Title: Svensk diktning II
Contributor: Ernst W. Olson
Editor: Jules Mauritzson
Release date: May 2, 2005 [eBook #15753]
Most recently updated: December 14, 2020
Language: Swedish
Produced by Juliet Sutherland, Tapio Riikonen and PG Distributed
Proofreaders
Selections from Swedish Poets with Brief Monographies
College and High School Series of Swedish Authors
AUGUSTANA BOOK CONCERN
PAGE
BERNHARD ELIS MALMSTRÖM 3
VI SUCKAR DET SÅ TUNGT UTI SKOGEN? 4
ÖDMJUKER ER! 6
KARL VILHELM AUGUST STRANDBERG 7
BARRIKADER 9
MANING 9
MITT DÖDA BARN 10
TACK FÖR GOD VAKT! 12
VIKTOR RYDBERG 15
DENIPPOS 18
I KLOSTERCELLEN 23
SNÖFRID 24
TOMTEN 27
I NATTEN 30
KARL GUSTAV JOHAN SNOILSKY 31
Ur INLEDNINGSSÅNG 33
GAMMALT PORSLIN 34
DEN TJÄNANDE BRODERN 35
I PORSLINSFABRIKEN 36
ALBERT ULRIK BÅÅTH 38
VINTERSTÄMNING 39
EN PINGSTMORGON 40
BRIST 41
OSKAR IVAR LEVERTIN 43
EN GAMMAL NYÅRSVISA 45
FLOREZ OCH BLANZEFLOR 46
ITHAKA 47
MODERSPRÅKET 48
GUSTAV FRÖDING 51
VALLARELÅT 53
JONTE OCH BRUNTE 54
Ur STRÖVTÅG I HEMBYGDEN 54
Ur BIBLISKA FANTASIER. HOSIANNA 56
MIN STJÄRNAS SÅNGER 56
VERNER VON HEIDENSTAM 59
DJUFARS VISA 60
Ur ENSAMHETENS TANKAR 62
PILGRIMENS JULSÅNG 63
ÅKALLAN OCH LÖFTE 67
ERIK AXEL KARLFELDT 69
INTET ÄR SOM VÄNTANSTIDER 71
UPPBROTT 71
JUNGFRU MARIA 72
VINTERHÄLSNING 73
NOTES 75-87
VOCABULARY 89-195
föddes i Närke år 1816. Vid Uppsala universitet studerade han först till präst, men de humanistiska studierna, särskilt historia, filosofi och Greklands klassiska litteratur, lade snart beslag på hans intresse. Efter avlagd filosofie doktorsgrad blev han docent i ästetik och slutligen, efter lång väntan, år 1859 professor i ästetik, litteratur- och konsthistoria.
Han framträdde tidigt som skald och vann livligt bifall—blott 34 år gammal invaldes han i svenska akademien. Men denna vackra, löftesrika vår följdes ej av någon rik sommar. I slutet av 1840-talet förstummades hans sång nästan helt och hållet; blott undantagsvis ljöd den vid någon väns eller lärares grav. Men från hans lyra ha klingat några av de mest smekande, smältande toner, som ljudit i svensk sång. Det är dock ej alltid, innehållet motsvarar den betagande vackra formen; hans kanske mest berömda dikt "Angelika" är i sitt musikaliska välljud vacker som sommarvindens sus i grantopparna och—lika enformigt tröttande i sin innehållslöshet. Men Malmström hör alltjämt till Sverges mest folkkära och helst lästa skalder, och varhelst svensk tunga ljuder, skall helt säkert hans "Vi suckar det så tungt uti skogen?" aldrig förlora sin förmåga att smeka örat och röra sinnet.
Sluten till lynnet och svårtillgänglig, levde Malmström i ensamhet och tillbakadragenhet ett föga lyckligt liv, alltmera främmande för den ungdom, vars uppburne talman han en gång varit och för vilken hans hjärta alltjämt klappade varmt bakom det slutna skalet.—Efter blott några dagars sjukdom avled han år 1865.
Och liten pilt han sitter en kulen höstekväll och leker tyst inunder gula linden. Han ser, hur ljusen brinna uti Gud Faders tjäll, och hör, hur löven prassla under vinden. Men huru länge pilten i sina drömmar satt, 5 allt mörkare blev skogen uti septembernatt. Då suckar det så tungt uti skogen.
Och liten pilt han lyssnade, blev hemsk uti sitt mod och började att springa utåt leden. Han tänkte stygga tankar och skrämde upp sitt blod 10 och vilsegick på ljungbevuxna heden. Han tänkte uppå fader, på mor och syskon kär: "Gud nåde mig, som liten är! Om väl jag vore där!" Då suckar det så tungt uti skogen.
Men månen träder stilla ur sönderbrusten sky 15 och kastar silvertäcket över jorden. Och skuggorna förskräckta till bergens fötter fly, och trollena de flyga uppåt norden. Och bergens toppar glimma, men skogen han är mörk, och uven sjunger sorgesång i regnbegjuten björk. 20 Då suckar det så tungt uti skogen.
Och liten pilt han löpte utöver vidan hed och tänkte på så mången gammal sägen. Och himlens stjärnor skredo, och natten led och led, men ej så träffade han rätta vägen. 25 "I blida stjärnor alla uppå den höga stig, I vissnade små blommor, o, sägen, sägen mig: vem suckade så tungt uti skogen?"
Men alla stjärnor tego, och liten blomma teg, och pilten många bittra tårar fällde. 30 Så kom han till små älvors tjäll. Med vingesnabba steg han mitt i deras lätta ring sig ställde. "O I, som träden dansen på ljungbevuxen stig, I skönaste små syskon, o, sägen, sägen mig: vem suckade så tungt uti skogen?" 35
Och liten älvadrottning med fagra läppar log och smekte liten pilt på röda kinden: "Gråt icke, vackra gosse, fastän du vilse drog, fastän du blef så hemsk inunder linden! Men sätt dig här på tuvan å ljungbevuxen stig, 40 och torka dina tårar, så skall jag säga dig, vem suckade så tungt uti skogen.
När natten sakta stiger utöver land och sjö och dagens sorl begynner att försvinna och vågen går till vila inunder grönan ö 45 och alla vackra stjärnor börja brinna, då bliver himlens båge så ren och spegelklar, en här av goda änglar så tyst därunder far och gråter silvertårar över jorden.
Då ser i himlens spegel sin bild den arma jord 50 och finner sig så dyster och förkastad; hon täljer alla synder, all lögn och flärd och mord, varmed hon är sen tusen år belastad. Då far en dödens rysning igenom hennes märg, då bedja alla dalar, då bikta alla berg, 55 då suckar det så tungt uti skogen."
"Hav tack, du älvadrottning! Det glömmer jag ej mer, ej heller fruktar jag att hemåt vandra. Se, där i månens strimma min rätta stig jag ser! Farväl! Vi glömma icke brått varandra. 60 Väl är jag mycket ringa, ej har jag gods och gull, men Herren vill jag lova, att aldrig för min skull det sucka skall så tungt uti skogen."
Ödmjuker er, när världen vill upphöja till himlens rand er ära och ert mod! Ödmjuker er, när dårars knän sig böja med rökelser omkring er ärestod! Vad är det lov, varmed de eder hölja? 5 Vad är ert rykte, o, vad är ert namn? Ett stoftgrand mer, som tidens vågor skölja till glömska bort i evighetens famn.
Ödmjuker er, när sann beundran sätter kring edra tinningar sin ärekrans! 10 Ödmjuker er, när frälsta mänskoätter omgiva edra namn med evig glans! Ödmjuker er, och lägger kransen neder uppå hans altar, som er kraften gav! Till himlen blicker, och ödmjuker eder! 15 Sen, vad är världen? Glömda hjältars grav.
Ödmjuker er, när kärleken vill flyga från tusen skilda håll er famn emot! Ödmjuker er, när vana händer smyga en blomstermatta under eder fot! 20 Ödmjuker er, när i en krets av vänner på hjärtats tungomål ert lov I sport! Ödmjuker er, när edert hjärta känner, att det var gott och ädelt, vad I gjort!
Ödmjuker er, när livets glädje rymmer, 25 när ärans lusteld en gång slocknar ut! Ödmjuker er, när levnadsdagen skymmer och sista blomman dör för er till slut! Ödmjuker er, när ungdomshoppet sviker, när himlens tuktan drabbar mer och mer! 30 När sista stjärnan från er himmel viker, så varer glade, och ödmjuker er!
Den frisinnade, fosterländska stämning, vilken som en varm våg gick genom Sverges folk, dess samhällsliv och vitterhet, på 1840-talet, fick sin ädlaste och yppersta tolk i K. V. A. Strandberg (Talis Qualis).
Född 1818 i Södermanland, där fadern var präst, kom han som student till Lunds universitet. Bland sina kamrater där blev han snart känd och värderad som skald. I djärva dikter, burna av en lidelse, som skapade sig en ursprunglig och klangfull form, gav han uttryck åt tidens unga känslor, däribland ock åt den sympati för de förtryckta folken, såsom t. ex. det danska och det finska, vilken då kom så många svenska hjärtan att klappa i raskare takt. Han ryggade ej ens tillbaka för att vid en studentfest tämligen obehärskat angripa Tegnér, som ju i motsats till Geijer allt mer utvecklat sig till en liberalismens motståndare. Ett sådant angrepp måste naturligtvis i Lund betraktas som högmålsbrott och blev måhända ej utan betydelse för Strandbergs akademiska bana. Åtminstone inskränkte sig resultatet av hans studier till en obetydlig juridisk examen, när han 1847 lämnade Lund. Han bosatte sig nu i Stockholm, där han hade att kämpa mot ekonomiska svårigheter och nära nog slet ut sig i arbetet för sitt och de sinas uppehälle. En tryggad ställning erhöll han dock 1865, då han efter inval i svenska akademien av denna utsågs till redaktör för Post- och inrikes tidningar.
Hans diktning utvecklade sig, sedan han lämnat Lund, till allt mera mognad. Den ungdomliga, brusande häftigheten lade sig, tonen blev mindre lidelsefullt utmanande, och behärskningen fördjupade hans känsla till mera stilla innerlighet. Hans språk utmärker sig för ursprunglighet och käckhet, där är malmklang i hans rytmer och hans ordskatt är av en sällspord, stark och smidig, fägring.
Hans sista år fördystrades av sjuklighet, men döden kom plötsligt för honom. Den 5 febr. 1877 fanns han sittande död vid sitt skrivbord.
Hur ondskan Herrens helga rätt försvagar, hur våld och väld all ädel hug förstöra och sanningen i neslig landsflykt köra, du ser, fördrager, på sin höjd beklagar.
Men skriften nämner, huru i de dagar, 5 då ingen vill Guds namn kring världen föra, han skall den döda stenens tunga röra, att den predika må hans namn och lagar.
Så äro dock ej alla tungor fala, ännu där givas röster, vilka hinna 10 från gatan upp till slottens balustrader;
och stenarna ha redan börjat tala, på det rättfärdigheten skulle finna på sistone en tolk i—barrikader.
Vad? Äro alla våra männer döda?
Och äta harar våra fäders bröd?
Ett ädelt folk i fara är och nöd,
och vi—se på, hur tappra män förblöda.
Fördrager politiken än med möda 5 den blå och gula rocken hos en röd, än sen? Ha vi ej blod i överflöd att färga våra svenska rockar röda?
Eho, som ärvt ett uns av Karlars blod, skall, innan ögonblicket än försvinner, 10 i pipan genast lägga ned sitt lod.
Vårt blod är gott, när det på bröstet rinner; men knappt en kvinna ser med tålamod, att det av skam på våra kinder brinner.
Lugnt jag min lyckas summa vägde mot lyckan under högre tak, fastän den rikedom jag ägde var sammanförd i små gemak.
Och som jag ej var med i ringen 5 kring statens fullbesatta bord, så slapp jag trängas, och med ingen behövde jag att byta ord.
Så bjöd jag världens ävlan spetsen och gladdes åt den dag, som var; 10 men så bröt döden in i kretsen, och då först blev jag fattig karl.
Ty tar du blommorna från tuvan, så står hon skövlad snart och tom, och tar du ungarna från duvan, 15 så har hon ingen egendom.
Det blåste ingen fläkt av oro, du ljuva barn, de ögonblick, då dessa mina armar voro den vagga, där du slumra fick. 20
Jag var, när du om halsen höll mig, en gammal kvist, som gått i knopp; och såg du opp, det föreföll mig, som ett juvelskrin sprungit opp.
Det finns ej sinne, så förslitet, 25 som ej har barnaögat kärt; det finns ej barn, om än så litet, som ej är millioner värt.
Så skred min dag förutan strider och i ett jämnmått utan namn, 30 liksom ett skepp, som sakta glider med fulla laddningen i hamn.
En kväll vi väcktes—och vid sidan stod hålögd sjukdomens gestalt: du låg i ryckningar och kvidan 35 och sökte lindring överallt.
Där lade vi oss ned att vyssa till stilla ro de lemmar små; där böjde vi oss för att kyssa till sömns de vilsna ögon blå. 40
Men all vår kärlek litet hjälpte, och ingen vänlig vila kom, förrän den bleka döden stjälpte i gryningen sin fackla om.
Och se, från dina skuldror sköto 45 små vita vingar ut med hast, som alla hinder genombröto, i samma stund ditt öga brast!
Jag såg dem lyfta dig i kretsar, en lärka lik, från jordens bryn, 50 till dess till slut de fina spetsar försvunno, glänsande i skyn.
Och det vart dager i detsamma, men skymning, skymning för min själ; jag tyckte jag såg ljusen flamma, 55 men mörker, mörker likaväl.
