fullt medvetande fattar sina beslut och
avsiktligt utfr dem i handling,--ja, d r man inne p den fria viljans
omrde. Denna medvetna vilja br sjlv vittne om sin frihet, den knner
sig fri, vet sig fri--och _r_ drfr fri.

Mot det deterministiska argumentet om att viljan i varje fall bestmmes
av det starkaste motivet, framhller jag frst och frmst att enligt
regeln motiven ro kvalitativt skilda, s att valet mellan dem icke kan
avgras efter ett rent kvalitativt frhllande mellan starkare och
svagare. Fr vrigt r att mrka, att vi genom vr makt ver
uppmrksamheten kunna inverka p motivens styrka. Det motiv, som vi
uppmrksamma, frstrkes, det som vi ej uppmrksamma frsvagas. I viss
mn kan drfr vr vilja sjlv bestmma motivens styrka.

Men hur gr det d med kausalitetslagen och lagen om kraftens bestnd,
dessa naturforskningens grundprinciper, och hur gr det drfre med
naturvetenskapen sjlv, som bygger p deras tillmpande?

Drfr behver man icke hysa ngon farhga. Intet hindrar
naturvetenskapen att p sitt omrde framgent anvnda dessa principer,
ehuru den ej har rtt att utstrcka dem ver naturens omrde till
andens, om vilken naturvetenskapen alls ej handlar, om den r nog
kritisk att iakttaga sina naturliga grnser.

Ja, men om mnniskan med sin fria vilja kan ingripa i naturfrloppen,
hindras ej drigenom skerheten i alla naturvetenskapliga berkningar
och frutsgelser? Hrvid br man besinna, att ven deterministerna
sakna alla resurser fr att skert frutsga mnskliga handlingar. ven
om de taga fr givet, att alla sdana ledas av en mekanisk kausalitet,
ro de genom det mnskliga sjlslivets invecklade beskaffenhet hindrade
att s genomskda detsamma, att de kunna frutsga de mnskliga
handlingarna. Klokt nog avhlla sig drfr ven deterministerna frn
varje frsk till skra frutsgelser p de omrden, dr de kunna vnta
sig ingrepp av mnskliga viljor. Resultatet med avseende p de
naturvetenskapliga berkningarnas rckvidd r slunda faktiskt precis
detsamma, vare sig man utgr frn deterministiska eller
indeterministiska frutsttningar.

Kausalitetslagen r fr vrigt alls icke ett axiom, vars allmngiltighet
p ngot stt r sjlvklar. Den r endast ett teoretiskt postulat, en
arbetshypotes, som man har allt skl att anvnda, s lngt som den
visar sig stmma med erfarenheten och verkligt underltta den
vetenskapliga frklaringen, men heller icke ett enda steg lngre. Att
pocka p dess giltighet p ett omrde, dr den tvrtom frsvrar
frklaringen, r endast en kortsynt envishet, som alls intet har att
gra med sunda vetenskapliga metoder.

Och vad r det erfarenhetsmssiga upphovet till orsaksbegreppet? Inom
naturen erfara vi aldrig det inre band, som binder orsak vid verkan.
Utan uppslaget till begreppet i frga har man hmtat frn erfarenheten
om viljan ssom orsak till sina handlingar. Frestllningen om
naturorsaker utgr slunda alltid ytterst en frukt av en viss
antropomorfistisk naturuppfattning. Man har utgtt frn erfarenheten av
viljans fria kausalitet; nr man skt tillmpa denna p naturen, har man
mst modifiera begreppet, stta en mekanisk kausalitet i stllet fr den
fria, personliga kausaliteten. Sedan den modifikationen i
naturfrklaringens intresse skett, vill man vnda om analogien och
utstrcka den mekaniska kausaliteten ven till viljan! r icke det
oberttigade i ett sdant analogislut ptagligt?