Du var mitt yngsta hopp, mitt sista, och redan står din vagga tom, och under locket på din kista, där ligger nu min rikedom. 60
Men vad mitt öde tar för kosor, skall du som fjäril vila på en bädd av röda, röda rosor uti mitt hjärtas bästa vrå.
Farväl, farväl! Tack för god vakt! Jag hör en stilla röst, som länge viskat sitt "giv akt" i djupet av mitt bröst. Min afton skrider fram med fart; 5 det gäller kanske uppbrott snart.
Men innan detta bröst är kallt och handen domnat av, ännu ett öppet tack för allt, vad livet vänligt gav! 10 Vad sår jag fått, jag ensam vet, och det må bli min hemlighet.
Tack för det landet, ert och mitt, som tänt mitt hjärtas brand och som allt hittills stått så fritt 15 som intet annat land, med stor och allvarsam natur i vinterur och sommarskur!
Tack för det folket, dit jag hört och som min fostran gjort, 20 för allt, vad därifrån berört min hug i sant och stort, för vad av minne eller hopp det för mitt inre rullat opp!
Tack för det kära tungomål, 25 vari jag del har haft, en härlig skatt, musik och stål, behag, försmält med kraft, i tusen år vårt väsens borg i väl och ve, i fröjd och sorg! 30
Tack för den strängalek jämväl, som en och annan gång med flyktigt välljud fyllt min själ! Tack för evärdlig sång från Stiernhielm, Spegel och än fler 35 till Kellgren, Lenngren och Tegnér!
Tack för det hem, vars väggar gett mig hägn från dag till dag, där viv och barn jag kring mig sett med namnlöst välbehag, 40 där mången morgon grytt och flytt, då jag stått upp som ung på nytt!
Tack för att ej ett sparsamt bröd förhölls oss någonsin! Tack för att ej den bleka nöd 45 hann över tröskeln in! Tack för vart ord, som styrkt mitt mod! Tack för var själ, som min förstod!
Tack för allt lyckosamt och gott, som blivit mig beskärt! 50 Tack för det kors jag bära fått, kanske långt mera värt! Tack för att smärtan skärpt min syn för livets utsikt bortom skyn!
Tack för det mål, dit jag blev ledd 55 vid kvällens matta sken! Tack för den grav, som varder redd en dag åt mina ben, och att de få den ängd bebo, där snart min samtid gått till ro! 60
Hur skönt att, när så blir bestämt, få lösas från sin rot och lyftas uppåt, uppåt jämt, förklaringen emot, att sista gången hava sagt: 65 Farväl, farväl! Tack för god vakt!
Måhända har ingen svensk skriftställare så haft allas öra och ägt en sådan allmän auktoritet som Viktor Rydberg under de senare åren av sitt liv. Han var erkänt den svenska odlingens främste och för hans personlighet med dess rika mångsidighet, nobla försynthet och varma humanitet böjde sig gärna även andar och viljor, vilka ej egentligen hörde till hans undersåtar.
Det var emellertid först efter många år av betydande verksamhet på flera områden, som han nådde fram till detta allmänna erkännande. Lång och hård var vägen, som ledde upp till tronen i andens rike.
Abraham Viktor Rydberg föddes i Jönköping den 18 dec. 1828. Fadern, som tillhört arméen och deltagit i 1809 års krig i Norrland, innehade där tjänst som fängelsedirektör. Outplånliga intryck mottog gossen av sin moder, och när skalden sedermera i den djupsinniga dikten "Vadan och varthän?" säger:
"——i min moders blick jag in i det eviga skåda fick",
så är detta ej blott en vacker poetisk fras. Odödlighetstanken, evighetshoppet, som är det centrala i Rydbergs livsåskådning, hade tidigt plantats i hans sinne av henne, "som lärde honom Guds namn och böner". Snart skulle dock hemmets lycka skövlas. Viktor var ej mer än sex år gammal, när hans moder och en hans syster bortrycktes av koleran, faderns förstånd omtöcknades av sorg, så att han ej längre kunde inneha sin befattning, och syskonen skingrades åt olika håll. Under ekonomiskt mycket brydsamma förhållanden fick Viktor Rydberg nu kämpa sig fram till en uppfostran. Först år 1851 blev han student vid Lunds universitet, och endast ett par år kunde han uppehålla sig vid akademien. Han nödgades söka sin utkomst som privatlärare, under det han på egen hand fortsatte sina studier i tanke att bliva ingenjör och sedan möjligen utvandra till Amerika, där redan tvenne av hans systrar befunno sig. Till all lycka för Viktor Rydberg och Sverge—och antagligen utan alltför stor förlust för järnvägarna i Förenta staterna—erbjöd sig då tillfälle till stadig och lönande verksamhet i hemlandet. Från och med 1855 fästes Rydberg vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, vars redaktion han sedan tillhörde i tjuguett år. Hans bidrag till tidningen utom de rent skönlitterära utgjordes av politiska artiklar, resebrev, litterära granskningar, uppsatser i religiösa och filosofiska ämnen, och helt säkert har hans arbete i den liberala tidningens tjänst i hög grad påverkat hans utpräglat frisinnade åskådning samtidigt med att det varit av betydelse för mångsidigheten i hans intressen.
På 1860-talet blev det hittills föga nämnda namnet Viktor Rydberg ett fejdenamn, kring vilket en förbittrad strid uppblossade. Med sitt arbete "Bibelns lära om Kristus" kastade sig då Rydberg in i en pågående lärostrid. Han blev med ens känd över hela landet och vann både fiender och meningsfränder i stort antal. Striden, som väl egentligen bar Rydbergs försynta natur emot, verkade emellertid nedstämmande på honom och hämmade ej så litet hans litterära verksamhet. Den hade dock det goda med sig, att hans ryktbarhet kom även hans romaner, främst bland dem mästerverket "Den siste atenaren", till godo, vilka först nu började spridas i vidare kretsar. Småningom fördes hans intresse över till språkliga frågor. Han sysslade ivrigt med språkrensning och utförde på detta område ett synnerligen betydelsefullt arbete, på samma gång som han utbildade sitt eget språk till sällsynt renhet och skönhet. Sedan han 1876 anställts som föreläsare i filosofiska och kulturhistoriska ämnen i Göteborg, ägnade han sig odelat åt vetenskapliga studier och diktning. Härifrån kallades han 1884 till Stockholms högskola som professor först i kultur-, sedermera i konsthistoria.
Rydberg är alltigenom idé-diktare med mycket litet av lyriskt känsloutbrott. Allt vad han ser varsnar han mot evighetens guldgrund, under oändlighetens höga stjärnhimmel. Helst lägger han därför sina tankar i munnen på gestalter, vilka kunna tjäna som typer för vad som rör sig innerst i mänsklighetens bröst, såsom Prometeus, för den okuvliga ståndaktigheten, Ahasverus, för det mänskliga missmodet, Faust, för den osläckliga kunskapstörsten, och den flygande Holländaren, för den bittra, evigt jagande oron. Hans sanningsträngtan och hans lågande hat till allt förtryck, allt tvång, varhelst han än mötte det, drevo honom i härnad mot övergrepp och orättvisa. Han var städse en kämpe för humanitet och bildning, för den fria forskningens rätt. Men den eld, som värmde hans ord, brast sällan ut i lågor. Särskilt under senare år var hans stridssätt stilla, och känslan av att skärvor av sanningen, som av en söndersprungen ädelsten, letat sig väg till alla läger, gjorde hans hand mild och varsam. Därför blev hans ord gärna det avgörande, och det för vilket alla böjde sig.
Vid hans död den 21 september 1895 vart det kungssorg i Sverges land, och efter honom kännes ännu saknaden kring ett högsäte, som blivit lämnat tomt.
(I Aten år 267 efter Kristus.)
Nyss på löddrig häst ett ilbud sprängde in i Pallas' stad, och ett rop av ångest genljöd under kolonnaders rad: "Goten kommer, goten kommer! I går afton stod han ren knappt en dagsled—ve oss, ve oss!—knappt en dagsled från Aten."
Nu av män och barn och kvinnor vimlar tempelsmyckat torg; 5 alla vrida sina händer i förtvivlans vilda sorg: "Roma, du, som tog vår frihet för att ge oss skygd och värn, o, var äro dina örnar, dina legioners järn?"
Träda så på talarstolen stadens råd och fäder opp; ack, men deras bleka läppar äga ej ett ord af hopp. 10 Ingen maning hörs till vapen, ty på gotens segerled lägga kungar sina kronor, städer sina tinnar ned.
Och så vart till sist beslutet att i templen denna dag under offer, bön och suckan bida ödets hårda slag. Tystnad råder över torget, alla bröst av bävan slå, 15 när Dexippos, hävdatecknarn, stiger fram och talar så:
"Finns ett hopp i vapenskifte? Alla här ha svarat nej; gotens lynne tål ej mothugg, därför reta honom ej! Hem och tempel skall han skövla värre, trefalt värre än, om han ser hellener vara, liksom goter, tappre män. 20
Tron dock ej, att I med feghet kunnen köpa edra liv!
Björnjakt är en bragd för goten, harjakt är hans tidsfördriv.
Allt för tungt det är att bida under suckan sådan gäst;
nej, gör livets dag, den sista, till en korybantisk fest!
Folk, som ej vill lyfta svärdet, höj då bägarn i din hand! 25
När ej dygd kan elda hjärtat, tänd det i backantisk brand!
Hos befriarn Dionysos glöm en stund din skam och nöd,
du, som skyr befriarn Striden och befriarn Ädel död!
Stirren rusige på döden, I, som levat utan mod!
Raglen under vinlövskransen ned i Stygens svarta flod! 30
Detta är mitt råd till eder. Gån med det, atenske män!
Men här finnas gossar även, och jag har ett råd igen.
Bort med dem, som ständigt glömma, att vad stort, som världen såg,
verkats har av späda krafter, spända av en eldig håg!
Bort den blick, som, skarp för hindren, är för målets skönhet skum! 35
Hädan, fege män och gubbar! Fjärmen er från heligt rum!
Bort, I vuxne och förvuxne! Kom till mig, du unga släkt! O, jag ser, nu kommer våren, nu jag andas västanfläkt, och bland unga plantor står jag som Dodonas gamla ek, och i kronan siar guden om en hög, en ädel lek. 40
Gossar, låt oss leka kriget, då en värld befriades,
då Temistokles och Kimon levde och Miltiades!
Hell dig, Zevs, de leva ännu! Hell dig, Zevs, de stå mig när!"
Och en hänförd gosseskara svarar rörd: 'De äro här'.
Samlens då på Kerameikos! Fatten svärd och sköld och lans, 45
ty vår lek skall ändas, piltar, med pyrririsk vapendans.
Skruda dig i högtidskläder, kransa dig, du glada hop!
Snart förnimma berg och dalar evoe och fröjderop."
Och en väldig skog av lansar snart på Kerameikos står.
Vilka lockar, vilka kinder, vilken härlig mänskovår! 50
Tusental av lekkamrater, ordnade i flock och tropp,
och inunder kransar ögon, glänsande av mod och hopp.
Vill Dexippos endast skåda vårens prakt i sina led?
O, låt även sommarns styrka, höstens mognad vara med!
Männer komma, gubbar komma, allt till vapen gripit har; 55
skilj ej gossen från hans broder, skilj ej sonen från hans far!
Dagen är en fest för våren, unga krafters offerdag; men de gamle ha föryngrats—tag dem upp i helgat lag! Männen välja sig bland gossar märkesmän för flock och tropp: styrkan följer glad förtröstan. Låt vår skara bryta opp! 60
Och nu tågar ut till leken under rop och blomsterregn, mellan kvinnor, som i tårar kalla ned Olympens hägn, ett panateneiskt festtåg, lysande i vapnens sken bland oliver och plataner ur det bävande Aten.
Varm är dagen, men från havet fläktar vinden frisk och sval. 65
Över bergen stiger tåget, stiger ned mot yppig dal.
Passet vidgas—se, en tavla breder sig för häpen syn:
eld och rök från tända byar fara virvlande mot skyn.
Ständigt, ständigt nya eldar, och se där, i moln av damm gnägga redan gotens hästar, glimma gotens vapen fram! 70 Än en blick utöver fältet, och till häst Dexippos sprang, och hans stämma, följd av ekon, mäktig över hären klang:
"Lekens glada stund är inne. Sluten leden! Fällen lans!"
Leden slutas, lansar fällas, blixtrande i solens glans.—
"Framåt!"—Fram falangen tågar.—"Och nu ljude stark och klar 75
stridens sång, tyrteiska hymnen, från vår frihets stolta dar!"
Sången brusar genom leden, tonande ur fulla bröst; gossars silverstämma blandas skönt med männens djupa röst. Hör, han stiger, krigarhymnen! Hör, han lyfter sig mot sky, svarad dovt av Nordens lurar, gotisk sång och vapengny. 80
Härlig är döden, när modigt i främsta ledet du dignar,
dignar i kamp för ditt land, dör för din stad och ditt hem.
Därför med eldhåg upp att värna fädernejorden!
Ila att offra med fröjd livet för kommande släkt!
Fram, I ynglingar, fram i täta, oryggliga leder! 85
Aldrig en känsla av skräck, aldrig en tanke på flykt!
Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen framom de unge man ser gubben förblöda och dö. Detta höves ju främst en yngling, medan han ännu älskligt i lockarne bär vårliga blommornas krans. 90 Fager för kvinnor, ståtlig för män må han synas i livet; skön är han ännu som död, fallen i slaktningens mitt.
I nordanskogen där nickar granen: O, Vodans släkte, 95 du vapenglada, gå ned, där pinjer och palmer sucka bland levnadströtte och veke trälar! 100
Vig dem till vila med svärdets vaggsång! Bär gyllne bytet till norrskensbergen, till kämpens kulle, 105 till kämpens kummel i furors skugga och granars skymning!
Sången tystnar, lansar korsas, rasslande emot varann, svärden blodas, leken yrar sköld mot sköld och man mot man, 110 gotisk fylkning bräcks och spränges, och när stumt är vapnens dån, märka Hellas' söner häpne, att de nu lekt Maraton.
Över likstrött slagfält bryter äntligen ett jubel fram:
"Hell Dexippos, hell dig, arving av vår forna hjältestam!"
Och i jublet hörs en stämma, ack, så svag och späd och vek: 115
"Hälsa till min mor, Dexippos! Tack för denna glada lek!"
Hjälten står med tårat öga över bleknad gosse böjd,
vars i döden väna anlet skimrar än av stridens fröjd.
I sin famn han lyfter svennen, och han talar så: "Farväl!
Barn, nu på din mun jag fångar i en kyss din hjältesjäl. 120
Må hon sen i ord och toner sväva jublande och glad i de sånger, som jag diktar, och på mina hävders blad! Må hon sen igenom sekler andas ungdomsfrisk och varm, längtande till dåd och lekar, in i millioners barm!
Salig, salig, trefalt salig prisar jag en lott som hans: 125 att få fläta hjältens lager in i gossens rosenkrans, att ur älskad moders armar ila hän med kind i brand, strålande av fröjd och fägring, till att dö för fosterland.
Vad vår värld är kallt förståndig! Vad vår värld är fåvitskt klok!
Och hon lönas för sin klokskap med ett blytungt träldomsok: 130
världens klokskap föder henne sorg och feghet, skam och svek.
Fyll vårt land, o Zevs, med gossar, mod och tro och lust och lek!
O, hur sorg för morgondagen fostrar lumpenhet och kiv!
Hur det fega allvar kastar dödens skugga på vårt liv!
Zevs, giv släktet gosselynne, hoppfull håg och fantasi! 135
Då är träldomsoket fallet, då är världen skön och fri.
Ej vid Segerns stolta altar må hon firas, dagens bragd; blygsamt på Barmhärtighetens vare offerkransen lagd, ty din miskund, höge fader, lät oss i en säll minut med en gudingiven barnlek plåna seklers nesa ut." 140
Gamle munken putsar lampan, styrker sig ur fyllda kannan.
Han kan pränta, han kan dricka fullt så väl som någon annan.
För det ena kära värvet har han ej det andra glömt:
fyllt har gubben mången kodex, flera bägare han tömt.
Se, nu textar han så flitigt med en gammal bok framför sig, 5 tryggt utöver pergamentet konstförfarna handen rör sig, och av barnslig glädje lyser, då han ser sitt vackra pränt, gubbens panna, själv ett åldrat, skrynkligt, gulnat pergament.
Vad han skriver, vilka tankar, bryr den gamle icke mycket; riktig avskrift och siratlig är för honom huvudstycket. 10 Åt var kapital, som lyckats, ler han glad och hämtar kraft till ett "vidare i texten" ur de milda druvors saft.
Medan så sitt kall han sköter, är den tysta cellen vorden hylsan kring ett frö, som fälldes av ett ädelt träd till jorden, handen kring en liten låga, flämtande för vind och drag, 15 liten låga, som skall varda stor en gång och göra dag.
Om han visste, vad han verkar, kanske skulle då han kasta pennan med ett "hjälp, Maria!" och till bönkapellet hasta. Ej du vet det, dogmens fånge, att du frälst ur glömskans hand formeln, som en dag skall lösa andarna ur dogmens band. 20
Ensam är du ej i cellen: tyst, osynlig, vid din sida dväljs ett sändebud från honom, vid vars fot eoner bida. Det är han, som styr din penna, där hon går så segerrik för att rädda Platos himmel och Perikles' republik.
Drick, du gamle, ljuvt är vinet, och det fröjdar dig i själen, 25 och gör färdig, förrn du somnar, den där nya kapitälen! Över tusenårig avgrund så en bro du stilla slår mellan tusen år bakom dig och framför dig tusen år—
bron för tanken, som skall grusa fängseltorn och krossa bojor. Men i mörker höljas ännu herrars slott och trälars kojor, 30 genom klostergluggen skimrar gamle munkens lampa matt, och utöver världen skrider medeltidens stjärnenatt.
I kvällens mörker och stormens larm han hörde en röst vid sin fönsterkarm: "Gunnar, nu går det böljor över sjö. Kom, jag vill se, om din håg är varm, 5 om mod kan bo i en gossebarm; kom, gunga på våg en huldremö! Och rädes du icke för svek och harm, Gunnar, då styra vi ut till din lyckas ö". 10
Det var Snöfrid. Djupt i skogen stundom såg han henne; älskligare huldra aldrig fanns: skön hon var med blåa ögons glans, gyllne lockar om det vita änne. 15
Han ilade ut, hon tog hans hand; så gingo de ned till sjöastrand. "Snöfrid, hur fager du är i din silverskrud!" Och månen rann upp vid skogens rand 20 och lyste ur moln med rödgul brand å seglet, som spändes på ungmöns bud, och snäckan hon sköt i skum från land. "Snöfrid, vi gunga på våg, mina drömmars brud!" 25
Vid hans sida sitter hon och lyss till vindens saga, skådar drömmande till månens klot; runt omkring dem dånar vågors hot, runt omkring dem stormens röster klaga. 30
Nu vräker en bränning mot stav och stam; där skjuter en berghög udde fram. "Gunnar, vi syna guld i månljus natt". Så locka små troll i dvärgaham; 35 de locka och vinka från bergets kam: "Kom, gosse, tag din lycka fatt! Vi skola dig fria från armods skam. Gunnar, giv oss din själ, då får du vår skatt". 40
Det viner i luft, det skummar på fjärd, där brusar nu fram en rasande färd. "Gunnar, där kommer Utgårds vilda jakt!" De komma med lurar och fanor och svärd 45 och ryta sin dövande hyllningsgärd åt våldet, som Midgård i kedjor lagt. "Giv oss din själ, och i minnets värld, Gunnar, ditt namn skall stråla med ärans prakt". 50
Nu syntes en vik, där månen göt sitt skimmer och böljan domnad flöt. "Gunnar", så lockar en röst, "vänd hit din stäv! Dig väntar en hydda i lundens sköt, 55 en trohet, som aldrig sitt löfte bröt; här drömme du ljuvt vid strandens säv! Den vänaste arm, som ett famntag knöt, Gunnar, skall väva med kärlek din levnads väv". 60
Men Snöfrid reste sig
högt i stäven:
"Bättre är kämpens
ädla armod
än drakens dolska 65
ro på guldet;
bättre är hånad
död för det goda
än namnfrejd, vunnen
i självisk ävlan; 70
bättre än fridens
är farans famntag.
Väljer du mig, då väljer du stormen; ty de hårda 75 hjältelivets runor lyda: 'Svärd mot snöda jättar draga, modigt blöda 80 för de svaga, glad försaka, aldrig klaga, strida hopplös strid och namnlös dö'. 85
Det är livets sanna hjältesaga.
Leta icke efter lyckans ö!"
Och i töcken
svann hans huldremö.
Ensam drev han kring i böljors öken. 90
* * * * *
Gunnar, gosse! Många vägar öppna sig till griften; om bland dem du väljer kämpens stig, genom oro, kval och hårda skiften, genom tvivlets töcken för han dig. 95 Trött och ensam kämpe i sitt blod den man, som lyfte sköld till värn för denna världens små, och ju himlen närmare hans syfte, desto tyngre fjät han måste gå. 100
Dock, du gosse, är du dina bästa drömmar trogen, återser dig huldran någon gång, leker med dig, som I lekt i skogen, sjunger för dig tröstlig runosång, 105 öppnar för dig dina barndomsminnens blomstergårdar, när från strid du längtar dit igen, där på Idavallen nornan vårdar morgonlivets gyllne tavlor än. 110
Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, 5 snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, 10 tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, 15 över en underlig gåta.
För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta: "Nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta". 20 Slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla.
Går till visthus och redskapshus, 25 känner på alla låsen. Korna drömma vid månens ljus sommardrömmar i båsen; glömsk av sele och pisk och töm, Polle i stallet har ock en dröm: 30 krubban han lutar över fylls av doftande klöver.
Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne; går till hönsen, där tuppen står 35 stolt på sin högste pinne; Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått; Karo sin tomte känner, de äro goda vänner. 40
Tomten smyger till sist att se husbondfolket det kära; länge och väl han märkt, att de hålla hans flit i ära. Barnens kammar han sen på tå 45 nalkas att se de söta små; ingen må det förtycka: det är hans största lycka.
Så har han sett dem, far och son, ren genom många leder 50 slumra som barn; men varifrån komma de väl hit neder? Släkte följde på släkte snart, blomstrade, åldrades, gick—men vart? Gåtan, som icke låter 55 gissa sig, kom så åter.
Tomten vandrar till ladans loft; där har han bo och fäste högt på skullen i höets doft nära vid svalans näste. 60 Nu är väl svalans boning tom, men till våren med blad och blom kommer hon nog tillbaka, följd af sin näpna maka.
Då har hon alltid att kvittra om 65 månget ett färdeminne, intet likväl om gåtan, som rör sig i tomtens sinne. Genom en springa i ladans vägg lyser månen på gubbens skägg; 70 strimman på skägget blänker, tomten grubblar och tänker.
Tyst är skogen och nejden all: livet där ute är fruset; blott från fjärran af forsens fall 75 höres helt sakta bruset. Tomten lyssnar och halvt i dröm tycker sig höra tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar, var källan må vara. 80
Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, 85 snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.
Tyst är lunden, och sjön, som kysst strandens somnade ros, är tyst. Aftonskimret, som milt besken tempelkullen, har bleknat ren stilla, drömmande stilla. 5
Tysta stjärnor ur havet gå, stilla palmernas kronor stå, sen därunder i myrtenskog vinden suckade nyss och dog stilla, drömmande stilla. 10
Tyst najad har på mossig bädd sjunkit ned vid sin urnas brädd, sövd av sorlande källans sus: barmen häves i månens ljus stilla, drömmande stilla, 15
medan hon ser i ljuvlig dröm stelnad, kristallren, tidens ström och all världen från ve och harm somnad in på Allfaders arm stilla, drömmande stilla. 20
Karl Snoilsky [The Snoilsky family of Hungarian nobility was naturalized in Sweden as early as 1651.] föddes i Stockholm 1841. Efter avslutade studier inträdde han som tjänsteman i utrikesdepartementet, där han vann snabb befordran. År 1879 tog han avsked, lämnade Sverige och bosatte sig för en lång tid i utlandet. Först 1890 återvände han till fäderneslandet, sedan han utnämnts till överbibliotekarie vid kungliga biblioteket i Stockholm, vilken tjänst han innehade till sin död 1903.
I Snoilskys skaldeutveckling kunna tre perioder särskiljas. Under den första, som inföll på 1860-talet, kännetecknas hans diktning av "jublande livsglädje, optimistisk frihetsentusiasm, parad med varm medkänsla för underkuvade och förtryckta folk, och en skönhetsträngtande kärlek till söderns natur och folkliv".
1870-talet visar honom betydligt förändrad. Den hänförda livsberusningen har efterträtts av ett smått hånfullt betraktande på avstånd av livet, liksom av en som dragit sig tillbaka och ser på från sidan. Och det är företrädesvis i sonettens kyliga, konstnärligt avslipade form han kläder sina tankar.
När han efter ett tiotal års tystnad åter låter sin lyra klinga, är denna stämning av bitterhet och köld borta. Rikare och varmare ljuda tonerna, på samma gång hans dikt röjer en mognare, mera fördjupad livserfarenhet. Det aristokratiska draget hos honom torde vara det starkaste, och i sammanhang härmed står den reservation, den ovilja mot att ge sig hän, som präglar hans lynne. Men på samma gång har han förstående lyssnat till tidens röster och därigenom demokratiserats; hans frihetskärlek har smultit samman med en vek, fin, miskundsam medkänsla med de små och förtryckta.—En särskild rangplats inom Snoilskys produktion intaga hans ypperliga fosterländska dikter: Svenska bilder.
Som språkkonstnär står Snoilsky ofantligt högt. Kanske ingen av Sverges skalder har ett så elegant utförande, en så konstnärligt säkert utarbetad form som han.
Jag bringar druvor, jag bringar rosor, jag skänker i av mitt unga vin. På alla stigar, på alla kosor jag slår den ljudande tamburin.
Jag tröttar ingen utöver höva 5 med tomma foster från drömmars hem. Jag sjunger endast, vad jag fått pröva med mina sinnen, de sunda fem.
I moget kloke, I översluge, er har jag föga att bjuda på. 10 Du varma hjärta på tre och tjuge, du, vet jag säkert, skall mig förstå.
Kom, du som spritter i varje fiber och ej är vän av att skräda ord, följ mig till Brenta, följ mig till Tiber, 15 om det ibland känns för kallt i nord!
Hesperien heter det paradiset, där aldrig sommarn tar något slut, och ingen knarrig kerub med riset de sälla syndiga jagar ut. 20
* * * * *
Ja, låt oss ila, ja, låt oss springa som yra fålar av idel fröjd! Hör du? Osynliga flöjter klinga ur luft, ur vågor, i dal, på höjd.