Och lagen om kraftens bestnd, rubbas den av indeterminismen? Det r
icke otnkbart att viljan kunde ingripa i naturfrloppet utan att varken
ka eller minska energiens kvantum, nmligen genom att redan befintliga
latenta krafter av viljan tvingas att utlsa sig i levande kraft.

Fr vrigt gller denna lag endast om ett inom sig slutet och begrnsat
naturomrde. Tillmpad p universum i det hela r den meningsls, ty
universum r ondligt. Att dr tala om kning eller minskning r
ptagligen orimligt.

Med denna kortfattade framstllning anser jag mig visst icke hava lst
viljefrihetens gamla och alltid lika aktuella grubbelproblem. Jag har p
sin hjd givit ngra svaga antydningar om i vilken riktning lsningen
enligt mitt frmenande br skas.

Lngre lr man heller icke kunna komma med en enda frelsning. En i
ngon mn tillfredsstllande lsning kan problemet ej f annat n mot
bakgrunden av en hel vrldsskdning, slunda ssom en integrerande
detalj inom ett fullstndigt filosofiskt system.

Hr nu ytterligare blott ngra antydningar om vad art den
vrldsskdning mste vara, inom vilken friheten kan finna en plats.

Att den icke rymmes inom naturalismens rmrken, har jag redan skt
klargra. Frihetens filosofi mste vara ett tvvrldssystem, d.v.s. en
vrldssikt, som antager att bakom och ver den sinnliga vrlden finnes
en annan och hgre vrld, en evighetsvrld, hjd ver tid och rum. Ssom
exempel p sdana vrldsskdningar hnvisar jag till Platos idlra,
Kants transscendentalfilosofi eller Bostrms personlighetsfilosofi.

Den osinnliga vrlden lra vi aldrig knna, om om vi blott utg frn en
rent teoretisk bearbetning av erfarenheten. Utan till kunskapen drom
komma vi endast, om vi drjmte utg frn vra knslors krav och vrt
viljelivs fordringar och bygga vrldsskdningen mera p moral och
religion n p naturvetenskap, lta lika vl intuitionen tala, som
anvnda reflexionens abstrakta slutledningar.

Men en filosofi, som gr sdana vgar--invnder man--den blir icke
vetande utan tro, och den frtjnar drfr icke namnet vetenskap.

N, p namnet kommer intet an. Kalla en sdan vrldsskdning, vad ni
vill; det r i alla fall en sdan vi behva fr vrt _liv_ och--fr att
med lugn kunna se _dden_ an.

Ja, jag vill i min frihetslra g nnu ett steg lngre.

Viljan r icke av naturen fri, utan har att sjlv gra sig fri, nmligen
genom att med egen kraft tygla och besegra begren och drigenom steg
fr steg utveckla sig till den frihetsvarelse, som r den sedliga
karaktren.

Men fr att kunna utfra det frigrelseverket, fordras frst och frmst,
att man tror p dess mjlighet, att man icke misstrstar om sin viljas
frmga att gra sig fri.

P s stt r en indeterministisk vertygelse moralens frsta
grundfrutsttning; men den vertygelsen fr man icke till sknks genom
ngon blott teoretisk underskning. Utan den mste sjlv framg ssom
resultatet av en viljeakt. S har den fria viljan att sjlv proklamera
sin frihet.

Fri r mnniskan, endast om hon _vill_ vara fri, men d kan hon ock _i
handling bevisa sin viljas frihet_,--och detta r det ovedersgligaste
av alla frihetssbevis.






End of the Project Gutenberg EBook of Om viljans frihet, by Frans von Schele

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK OM VILJANS FRIHET ***

***** This file should be named 18017-8.txt or 18017-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/1/8/0/1/18017/

Produced by Jeroen van Luin and the Online Distributed
Proofreading Team at http://www.pgdp.net


Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.org/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH F3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org

Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card
donations.  To donate, please visit: http://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     http://www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

*** END: FULL LICENSE ***