O, vad mitt hjärta har våndats, fånget 25 i frack, i flärd och i onatur! Mitt unga lejon, tag nu ut språnget och slå med tassen omkull din bur!
Ja, låt oss svärma, ja, låt oss vandra, där yppig skymning bland rosor rår! 30 I morgon blyges man för varandra, att man var säll som en gud i går.
I dag jag än kan få folk att lyssna, fastän jag blott har en svag tenor; i morgon blir det min lott att tystna 35 för någon röst, som är stark och stor.
I morgon skall man ha glömt det hela, i dag dock lever min lilla dikt och låter fritt små fontäner spela i lust och solljus och tillförsikt. 40
Sitt ner och plocka bland mina rosor, och rör med läpparna vid mitt vin! På alla stigar, på alla kosor jag slår den ljudande tamburin.
En kung i Sachsen samlade porslin, men samlingsvurmen blev en riktig sjuka. Han bytte bort till kungen i Berlin sitt garde—tänk—mot en kinesisk kruka.
Femhundra man med sabel och karbin, 5 som preussarn visste att förträffligt bruka, i exercisen smidiga och mjuka, i krig en mur, tänk, mot—en blå terrin!
Femhundra man med hårpung och med puder! Slikt dårhusdåd allt vanvett överbjuder 10 från världens början—ja, så tycker ni.
Sen bytet gjordes, har ett sekel svunnit: femhundra tappra hjärtan brista hunnit, den gamla krukan—hon står ännu bi.
På resan igenom livet är du så trygg och tillfreds. Vid varje station, det är givet, ett dukat bord står tillreds. Du far genom sköna nejder 5 och njuter på dunvarm ejder din rundliga vilas frid. Sov sött—den tjänande brodern han vakar emellertid.
Vem är han? Hos dig i minnet 10 hans drag ej fästat sig in, hans hand med det grova skinnet har knappast ens rört vid din. Som lampans ande allena osynlig han plägar tjäna 15 och visar sig blott som gagn, ett månghövdat, mystiskt väsen, ibland ett sorl kring din vagn.
Det hus, som sluter dig inne, ombonat, varmt och bekvämt, 20 din nya rock och ditt linne, som lyser vitt och förnämt, en gata, sopad och putsad, att icke din fot blir smutsad, det färska bröd, som du skär— 25 allt det är den tjänande brodern, som är i sitt verk dig när.
Han håller i ångans tömmar, han steks i maskinrummets sot och för dig i leende drömmar 30 omkring det rullande klot. När i förtrollning du vankar bland skaldens kolonner av tankar, bland välljud, som aldrig dö, den tjänande brodern, den svarte, 35 har fäst dem på papperets snö.
Så trampar han tyst den bana, som ödet, ej själv han valt. Allt går som av gammal vana; du tänker; jag har betalt. 40 Mer tarvas det ej, du menar. Men tänk, om den ande, dig tjänar, en dag toge annan form, förvildad, förbittrad, förfärlig, ett hav av huvun i storm! 45
Lär se i den tjänande anden personen—en like och vän! Tryck själva den valkiga handen, ej blott en penning i den! Hjälp honom att fritt sig förvandla 50 till en som kan tänka och handla! Se in i hans anlete klart! Lär känna arbetarn, din broder— men minns: vad du gör, gör snart!
Jag på fabriken haft min ögonfröjd att se porslinsarbetarn strävsamt böjd att svarva utan rast det mjuka ler, tills än en kanna, än ett fat sig ter.
Mig är du mer än drivet silver dyr, 5 du kanna, skapt för konstlös vit glasyr; mer än en vas, för furstetaffel gjord, min aktning har du, fat för ringa bord.
Jag vördar eder, enkla bohagsting, som inom kort i tusental gå kring 10 till hantverksmannens och till bondens bo, där mödan har sin knappa måltidsro.
På gagnlöst glitter har jag sett mig mätt, dess vackra tomhet umbär folket lätt; men hell den hand, som skapar tyst för dem, 15 de arbetströtte i de låga hem!
Ja, hell och åter hell var okänd hand, som skänkte form åt skålen, till vars rand går varm och brådskande en törstig mund, då nötta verktyg vila för en stund! 20
Ack, denna hand, vars verk vi gå förbi, långt mera oumbärlig är än vi, som blåsa bubblor blott av granna ord till lek vid övermättad bildnings bord.
O, den som kunde skänka dikten så 25 den enkla form, som tusenden förstå, den form som frambär kraftigt vardagsbröd till tjänst för hunger, ej för överflöd!
O tänk, att bilda i en lycklig stund den bägare, som anstår var mans mund, 30 som fylls vid tidens djupa brunn en gång för tusenden, som törsta efter sång!
Bååths första diktsamling, som utkom 1879, betecknar en epok i Sverges litteratur. Tillsammans med Strindbergs "Röda rummet" och fru Edgrens "Bilder ur livet" kännetecknar denna samling den rent realistiska diktningens inbrytande i Sverige. Bååth är dess förste lyriker. Helt naturligt väckte hans debut uppmärksamhet. I stället för det gamla, slentrianmässigt vordna versspråket, vilket utnötts och förslöats, så att det mistat sin förmåga att göra intryck eller framkalla en bild, fann man här en hel mängd nya ord, uttryck och former, som genom sin nyhet gåvo dikterna relief. Personer och landskap, som ansetts bannlysta från diktens värld, framställdes med innerlig sympati och äkta konstnärlig uppfattning. Bååth kan skriva en betagande vacker dikt över sådana motiv som en piga i ett kök, den blinde spelmannen, som trampar landsvägen fram, ett slättlandskap i våtkall kvällsdimma och höstrusk. Sådan hans skaldeindividualitet visade sig i hans första dikter, bibehöll den sig alltjämt i de sex följande samlingar, han utgivit. Möjligen mjuknade hans form något, men i det stora hela bibehöll den sina ursprungliga drag av manlig kraft och kärvhet.—Bååth har också utgivit arbeten om fornnordisk litteratur och odling och mästerligt tolkat flera isländska sagor.
A. U. Bååth föddes 1853 i Skåne, där fadern var kyrkoherde. Efter avslutade universitetsstudier i Lund promoverades han till filosofie doktor 1886. Under studieåren hade han 1874—1879 varit anställd som lärare vid folkhögskolan Vilan och gav senare ofta i sin diktning uttryck för de stämningar, som fyllde den fosterländska folkhögskolerörelsen. Han verkade några år som föreläsare vid Göteborgs undervisningsfond samt blev 1891 intendent vid Göteborgs museum och samma år docent vid Göteborgs högskola. Han avled 1912.
Så tyst kan det vara i julens tid, då snön ligger mjuk över frusen mark och skiner på alla taken i byn, på kyrkotorn och på prästgårdspark.
Men när det lackar hän emot kväll 5 och rutan en stund i strålar stått och helgmålsringningen stannat av och ringaren ned ifrån tornet gått,
då spörjes det liv. Kring kyrkotorn det flaxar och kraxar ett snacksällt lag: 10 nog har man lov att ha glad sin kväll, då rätt man haft sig en arbetsdag.
Från arla i morse, då snön låg röd, man strävat för kallaste husmanskost. Man snattat kring hus och grävt i snö 15 kring mark och by i bitande frost.
Från parken det svarar med samma fröjd, där har man sitt samvete lugnt också. Det kraxar belåtet i kronorna runt, det knäcker i grenarna då och då. 20
Så blir det igen så juletyst. Det väntas i kyrkglugg och prästgårdspark på vikande vinter, på vår med mask längs rykande fåror i solig mark.
Motiv efter en tavla.
Sin symaskin hon trampar, hon märker ej det dagas, hur lampans ljus i kammarn allt mer och mer försvagas.
Ej rast har henne unnats 5 de sista dygnen långa, och sinnet tröttna hunnit vid styng—de många, många.
Men färdig skall hon få den. den sista ljusblå dräkten. 10 Och gott blir så att somna i sena morgonväkten.
Och sedan få för vacker och dyrköpt silverpenning av ymnig pingstdagsglädje, 15 hon ock, en smula känning.
Det rör sig ren på gatan och dagern in sig bryter allt mer, i gyllne strimmor den snart i kammarn flyter. 20
Ah, hur det dock kan suga i ådror och i leder— om blott en stund hon finge på bädd sig kasta neder!
Men färdig skall den bliva, 25 den sista fina dräkten, och sedan skall hon sova så gott i morgonväkten.
Hon griper till, men händerna darra, och de slakna, 30 och bröst och huvud sjunka, och tunga tankar vakna.
Vi vart åt hennes ungdom blott hårda slitet givet? och äger hon som andra 35 ej rätt till fröjd i livet?
Vi skall ur varma blodet dess friska kraft försina? Vi skall för andras glädje ur hennes kind det tvina? 40
Vi lät hon sig ej falla för arm, som fräckt tog taget? Vi lät hon gråten strömma, som viste hjärtelaget?
Nog skulle hon i glittrande 45 pärlglans bättre stråla än den, som snart sig väntar i ljusblå dräkt få pråla.
Och ögat stirrar, tills det ej mer sitt mål kan finna, 50 tills tankarna, de mörka, förblekna och försvinna.
Mot väggens gyllne skimmer det bleka huvut lutas, och matta ögonlocken 55 tillsamman sakta slutas.
Mån unga sinnet åter
av tankarna bestormas?
Ha de blott flyktat hädan
För att till drömmar formas? 60
Kanske de lätt ha ljusnat, allt medan hon fått somna, och äro nu som vänliga syner återkomna.
Det ljusblå klänningsstycket 65 kanske det färdigt sitter om hennes egen midja bland grönt och solskensglitter;
och hon om livet känner sig hult och höviskt tagen 70 och ser den drömde vännen, de kära anletsdragen;
och goda, djupa ögon hon ser emot sig glimma, och allt hon ser omkring sig 75 i sol och jubel simma.—
Kanske, att intet—intet i domnat sinne rör sig, att blicken blott ser mattgrå, oändlig tomhet för sig. 80
Så lika gott—från sorger i solig stund hon dignat, och grytt har helig morgon, om någonsin, välsignat.
Och hade min själ en annan, som vid den sig fäste, som kände dess krafter, de sämsta och de bäste—
en kvinnoande, en av de varma bara, som känna så djupt, att ögonen skåda klara—
då skulle min kalla och strida sång måhända 5 varmare, mjukare toner i dagen sända.
Såg jag av världen en vrå, som dugde att måla, av livet en syn, som kunde i färger stråla,
och sökte dess mening jag, då skulle vi båda i skuggornas sorg, i dagrarnas glädje skåda. 10
Där skummast det var, kanske hon mig viste en gnista, som kämpande låg—ett hopp, som tog liv i det sista.
Och där jag blott ljuset såg, som för stråligt blänkte, hon dämpade skenet och livande värma det skänkte.
Nu låter sången mest som ur ängars dimma 15 en vipas vårskri i marskvällens dunkla timma.
Kanske att den då som lärksång stiga finge hän över ljusa fält och med ljus på vinge,
och sjunga den kunde varmt, vad den dejligt såge, där sol över gröna, vida bygder låge, 20
och fram då tonade rent ur de starka slagen all bygdens lycka och sorg i den klara dagen.
Oskar Levertin föddes 1862. Föräldrarna, som härstammade från en gammal från Holland i slutet av sjuttonhundratalet inflyttad judesläkt, [according to David Edström, the sculptor, related to Levertin by marriage, the family were originally Spanish Jews.] voro bosatta i Stockholm, där fadern innehade en konsthandel. Gossen erhöll en vårdad uppfostran såväl i det fint bildade hemmet som i det gamla ansedda Klara elementarläroverk, där han år 1881 avlade studentexamen. I skolan hade han särskilt utmärkt sig för sin stilistiska förmåga. Vid universitetet studerade han förnämligast litteraturhistoria, grekiska och romanska språk. Sin filosofie doktorsgrad förvärvade han sig 1887, och två år därefter utnämndes han till docent i litteraturhistoria. År 1899 kallades han till professor vid Stockholms högskola, en befattning som han innehade till sin död 1906.
Dessa data bilda ramen till ett liv, som mer än de flestas är fyllt av starka motsatser mellan sorg och glädje, ångest och hopp. Hans väg låg icke så jämn och fri, som man vore benägen att tro, när man blott tänker på hans regelbundna befordran och på den hyllning, som kom honom såsom skald till del. Tidigt yppade sig hos honom ett svårt bröstlidande, och åtminstone två gånger var han av läkarna dödsdömd. En brådstörtad sejour ena gången vid Rivieran (1881—82), andra gången vid alpkurorten Davos (1889—90) synes hava varit det enda, som räddade hans liv. Hans ungdoms älskade, med vilken han 1887 ingått giftermål, bortrycktes hastigt och oväntat efter endast två års äktenskap av sällspord lycka.—Döden kastade sålunda tidigt sin skugga över hans väg, och ensamhetskänslan omfamnade honom tidtals i hela sitt mörker.—Därtill kommo väl också slitningar av annan art. Genast vid sitt första framträdande såsom författare (1883) hade han helt och odelat anslutit sig till "det unga Sverge", som den realistiska diktningens anhängare kallades; han drogs dit både av sin frihetskänsla och av sin pessimism. Men hans i grunden romantiska sinne, hans känsloglöd och mystiska läggning och icke minst hans av omfattande historiska studier fostrade hänförelse för svunna tider drev honom så småningom allt längre bort från det litterära parti, i vars främsta led han en gång ställt sig—en utveckling för vilken han fick lida mycken bitter och oförstående kritik.
Ej underligt då, att Levertin har blivit företrädesvis de trånsjuka drömmarnas, vemodets, dödsångestens och den heta lidelsens skald. Såsom sådan har han skapat sig en helt ny stil, smidig, glänsande och färgrik, och "drömt in sina stämningar i en rikt smyckad form, som bländade och fängslade med sin konstnärliga och insiktsfulla bearbetning."
Utom såsom diktare har Levertin gjort sig ett namn som grundlig vetenskaplig forskare och som briljant essayist på litteraturhistoriens och konsthistoriens område.
Staffan, Staffan stalledräng vattnar sina hästar fem, klar är nyårsnatten. Jesus ställt dem i hans vård, låtit kvälla på hans gård 5 brunn med livets vatten.
Just då klockorna slå tolv, träda de från stallets golv ut i gårdens driva. Himmelen är hög och blå, 10 klart bland alla stjärnor små lyser månens skiva.
Där går älskogs unga hingst, ljus och grann som sol i pingst, prydd med bröllopstömmar. 15 Betslet är en blomsterrad, sadeln vävd av rosenblad, silverskir till sömmar.
Lustigt gnäggar lyckans sto, guldsmidd sele, guldsmidd sko, 20 van vid vilda ritter. Längtar ut mot drömda land, röda aftonhimlars brand, gyllne solars glitter.
Långsamt haltar fram därnäst 25 nödens gula, blacka häst. Matta släpa stegen. Ögat, glåmigt utav svält, letar hackelse och spält på den frusna vägen. 30
Men vid pilens nakna stam som en svart och spöklik ham sorgens fåle dröjer. Blicken stel mot rymden går, huvut med dess dunkla hår 35 han mot marken böjer.
Sist med man och mule grå som den sista dagen på ålderdomens himmel, hovens slag mot sten och stock 40 dovt som mull mot kistelock dödens isgrå skimmel.
Staffan, Staffan stalledräng vattnar sina hästar fem. Ljuft är livsens vatten. 45 Festlikt blänka himmelns bloss. Jesus huldrik hjälpe oss uti nyårsnatten.
När aftonrodnan sin rosenkorg tömde i den flyende dagens spår, och maj i sitt vårliga töcken gömde all hagtornens blomstersnår, om blommas och vitblommas kärlek jag drömde, 5 om Florez och Blanzeflor.
Det var två konungabarn, som lekte med spiror och äpplen av gull, varandra som bi och blomma smekte, då våren av doft stod full, 10 och äppelblommornas snöfall blekte all örtagårdens mull.
Det var två konungabarn, som redo till bröllop en sommardag, när lekarne nyckelharporna vredo, 15 och burgundern rann röd över lag, och fälten klöverångorna spredo i starka, kryddade drag.
Det var ett konungapar, som i gamman vid härden i högsätet satt, 20 njöt de tunga tårarnas sorgdryck samman och samman festernas skratt, tills döden slog aska på spiselflamman och tog dem en kärleksnatt….
När aftonrodnadens facklor blänkte 25 vid den döende dagens bår, och maj i sin skymningsslöja sänkte min ensamma vandrings spår, på blommas och vitblommas kärlek jag tänkte, på Florez och Blanzeflor. 30
Jag drömt som främling på en främmad strand Gud vet hur många år. Nu vill jag hem. Jag redan lagt från land, i silkesseglet stormen slår. Framåt mot obefarna vattendrag 5 förbi Herakles' stoder mot fjärran ö i blå arkipelag jag vridit skeppets roder.
Där ligger solskenslyst i havets mitt mitt Ithaka, den ö, 10 där fruktträdsvalven evigt lysa vitt och dyningarna dö i säven som en mattad aftonsång från kärleksdomnad lyra, dit, vore färden än så hård och lång, 15 vill jag min farkost styra.
Där stå det vita, marmorsvala hus, i vilket jag vill bo. Där silverpoppeln har det högtidssus, som hägnar med sin ro. 20 Ack, världens vägar, jag är trött på dem! Jag hör det dunkla kravet mot längtans Ithaka, mitt hjärtats hem, min vita ö i havet.
På hemfärd stadd jag lyssnar så förstrött 25 på livets lust och larm som på en man, som av en slump mig mött och håller fast min arm. I bröder, än jag går som en bland er, men ren mot slag som smekning 30 med avskedsstundens gåtfullhet jag ler. Jag har gjort upp min räkning.
Blott starkare förnimmer jag var dag den manande musik, som eko är av kvällens böljeslag 35 emot min hemös vik. Jag drömmer lutad över skeppets toft. I skum delfiner skalkas, än syns ej ön, men luftens mandeldoft förtäljer, att jag nalkas. 40
Så vill jag bära allt, vad än en man kan bära utav ve, ty ett jag vet, ej evigt räcka kan mitt hjärtas odyssé. Min sorgs, min glädjes skiljemynt—allt glöms 45 som mull i mull begravet, när skeppet når sitt Ithaka, sin dröms vårvita ö i havet.
Sagoförtäljerska, när jag var barn, drömmens ande du väckte, Fantasos' tömmar av purpurgarn gossen vid elden räckte, visor sjöng från min moders mun, 5 tanke gav leken vid bordet. Också för mig från begynnelsens stund skapades världen av ordet.
Följeslagerska vart du mig sen, hur sig än vände mitt roder. 10 Mer för mitt hjärta än någon vän, närmre än fader och moder, närmre än bruden tryckt mot mitt bröst ständigt var du mitt sinne, bikterska, trösterska, du vilkens röst 15 diktade rastlöst därinne.
Reskamrat, du i fjärran land under främmande himmel log mot min längtan, tryckte min hand, ledsven i Babylons vimmel. 20 Ensamhetssorgen som David du sjöng från min själ med din stämma.— Var du mitt sällskap, endast du, hjärtat kände sig hemma.
Så har du följt mig från barndomens dar, 25 växlande skepnad med åren. Innerst dock alltid densamma du var, bliver väl också till båren, drömmerska, älskande tankens stål, men i din tonvärld fången, 30 svärmande svenska modersmål med ditt kvällsus i sången.
Dig jag tjänar som tacksam son, allt vad jag äger du skänkte. Smedens konst är ju eldens lån. 35 Allt jag drömde och tänkte kommer från dig, som jag dyrka skall, tills mer ej livstråden spinnes. Bönhör mig, så när läppen är kall, man i ditt tempel mig minnes. 40
* * * * *
Moderspråk, du trädets sus, städse nytt och oändligt, annat i morgon- än aftonljus, men dock ett och beständigt. Tusende bladen från topp till fot 45 kan till en kör du kalla, låta dem känna, att samma rot fostrar och bärer dem alla.
Folkets levande andedräkt, het av hopp och av strider, 50 arvked bindande släkt vid släkt ända mot bortersta tider. Alla stora hjärtan i dig klappa, än när de domnat. Lyssna, och ekot mångdubblar sig 55 ändlöst från tider, som somnat.
Landets ungdomsbrunn med våg speglande dåd och dygder, vinterlynne och sommarhåg runt över Sverges bygder! 60 Hemlighetsfulla navelsträng djupt emot jordens sköte, sång vid vaggan samt vid den säng, där oss döden stämt möte.
Guldtråd, på vilken vi våra liv 65 träda med skiftande dagar, ring, som fäster oss vän och viv, tolk för stjärnor och lagar! Högsta tankar, dyraste namn, drömmen skimrande skärast— 70 moderspråk, du bär i din famn allt oss i världen är kärast.
Gustav Fröding föddes den 22 augusti 1860 på Alsters bruk i Värmland. Hemmet var musikaliskt och vittert men fördystrades genom sjukdom. Fadern var till lynnet mycket melankolisk och led av lungsjukdom, och när Gustav föddes, hade modern redan angripits av en så svår sinnessjukdom, att hon måste söka vård på en anstalt under den närmast följande tiden. Redan under sin skoltid hade Fröding hunnit att göra sig i ovanligt hög grad förtrogen med äldre och yngre svensk vitterhet. Och intresset för skönlitteratur—inländsk såväl som utländsk—lämnade ej mycket håg och tid kvar för öfriga studier vid universitetet i Uppsala, där Fröding år 1880 inskrevs som student. Han förde aldrig sina studier fram till någon examen, och efter fyra år övergav han Uppsala och återvände till Värmland. Han blev efterhand mer och mer reguljär medarbetare i Karlstadstidningen, där han 1886 erhöll fast anställning som litteraturanmälare, kåsör och referent. Med undantag av de perioder, då han på grund av tilltagande nervsjuklighet måste söka sanatorievård, tillhörde Fröding Karlstadstidningens redaktion till 1896. År 1891 utgav han—med mycken tvekan—sin första diktsamling "Guitarr och dragharmonika", som emellertid vann en snabb och ovanligt vidsträckt popularitet. Den följdes 1894 av "Nya dikter" och 1896 av "Stänk och flikar". Till dessa kommo ytterligare ett par små dikthäften, innan den länge lurande nerv- och sinnessjukdomen 1899 bröt ut och kom hans lyras strängar att brista. Han blev, tack vare omsorgsfull vård, småningom bättre, men fullt återställd blev han aldrig. Han var och förblev en bruten man, och som sådan framlevde han i stillhet och tillbakadragenhet sina sista år på lantstället "Gröndal" ute på Djurgården i Stockholm. Där slog den 8 februari 1911 befrielsens timme för hans flämtande ande.
Under oerhörd tillslutning och allmänt deltagande firades hans begravning. Blommor hade sänts till båren av Sverges konung och drottning, av Uppsala och Lunds universitet, av svenska akademien och ett nära nog oräkneligt antal korporationer och enskilda. Jordfästningen förrättades i Klara kyrka av numera ärkebiskopen Söderblom i närvaro av så många, som denna huvudstadens största kyrka kunde rymma. Tusentals stodo utanför, och i hundratusen räknades de, som kantade gatorna, där liktåget skred fram. På extratåg fördes sedan skaldens stoft till Uppsala. Och på dess gamla minnesrika kyrkogård lades det till vila vid facklors fladdrande sken och under det studentfanorna sänktes till en sista, stum hyllning.
Frödings tidigare dikter uppenbara en rik humor, en sällsynt iakttagelseförmåga och gestaltningskraft och en förbluffande teknisk skicklighet, som med det skälmskaste behag övervinner alla svårigheter. Senare—kanske delvis på grund av sin sjuklighet—drogs han alltmera till det bisarra och tungsinta, och hans dikt omfattar de mest skiftande sinnestillstånd: sorgslös ungdomsglädje, stolt patos, grubblande allvar, svårmod, hån och satir. Hans skaldskap är ett av dem, som mest bidragit till den svenska diktkonstens psykologiska fördjupning.
I formellt hänseende har Fröding en alldeles särskild betydelse. En fenomenal virtuositet i det språkliga uttrycket har låtit honom uppnå de största verkningar genom suggestivt ordval och en nära nog enastående rytmisk fulländning. Han ägde absolut suveränitet över rimmens ostyriga skara, och hans öra var särskilt känsligt för ordens välljud och klang. Trots ett outtröttligt medvetet arbete på formen och trots alla nybildningar både i fråga om ord och versmått, förlorar hans stil aldrig sin enkelhet och naturlighet.
Hör du ej bjällrorna? Hör du, hur sången vallar och går och går vilse i vall? Korna de råma och påskynda gången, följa i lunk efter jäntans trall.
Hör, hur det ljuder kring myr och mo: 5
"Lilja—mi Lilja—mi Lilja—mi ko!"
Eko vaknar i bergigt bo,
svarar ur hällarna:
Lilja—mi Lilja—mi ko!
Bjällklangen dallrar och faller och stiger, 10 suset är stilla och vilar i ro, skogen är kvälltung och sömnig och tiger. Endast den vallande låten går kallande fram genom nejden kring myr och mö. 15
Natten är nära, och solskenet rymmer; ser du på tjärnet, hur töcknet står? Skuggan förlänges, förtätas och skymmer, snart över skogarna mörkret rår.
Mörk sover tallen, mörk sover granen, 20 dovare sorlar en bergbäcks fall. Fjärmare klingar den höga sopranen, vallar och går och går vilse i vall.
De kommo från ängen, och Brunte var hästen, och Jonte var drängen, som tjänte hos prästen, och gammal var Jonte 5 och gammal var Brunte och stocklat för resten.
"Hå ja, gamle Brunte, för jämnan det tölas, att vi två", sa Jonte, 10 "bli sist med vårt hölass, —när vägen är krokig, vem raggen kan hjälpa, att litet det sölas?"
Och Jonte han runkade 15 sävligt på nacken, och Brunte han lunkade sävligt i backen. "Och jämt få vi ovett för mödan", sa Jonte, 20 —"skall det vara tacken?"
Men Brunte han vände den åldriga mulen tillbaka och sände försiktigt förstulen 25 en blick under lasset att se, om det ännu gick runtom med hjulen.
Och lugnad han svängde med svansen åt Jonten. 30 Men Jonten han blängde blott sömnigt åt Brunten. Han hör ej, han ser ej, han glömmer snart allting, den utgamle strunten. 35
"Ja, nu är han utgammal bliven hos prästen, och jag är väl skjutgammal själv", tänkte hästen, "men gott är att sova 40 och få sig till kvällen en hötapp i västen!"
Och Jonte han fumlade drumligt med tömmen, och Brunte han drumlade 45 framåt i drömmen, han stötte, han stracklade, —hölasset vacklade fram utmed strömmen.
Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs, och omkring står den härliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs.
Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord 5 står min hembygd och hälsar mig glad, var mig hälsad!—Men var är min faders gård, det är tomt bakom lönnarnas rad.
Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt, där den låg, ligger berghällen bar, 10 men däröver går minnet med vinden svalt, och det minnet är allt som är kvar.
Och det är, som jag såge en gavel stå vit och ett fönster stå öppet däri, som piano det ljöd och en munter bit 15 av en visa med käck melodi.
Och det är, som det vore min faders röst, när han ännu var lycklig och ung, innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst och hans levnad blev sorgsen och tung. 20
Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned invid sjön för att höra hans tal om det gamla, som gått, medan tiden led, om det gamla i Alsterns dal.
Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår, 25 men så svagt, som det blott vore drömt: "Det är kastat för vind sedan tjugu år, det är dött och begravet och glömt.
Där du kära gestalter och syner minns, där står tomheten öde och kal, 30 och min eviga vaggsång är allt som finns av det gamla i Alsterns dal."
Görer portarna höga och dörrarna vida och häng slingor av grönt över ringmuren din, dotter Zion, statt upp, att din konung må rida som en ärones konung, en ärones konung, 5 som en ärones konung må draga därin!
Låter harporna ljuda, basunerna stöta och lägg kläden och palmer för konungens fot, låt ditt folk strömma ut att sin härskare möta under glädje och gamman, 10 glädje och gamman, under gamman och fröjd gå sin konung emot!
Bortom skyn är hans rike av vin och av honung, bortom skyn är hans härskarors vapendån, han är kärlekens konung och frihetens konung 15 —klinge högt: Hosiannah! högt: Hosiannah! klinge högt: Hosiannah, Davids son!
Med vrede du ser från din gyllne stol, hur min stjärna slocknar och fläckas, vi gav du min stjärna så svagt, min sol, av ditt ljus, att det så skall släckas?
Jag är dock din son, och allt frö, jag fått 5 till mitt ljus, är väl fött av din låga, så lider du själv av det ont mot gott, som för mig varit sjukdom och plåga.
Och är ej min fläck av din egen art, men av ont ifrån rymdernas öken, 10 vi stötte du mig med så våldsam fart långt ut, djupt i mörker och töcken?
Du säger: "Kom hem till din faders gård att kyssas av fadersläppar!" Din kärlek är mig för bitter och hård, 15 den smeker och kysser med käppar.
Med slag du renar, med kniven du tvår, mot din kärlek jag hårt vill mig värna, det känns, som du tvådde så fläckar och sår som livskraft och ljus ur min stjärna. 20
Du tvår med din lut min stjärna ren, den varder så ren som ett vatten, då bliver så tomt min stjärnas sken som en vattnets avbild av natten.
Min stjärna var ändå väl något värd, 25 trots fläck och försvagat ljus, en än milt lysande vänlig härd för mig och mitt fattiga hus.
Det lyste av mitt om allt där var, det var gott, fastän ej likt ditt, 30 din brännande stråles eld bortskar allt ljus, som var medfött mitt.
Så brinn och förbränn i mitt fattiga hus, din låga, den hatar jag, till sot den bränner min stjärnas ljus 35 rättfärdighetsfullt enligt lag.
Så bränn då och tro, att du bor i mig, du bor i min utrymda sal, ditt "brinn och tala" är "slockna och tig", du lyser ett utbränt skal. 40
En sista gnista av stjärna är kvar, den vill jag försöka att rädda och draga en väg, där ingen far, och stigar av ingen beträdda.
Jag hatar din hjälp, och jag tror ej ditt ord, 45 trots ditt skryt, att du lyser för världar, din visdom är ej för stjärnor gjord, den vanvettiggör och förhärdar.
Ditt faderskap är av tvivel höljt, min frändskap med ditt folk är ingen, 50 kanhända en annan sol jag följt som broder i syskonringen,
men kom som en bortbytt till dig och er, där främmande ögon stirra, jag vill icke vara i ditt land mer, 55 i fjärran rymd vill jag irra.
Där vill jag slockna i ensamhet långt bort från din hatade flamma, som bränner med kärlek, tills ingen vet, om ej kärlek och hat är detsamma. 60
Karl Gustav Verner v. Heidenstam föddes den 6 juli 1859. Han röjde tidigt livlig fantasi och konstnärliga anlag och idkade redan som sjuttonåring konstnärsstudier i Paris. Ganska snart fann han emellertid, att hans rätta uttrycksmedel icke var färgerna utan orden, och efter att i flera år hava vistats i Italien, Grekland och Orienten återvände han 1887 till Sverge och debuterade följande år med diktsamlingen Vallfart och vandringsår. I denna bröt han med den ännu i allmänhet härskande realistiska riktningen, hävdade fantasiens och inbillningens rätt gentemot den exakta verklighetsskildringen och förkunnade en på njutningen av nuet och på en naiv skönhetskult grundad livsglädje, som stod i skarpaste motsats till den rådande pessimismen inom litteraturen. I sin närmast följande produktion: Från Col di Tenda till Blocksberg (1888), Endymion (1889) och Hans Alienus (1892) fortsätter han sitt sökande efter livsglädje och skönhetsnjutning men anslår snart allvarligare och djupare toner, i samma mån som han återvänder till inhemska motiv. Så i sina år 1895 utgivna Dikter. Den svenskhet i tonen, som spåras i denna diktsamling, varslar om den riktning mot det nationella, som är det mest framträdande draget i Heidenstams senare författareskap och som fått sitt ståtligaste uttryck i de båda historiska skildringarna Karolinerna (1897—1898) och Folkungaträdet (1905—1907). Bland övriga alster av hans penna märkas Heliga Birgittas pilgrimsfärd (1901), Skogen susar (1904), flera smärre spirituella och stämningsfulla essayer samt Nya dikter (1915). Dessa senare beteckna hittills höjdpunkten av skaldens utveckling; tankeinnehållet har fördjupats, och hans stil fått en klarhet och linjerenhet, som bär klassicitetens adelsmärke.
Heidenstam erhöll 1916 nobelpriset i litteratur.
I danserskornas stad, det glada Tanta, där bomullsbuskens ros blir vit och gul och Nilens delta står med gröna majsfält och bufflar draga vattenhissens hjul, i detta Tanta levde gamle Djufar. 5 Han var beryktad för sin tungas makt att dikta långa österländska verser i takt med danserskornas muntra takt. Han sjöng så vackert om sin stad, som låg med hundra duvtorn, torg och minaret, 10 att den som hänryckt ej sprang in i dansen, betäckte ögat med sin hand och grät.
En morgon tidigt satt han på sin tröskel. Fast lågt stod solen, var han redan klädd. Då ropte alla flickorna vid brunnen: 15 "Nu diktar Djufar! Han har glömt sin bädd! I afton kanske, när i haschischrök på nakna fötter och vid flöjters låt vi dansa slöjdans, att han sjunger visan och lockar än vårt skratt och än vår gråt." 20
Då sade Djufar: "Har jag tid till sång?
Min tid är kort till ökengravens blund.
Jag har ej råd att för min sömn försumma
en sådan sval och ljuvlig morgonstund."
Då ropte yngsta flickan med ett skratt 25
och lyfte krukan på sitt svarta hår:
"Vår vän är alltför gammal till att dikta.
När fyller Djufar sina hundra år?"
Förbittrad steg den krökte gubben upp och strödde trumpen bröd för sina duvor. 30 Men när han såg kupolerna, som välvde på stadens höjder som en klase druvor, och såg kring slätten, klarnade hans min. "Kom, barn! Om jag var hundra år och mer, förmådde än min gamla tunga sjunga, 35 när från min tröskel denna trakt jag ser."
Det blev ett jubel. Folket kom ur staden och satte sig som kring ett lägerbål, och deras trummare bar ut sin puka, en fiskskinnsöverdragen mässingsskål. 40 När musikanterna nu bildat ring med flöjten lyft och lutan på sitt knä och med sin smäckra, strängade rebabe, vars buckla sken av indiskt sandelträ, och när nu danserskorna togo dans, 45 så var kring deras panna fästad slant begynte glindra som en liten gnista; då steg Djufar upp på brunnens låga kant.
Han drog en papersremsa och en penna försiktigt ur en avlång silverslida 50 och knäppte upp sitt bläckhorn, vilket hängde i gula silkessnören vid hans sida. Där låg ett sorglöst lugn på denna trakt, på tystnadens beständigt tysta land, på dvalans land, det tigande Egypten, 55 där själva vattnet ljudlöst slår sin strand. På deltats revlar sov en rad flamingos. Ett fartyg sam på vattnets gula spegel med akterhuset målat grönt och rött och drev med floden utan rodd och segel. 60
Den gamle Djufar tog som en aktör på brunnens kant högtidligt ut sitt steg, och mödrar lyfte sina barn i höjden i väntan på hans sång—men Djufar teg. Hans ögon vidgades och glänste under 65 hans panna, som var brun som mörknat läder, och i den ivrigt lyfta handen sken
mot kornblå luft hans pennas vita fjäder. Han rörde sina läppar tyst, och han, som med sin vers och klangen av sin röst 70 så ofta lockat löjen eller tårar, lät hakan långsamt sjunka mot sitt bröst.
Han vände sig från folket och betäckte sitt huvud med en ärm av sin burnus. Han brast i gråt. Han lät sin penna falla 75 och gick tillbaka till sitt låga hus.
Då ropte närmsta flickan: "Ganska sant blev Djufar spådd, att diktens stora glädje ej mer är hans."—Den andra flickan gick förgrymmad hem från brunnen, men den tredje 80 gav musikanterna en vink och tog hans pappersremsa, som låg våt av gråt. Hon lyfte den och bar den, följd av folket, vid strängarnas och pukans muntra låt. Hon gick till stadens stilla helgedom. 85 Där fästes remsan i en pelargång, och Tantas döttrar kysste den och mindes i långa tider Djufars tysta sång.
Den ögats glädje Österlandet skänker kan ingen skildra i en skriven rad, 90 men gamle Djufar målar denna glädje i sitt av tårar vätta, tomma blad.
Jag längtar hem sen åtta långa år. I själva sömnen har jag längtan känt. Jag längtar hem. Jag längtar, var jag går —men ej till människor! Jag längtar marken, jag längtar stenarna, där barn jag lekt. 5
Kring halva jorden jag letat har en punkt, som jag vackrast fick kalla. Så vackra voro de alla, att ingen vackrare var.
Tag allt som är mitt och mitt kan bli, 10 men lämna min yppersta gåva att kunna njuta och lova, där en annan går kallt förbi!
Höstens slagregn och steppens sol blekte pilgrimsdräkten. Upp jag steg, då hanen gol tidigt i morgonväkten. Hundramilade 5 hän mot Sverige vägarna stego, och först mot kvälln trött jag vilade; natthärbärge bjöds på halmen vid spiselhälln. 10
Korsfararsagor och pilgrimsskrock letade tanken till rätta. Snart i dörren en lantlig flock tyst mig hörde berätta. Kvinnorna lutade 15 tätt sig samman arm i arm i lyssnande led. Gnistorna sprutade högt ur flamman, vilken slickade spiselns ved. 20
Äventyr på villande väg, månget vallfärdsminne sorglöst tolkades, men jag förteg elden, som falnar mitt sinne. Självförpinande 25 helig broder döljs ej under den rock jag bär. Ej den skinande fru Gudsmoder mina aningars drottning är. 30
Genomvandrat jag har allen skuggornas land, de öde. Långt i öknen bland tistlar och ben talade jag med de döde. Sund och levande 35 gick jag dem nära, log och snyftade samman med dem. Följde dem bävande, fick dem kära, sökte i skuggornas hem ett hem. 40
Skuggorna rörde min panna—och skönt steg en fornvärld ur graven. Ninives döttrar virade grönt runt kring pilgrimsstaven. Stjärnorna blossade 45 bibliskt klara. Sakta susade strängaspel. Skuggornas krossade underbara skönhetsrike betog min själ. 50
Lyss jag i kåpans musselskal, brusar Arkipelagen. Ekon av tympanon och cymbal dallra vid böljeslagen. Jungfrur rövande 55 utan ånger frusta centaurer i flyende tramp. Avgrundsbedövande vilda sånger skratta i takt med hovarnas tramp. 60
Trolöst flydde jag skuggornas land, trånade åter till livet, gators vimmel och lampors brand, dock—mitt öde stod skrivet. Livets böljande 65 städer och länder lockad av sorlet jag genomgick, men de förföljande skuggornas händer lades skymmande över min blick. 70
Runt mig hälsa de unga fritt andra vaknande tider. Främmande står jag i deras mitt. Som en vålnad jag skrider. Dagens krigande 75 skara spänner ordets båge av senor och stål; drömsjukt tigande, arm på vänner, vandrar skuggornas son utan mål. 80
Aldrig kan jag som fordom glatt stundens frågor dryfta; tankarna famla dag och natt nederst i skuggornas klyfta, där ej flämtande 85 facklan sänder livets sken, men en underjords. Aldrig bland skämtande bröder och fränder skall jag munter sitta till bords. 90
Skriande tranorna flyktat ren. Vita bolstrar och putor flingorna bädda kring häll och sten. Kojornas trånga rutor glimta immiga. 95 Sparven i hunger letar kärven vid bondens skjul. Djupt ur dimmiga höstkvälln sjunger pilten vid foran om vinter och jul. 100
Röster från barndomens år, till er snöiga stigar mig föra, men ni nå ej mitt hjärta mer, mumla blott i mitt öra. Stilla, saliga, 105 soningsfulla stämmor, fåfängt kallen I. Hotfullt otaliga syner rulla upp ur Hades min blick förbi. 110
Glömska drickes ur Lethes våg, men med ögonen slutna drack jag ur mörka Styx—och såg sedan allen det förflutna. Bleka och krokiga 115 skuggorna locka anden att drömma vid Karons flod, men det brokiga livet vill plocka frukter, som vinkande trås av mitt blod. 120
Kedjad vid livet min stav jag bär.
Rolös kring världen jag ledes.
Längtar dit, där jag icke är.
Främmande allestädes.
Hades sig hämnade. 125
Skuggornas like
strafflöst av livets frukter ej stjäl.
Skuggornas jämnade
skönhetsrike
vann för eviga tider min själ. 130
Och ropade trenne grannfolk: Glöm den storhet du bäddat i jorden! Jag svarade: Res dig, vår storhetsdröm om herraväldet i Norden! Den storhetsdrömmen lyster oss än 5 att leka i nya bedrifter. Låt upp våra gravar, nej, giv oss män i forskning, i färger och skrifter.
Ja, giv oss ett folk på ett bråddjups rand, där en dåre sin nacke kan bryta. 10 Mitt folk, det finns annat att bära i hand än en bräddfull egyptisk gryta. Det är bättre, den grytan rämnar itu, än att levande hjärtat förrostar; och intet folk får bli mer än du, 15 det är målet, vad helst det kostar.
Det är bättre av en hämnare nås än till intet se åren förrinna, det är bättre att hela vårt folk förgås och gårdar och städer brinna. 20 Det är stoltare våga sitt tärningskast, än tyna med slocknande låge. Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge.
Jag vaknar om natten, men kring mig är fred. 25 Blott vattnen storma och sjuda. Jag kunde i längtan kasta mig ned som en bedjande stridsman av Juda. Ej vill jag tigga om soliga år, om skördar av guld utan ände. 30 Barmhärtiga öde, tänd blixten, som slår ett folk med år av elände!
Ja, driv oss samman med gisselslag, och blåaste vår skall knoppas. Du ler, mitt folk, men med stela drag, 35 och sjunger, men utan att hoppas. Du dansar hellre i sidenvåd än tyder din egen gåta. Mitt folk, du skall vakna till ynglingadåd den natt, du på nytt kan gråta. 40
En svensk litteraturforskare inleder en uppsats om Karlfeldt med följande ord:
"Skulle våra stora hädangångna skalder från Elysiums svenska Parnass lyssna till den sång och den berättelse, som diktas i våra dagars Sverge, och se hän till de män, som här utöva skaldens och siarens kall, för att kora sig var sin gunstling, hur utfölle då deras val? Låt oss gissa! Bellman valde naturligtvis Fröding, Almqvist samlade kring sig Strindberg, Hallström och Selma Lagerlöf, Leopold sökte kanske opp Wirsén, Stagnelius, Levertin. Och mot Karlfeldt sträckte förvisso den gamle Georg Stiernhielm sin famn till välkomma."
Och han tillägger:
"Naturligtvis skulle redan landsmanskapet göra vår skaldekonsts fader benägen för den som förklarat:
Min sångmö är icke av Pinden,
hon är av Pungmakarbo,
och som frågat:
Vi kryddas poeter med lager? Har icke all Dalarnas vår en kvist i sin svalare dager till krans för en sångares hår?"
Men det är ej blott landsmanskapet, som förenar de båda. Mer än ett lynnesdrag finna vi för dem gemensamt och liksom Stiernhielms har Karlfeldts dikt sina rötter i Dalarnas jord. I hemgården på Dalälvens strand ha hans förfäder bott i ett par hundra år, han är direkt utgången av bondestam och har i blodet liksom i sitt tal en mängd föreställningssätt och betraktelser, som äro oss andra okända och främmande. Av landskapets skiftande skönhet och stämningsfullhet väcks hans lust att sjunga och skildra. Han har noga reda på väderlekens alla företeelser, årstidernas skiften, örternas namn och egenskaper, höst- och vårstormarnas många olika genljud i vildmarken. Han hyllar gammaldags tro och heder, den trygga och oförfärade manligheten, kraftkänslan och livsglädjen.
Hans manliga, fasta väsen avspeglas i hans dikters strama form. Hans vers är mönstergill, med konstfull strofbyggnad och rimflätning, rik ljudharmoni och mästerligt ordval.
Karlfeldt föddes den 20 juli 1864 i Folkärna socken i sydligaste Dalarna. Efter avslutade skolstudier i Västerås blev han 1885 student i Uppsala och avlade där filosofie licentiatexamen år 1898. Efter att några år hava tjänstgjort vid kungliga biblioteket utnämndes han 1903 till bibliotekarie vid lantbruksakademien. Efter sitt inval i svenska akademien år 1904 har han utsetts till akademiens ständige sekreterare.
Hans utgivna diktsamlingar äro Vildmarks- och kärleksvisor (1895), Fridolins visor (1898), Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim (1901) samt Flora och Pomona (1906).
Intet är som väntanstider, vårflodsveckor, knoppningstider, ingen maj en dager sprider som den klarnande april. Kom på stigens sista halka, 5 skogen ger sin dävna svalka och sitt djupa sus därtill. Sommarns vällust vill jag skänka för de första strån, som blänka i en dunkel furusänka, 10 och den första trastens drill.
Intet är som längtanstider, väntansår, trolovningstider. Ingen vår ett skimmer sprider som en hemlig hjärtanskär. 15 Sällan mötas, skiljas snarligt, drömma om allt ljuvt och farligt livet i sitt sköte bär! Gyllne frukt må andra skaka; jag vill dröja och försaka, 20 i min lustgård vill jag vaka, medan träden knoppas där.
De svarta skogarna mumla som psalmsång kring fädernas lutande kors, och dovt som en vakande humla bak åsarna tonar Avesta fors. Än vindspelet knarrar vid gruvan, 5 och släggorna picka på hällarnas järn, men spoven sover på tuvan, och änderna vila på vilande tjärn.
Nu ville jag girigt samla all nejdens drömmande fägring och sång 10 och minnena, unga och gamla, som sjunga i natt liksom livet en gång, nu ville jag dofterna fånga, som välla ur vårnattens jäsande brygd, och föra dig med på min långa, 15 min ovissa väg, du min Folkarebygd.
Jag går mellan lärkors nästen, jag följer din ström, som i saktmod och ro går fram mellan klippornas fästen och sandiga brinkar, där svalorna bo. 20 Frid hägnar de vänliga Dalar, men stenen står hög vid Brunnbäcks älv och stolt i sin stumhet talar om kraft, som i trångmål vet hjälpa sig själv.
Hon kommer utför ängarna vid Sjugareby. Hon är en liten kulla med mandelblommans hy, ja, som mandelblom och nyponblom långt bort från väg och by, där aldrig det dammar och vandras. Vilka stigar har du vankat, så att solen dig ej bränt? 5 Vad har du drömt, Maria, i ditt unga bröst och känt, att ditt blod icke brinner som de andras? Det skiner så förunderligt ifrån ditt bara hår, och din panna är som bågiga månen, när över Bergsängsbackar han vit och lutad går 10 och lyser genom vårliga slånen.
Nu svalkar aftonvinden i aklejornas lid, och gula liljeklockor ringa helgsmål och frid; knappt gnäggar hagens fåle, knappt bräker fållans kid, knappt piper det i svalbon och lundar. 15 Nu gå Dalarnas ynglingar och flickor par om par: du är utvald framför andra, du är önskad av en var, vad går du så ensam och begrundar? Du är som jungfrun, kommen från sitt första nattvardsbord, som i den tysta pingstnatt vill vaka 20 med all sitt hjärtas bävan och tänka på de ord hon förnummit och de under hon fått smaka.
Vänd om, vänd om, Maria, nu blir aftonen sen. Din moder månde sörja, att du strövar så allen. Du är liten och bräcklig som knäckepilens gren, 25 och i skogen går den slående björnen. Ack, den rosen, som du håller, är ditt tecken och din vård, den är bringad av en ängel från en salig örtagård: du kan trampa på ormar och törnen. Ja, den strålen, som ligger så blänkande och lång 30 ifrån aftonrodnans fäste över Siljan— du kunde gå till paradis i kväll din brudegång på den smala och skälvande tiljan.
Möter du nordanvinden, karl, då möter du sång och yra. Nordens Apoll bland tallarna far med snöfjun på sin lyra.
Möter du nordanvinden, karl, 5 då möter du eld och låge. Nordens Cupid bland granarna far med lingonlindad båge.
Vädren blåsa utan ro ur himmelens sexton grindar. 10 Vem kan du lita på och tro av alla de vilda vindar?
Möter du nordanvinden, karl, då möter du man och ära, lustig och djärv, med blicken klar 15 som nyårsmånens skära.
Glad har jag hört hans muntra appell, när han trummade till på rutan. Ljöd hans signal genom springor och spjäll, då gömde jag svårmodslutan. 20
Glad har jag följt så mången mil hans knarrande, vita vägar, druckit ur bergens frusande il hans ymniga hälsobägar.
Kom, går du med för gammans skull? 25 Den kyliga kvällen lågar, skyn är av glimmande strängar full till lyror och till bågar.
Hövding, ryck an; jag är din man, din man under sälla stjärnor. 30 Bistra kämpar följa ditt spann och leende vintertärnor.
Kom och följ med för gammans skull, envar som kan le och sjunga! Skyarna gå som fanor av gull: 35 framåt, I stridbart unga!
1. The folk-song style is apparent throughout this poem, the first distinctive mark being the superfluous use of the pronoun immediately after its antecedent, a manner of speech borrowed from the vernacular and incorporated with numerous popular ballads. Cf. lines 18, 19, 22.
8. hemsk uti sitt mod, apprehensive of danger; till mods is the idiomatic phrase.
10. tänkte stygga tankar, thought of grewsome things.
II. vilsegick, usually not compounded.
12. kär, properly kära.
13. Gud nåde mig, som liten är, a paraphrase of the second line from a common children's prayer beginning, Gud, som haver barnen kär; the poet also seems to have copied from this the irregular form kär, in line 12.
13. The home is so clearly in the lad's mind that the idea is adequately expressed by där.
18. trollena, a vernacular def. pl. form for trollen. This form in -a has been exploited by recent metropolitan writers, as also by Selma Lagerlöf, but without gaining general favor among the best stylists of Sweden.
22. vidan hed, archaic for vida heden. Cf. grönan ö (gröna ön), 45.
25. så, frequently thus interpolated in careless speech and here lending a savor of the common tongue.
39. hemsk (frightened),—till mods being mentally supplied from the second stanza.
50. den arma jord(en), the suffixed definite sign being frequently dropped in poetic style.
52. all … mord; the correspondence between qualifiers and nouns is sometimes lost in a series, as here, lögn and flärd (sg.) requiring all, but mord (pl.), alla. Analogous inconsistencies are found in the best literature, as in Tegner's Addresses (På Växjö gymnasium, 1836): "Den som sitter vid lästen och den som sitter vid statsstyret, vid svarvstolen eller på lärostolen, vid plogen eller lyran," the quotation conveying the incongruous idea of "sitting at the plow," as at the shoemaker's bench or the turning lathe.
62. Herren vill jag lova calls for a sharp distinction between lova (praise) and lova (promise).
1. ödmjuker; the alternative form in -er (2nd person pl., imperative) is peculiar to solemn rhetorical style. Cf. lines 13, 15, 32.
2. himlens rand, usually the horizon, here has a vague and undefinable poetic meaning.
14. på sistone, archaic form of på det sista; modern style, till sist, at length.
2. harar, the common metaphor to designate cowardice.
6. The red color indicating the liberalist party whose cause the poet pleaded.
9. Karlars blod, the blood of the Swedish kings of that name.
12. karl; the rhyme here calls for the popular pronunciation, with the l mute.
44. Allusion to an ancient Greek custom. Thanatos, death, was represented as a human figure with a torch reversed.
This poem, written shortly before his death, was the poet's farewell to life. The title is characteristic, being a traditional form of greeting when guards were dismissed from duty and replaced by others.
9. Georg Stiernhielm (1598-1672), philologist and poet, was the foremost Swedish savant of his time. His noted place among Swedish poets was won through priority rather than by any great creative genius. Hakvin Spegel (1645-1714), archbishop of Sweden, was a noted religious poet, many of whose hymns are found in the present hymn book of the Church of Sweden.
39-40. The sentiment contained in these lines is fully borne out in the foregoing poem, Mitt döda barn, a touching expression of intense parental affection.
43-46. Though never suffering actual want, the poet for several years after his marriage in 1847 made a very meager living as a journalist, and the lines may be more poetic than true. "During these years his bread was not infrequently more than scarce, and want was often on the point of crossing his threshold," says J.A. RUNSTRÖM.
53-56. The poet faintly alludes to an attack of blindness in his youth which left traces for life.
The poem bears as its title the name of a Grecian historian, who flourished at the time of the invasion of the Goths, one episode of which is here described, the poet dating the event 267 A.D.
1. Pallas' stad, i.e. Athens, whose tutelary goddess was Pallas Athene.
8. örnar, the eagle-shaped figures used as standards in the Roman army. That emblem of imperialism had been the ensign of the kings of Babylon and of the Ptolemies. The Romans adopted it in conjunction with other devices, but Marius made it the ensign of the legion, and confined the other devices to the cohorts. It has remained to this day the preëminent sign of power in coats of arms, whether of monarchies, empires or republics. See U.S. seal and ensigns.
järn, here, the swords and lances of the legions.
24. The Corybant priests of the goddess Cybele in Phrygia, Asia Minor, worshiped by means of boisterous music and frantic dances.
27. Befriarn Dionysos. Dionysus, the god of wine and vineyards and of dramatic poetry, was styled Liberator (from care). Note the effective application of the same epithet in the personifications following.
39. som Dodonas gamla ek. The simile refers to the famous oracle at Dodona, in Epirus, dedicated to Zevs. The oracular answers were supposed to be derived from the whispering of the breezes in the crown of a great sacred oak.
Dodonas ekar talade fordomdags,
ur helga skuggor stammades ödets dom.
(Dodona's oaks aforetime their message spake;
Prom sacred shadows stammering Fate's decree.)
TEGNÉR'S "Träden."
42. The three great commanders and statesmen here named flourished about 500-450 B.C. and their achievements were still fresh in the memory of the Athenians after more than two hundred years, hence, (43) de leva ännu—de stå mig när. Great as these heroes were, the hyperbole in line 41, då en värld befriades, is obvious.
45. Kerameikos, the old Potters' Quarter in Athens, transformed into one of the finest parts of the city, with a wide square or plaza which is here specifically meant.
46. pyrririsk vapendans—the ancient Pyrrhic dance was performed to the music of flutes, by armed men simulating a hand to hand battle.
63. ett panateneiskt festtåg—the Panathenaea was the most ancient and important festival of Athens, celebrated in honor of the goddess Athena, in part by a festive procession to her temple in the center of the Acropolis.
75. falang—the Greek phalanx was a body of heavily armed infantry formed in close ranks and files varying from four to twenty-five ranks deep.
76. tyrteiska hymnen, a martial hymn by the ancient Spartan poet Tyrtaeus who flourished in the seventh century B.C.
81 ff. The Song of the Athenians is written in distich form, a strophic group of two lines; this was a favorite form for elegiac and other solemn poetry.
93 ff. The Song of the Goths is characterized both by the irregularity of old German verse and the alliteration of the Eddic poetry of Scandinavia. It forms a striking contrast to the careful chiseling of the Greek verse.
94. nickar here implies not only a nodding or swaying motion but a command, as expressed in what follows. Thus, the pine tree of the North, like the oak of Dodona, is voicing the decree of destiny.
112. lekt Maraton. The beating off of the Goths on this occasion, however, did not prove as decisive a battle as that of Marathon. Not until their defeat by Claudius in the battle of Naissus two years later did the Goths cease to harass and devastate Greece and other territories of the Roman empire inadequately protected by its legions (see line 8).
4. kodex, manuscript in text hand on parchment, usually containing some portion of Scripture or of classic literature.
19-20. By conserving classic learning the monks during medieval times nurtured the seeds of culture from which was to spring the Reformation of the Church and its concomitant, the civilization of the modern age. Cf. lines 14-16.
24. Platos himmel och Perikles' republik.—What the poet here refers to as "Plato's heaven" may be briefly defined as the ideal world (as conceived in his philosophy), dominated by the highest of all ideas, that of absolute good. But the ideal good in Plato's philosophy did not mean a personal God, hence a purely religious conception of heaven was not a part of his system.
Pericles, though himself of aristocratic birth, was the protagonist of democracy in Greece, in opposition to Cimon, who through his influence was exiled 460 B.C. The republic subsequently established by Pericles was in fact, according to the contemporary historian Thucydides, an autocracy by common consent.—-The line has reference to the activity of the learned friars, especially of the Renaissance period, in reduplicating copies of the remnants of the old Greek literature, thereby saving to the world the knowledge of Greek thought and Greek institutions.
30-32. The closing lines present, as does the poem as a whole, a picture of the entire period known as the Middle Ages.
Snöfrid is a mythical being idealized by Rydberg into a guiding genius pointing the way of ambition, strife and self-sacrifice, while most poets dealing with similar characters, so common in literature, make them out wanton and seductive agencies of destruction, like the sirens.
35. troll i dvärgaham, dwarflike trolls. Hamn, shape, apparition, is sometimes, and probably more correctly, written ham; so also by LEVERTIN in En gammal nyårsvisa:
som en svart och spöklik ham sorgens fåle dröjer.
99. ju himlen närmare, for ju närmare himlen, is a poetic innovation; ju and desto, as conjunctions, immediately precede the comparative form of the adjective.
109-10. Allusion to the Eddic song Voluspá, stanzas 8 and 63, where it is said of the gods:
8. Guldtavel på gården de glade lekte —allt av guld de i överflöd hade.
63. Därefter varda de underbara guldtavlorna i gräset funna, dem de i urtiden ägt hade.
9. Står där så grå—the frequent omission of the subject (cf. lines 17, 21, 25, 33), in imitation of an ancient manner, lends quaintness and an antiquated air to the poem.
67. Rhyming and stressing the pronoun som is a breach of the rules of good style rare in the polished and precise diction of Rydberg.
75-76. Prose order: blott bruset av forsens fall höres helt sakta från fjärran.
85. Månen sänker sin tysta ban—a poetic ellipse; supply sig på after sänker.
11-15. A poetic vision of rare beauty, exquisitely expressed. Note the hush in the onomatopoetic line, sövd av sorlande källans sus.
Ur INLEDNINGSSÅNG.
5. utöver höva—the elimination of the postpositive definite article in the archaic idiom över hövan is quite irregular and a manifest sacrifice to the law of rhyme.
15. Brenta, a river in northern Italy, whose picturesque shores, studded with villas, gardens and parks, are familiar to tourists.
17. Hesperien. Snoilsky, like the Greek poets, applies this classic name distinctly to Italy. Cf. the poem, "Neros gyllene hus," the 16th stanza of which reads:
Att sjunga vaggsång för slavar Hesperiens vind var för god, för god att sucka bland gravar, där lagern på hån blott stod.
20. In the nine stanzas here omitted the poet revels in the scenes and pleasures, the historic memories and current strife indigenous to Italian soil.
34. Note that the poet speaks in his own person throughout, not from the lips of an imaginary Muse.
This is one of the poems of purely democratic trend so characteristic of the literature of Sweden in the early eighties. It was written in 1882.
14. lampans ande—allusion to the genius of Aladdin's magic lamp in "Arabian Nights' Tales."
14-15. allena—tjäna, a "Stockholm rhyme," so called from the fact that the dialect of the capital discriminates none too well between the sounds of e and ä.
In this as in the foregoing poem, Snoilsky pays high tribute to the man of labor, the artisan of common utilities as against the artist creator of costly luxuries. His exaltation of labor is hardly less fervent than the apotheosis of human liberty in a large number of his poems.
10. Ett snacksällt lag—a flock of rooks disturbed at nightfall by the ringing of the vesper bell.
This poem has its counterpart in English literature in HOOD'S Song of the Shirt.
29. Metrically, the last syllable of händerna belongs to the next line. Cf. lines 45-46 and 63-64.
The broken and irregular meter is quite in keeping with the plaintive note of this song, and others by Bååth, so strikingly described in lines 15-16.
This is an old ballad modernized by Levertin, its legendary style being rather too fantastical for present-day verse.
16. Betslet är en blomsterrad—the reins, not the bit, forming a festoon of flowers, betsel (bit) is a metonym for tyglar (reins).
20. guldsmidd is here used in two senses—"gold-mounted" and "hammered out of gold."
29. Spelt was the common variety of wheat in early times. It is still grown on poor soils in Germany and Switzerland.
35. huvut, contraction of huvudet, the t representing the definite suffix, not a consonantal change.
45. livsens, archaic for livets.
This poem is based on an old medieval ballad which was translated into Swedish as early as 1312 and, together with similar versions of Ivan Lejonriddaren and Hertig Fredrik av Normandie, formed a group of ballads of chivalry called Eufemiavisorna, Queen Euphemia of Norway having caused them to be translated into the Swedish tongue. While the source of "Ivan" appears to have been a French ballad and that of "Henrik" a German one, both belonging to the Arthurian Tales, nothing is said of the origin of "Flores," except that it was "turned into rhyme." The ballad was probably based on the Norse prose saga, "Flores ok Blankiflur," and a French redaction of the same. Critics have traced the romance back to a late Greek source. The Swedish translator is thought to have used the Old Norse prose version. A modern French version, "Floire et Blanceflor" by E. Du Meril (1856) bears close relation to the Old Swedish version. (GEETE and SCHÜCK.)
5. The line gives the title of the poem in Swedish words—blomma och vitblomma.
24. Levertin's poem, as here indicated, merely hints at the full contents of the original ballad.
The argument of the poem is found in the very title. Ithaka, according to the Odyssey, was the native island of Odysseus, to which the hero of the epic, after having taken part in the Trojan War, returned only after years of reverses and vicissitudes.
6. Herakles' stoder, Gibraltar and the high rock on the opposite coast, known in classic lore as the Pillars of Hercules.
30, 32. smekning—räkning—see SNOILSKY, Den tjänande brodern, 14-15, note.
3. Fantasos' tömmar—carrying out the classic figure of Fancy as "the wingéd horse."
8. Allusion to John 1, 1-3.
9, 11. sen—vän—an extreme form of the "Stockholm rhyme," the vowels differing both in sound and in quantity.
20. The masculine epithet ledsven, in the midst of the feminine sagoförtäljerska, följeslagerska, bikterska, trösterska, drömmerska, is somewhat disconcerting.
Babylons vimmel refers to the Babel of tongues.
22, 24. stämma—hemma—Stockholm rhymes.
34-38. Entirely in keeping with the poet's confession in these lines is the recent estimate of a critic who says: "Oskar Levertin, who was not ashamed of being a Jew, although his nature in a peculiar and fruitful way combined the characteristics of his own race with those of the race which fostered him, quite often struck the Jewish chord in his verse, yet he took a purely esthetic view of the subject, treating Jewish motifs with romantic sentimentalism; at any rate, there was no distinctively Jewish mind or creative power back of the visions and songs of this occidental skeptic and art-dreamer." (OLOF RABENIUS in Ord och Bild, XXVI, 492.)
64. stämma möte ordinarily requires med or till, thus: där döden med oss stämt möte, or, där döden oss stämt till möte.
The musical quality of Fröding's verse is well exemplified in this pastoral, the mellifluous diction of which has been rarely matched in poetic literature. The Swedish Anthology of Dr. Charles Wharton Stork (American-Scandinavian Foundation, 1917) contains able renderings into English of this and numerous other gems of modern Swedish verse. The volume will be found a great aid to the student who aspires to idealistic appreciation.
2. The song goes reverberating from hill to hill until the sound is finally lost,—such is the sense of this figurative line.
17. tjärnet, irregular neuter, probably the provincial form.
The vernacular words and forms interwoven in the rhymes, as tölas (9), Jonten (30), skjutgammal (38), drumlade (45), stracklade (47), add not a little to the bizarre humor of the rustic picture.
15, 17. The true colloquial use of the pronoun with its antecedent is here shown. So also in Vallarelåt, line 3.
33-35. The lines probably refer to the driver, but if he is mentally paying his respects to the old nag, the quotation which follows is a retort in kind, lending savor to the situation.
Ur STRÖVTÅG I HEMBYGDEN.
7. var mig hälsad! presents an old construction with the dative (ethical dative) which is now obsolescent. Cf. Vol. I., STAGNELITUS, Flyttfåglarna, 45, note.
17-20. See beginning of Fröding monograph.
24. Alsterns dal, cf., in monograph, Alsters bruk, the birthplace of the poet.
Ur BIBLISKA FANTASIER.
Hosiannah!
A song in imitation of old Biblical style, hence the archaisms, görer (gören), statt (stå), ärones (ärans), låter (låten).
MlN STJÄRNAS SÅNGER.
The keynote of Fröding's psychological poems is probably struck in this series of songs, forming an allegory in which the figure is consistently maintained throughout. The Star Songs undoubtedly throw light upon Fröding's philosophy of life and his personal attitude towards the Creator of life. A comparison of TegnÊér's Sång till solen (Vol. I., p. 64) and Fröding's Min stjärnas sånger yields the impression that the former is an impersonal, objective poetic pean, the latter a poet's creed.
9. av din egen art, of the same kind as yours, i.e., the sunspots.
19. så = såväl,
41 ff. A study of Fröding's mental make-up is essential to a correct understanding of the metaphysical stanzas of part IV in particular.
1. Tanta, a city in lower Egypt.
17-19. I afton kanske … att han sjunger—the att here interposed has the effect of giving the adverbial kanske its original verbal sense kan ske (as, maybe he will—it may be that he will).
32. en klase druvor, a cluster of grapes. The preposition av or med, sometimes found with such attributives, is generally dispensed with.
34. var, the colloquial form for vore.
39. trummare, regularly, trumslagare.
55. The traditional quietude of Egypt was alluded to by Tegnér in his epic romance, Axel, thus:
"… tysta som Egyptens präster
begynte stjärnorna sitt tåg."
60. utan rodd och segel, i.e., without propulsion by either oars or sails.
77-78. sant blev Djufar spådd, in prose, Djufar blev sannspådd, Djufar told the truth.
Ur ENSAMHETENS TANKAR.
4-5. The poet's mode of expression in these lines has been subjected to much comment and adverse criticism, many characterizing it as too arbitrary a departure from established linguistic usage. The grammatical Swedish of it would be: jag längtar TILL marken, jag längtar TILL stenarna, där SOM barn jag lekt.
Headed "Hemkomsten" this poem forms the introduction to Part III of Hans Alienus, which bears the same general title. In Hans Alienus, the chief character, bearing that name, roams about Europe and the Orient in the guise of a friar. There is no unity or sequence in point of time, the pilgrim visiting the pope in the Vatican, Pontius Pilate in Jerusalem, Sardanapalus in ancient Ninive, and so on, then returning to modern Sweden to spend his last days. This oddly fantastical romance serves as the vehicle for Heidenstam's idealistic quest of beauty and his philosophy of life—a somewhat immature and immoderate Epicureanism. The latter part of this story of mingled fact and fiction is symbolical of the poet's return from foreign parts to his native soil. As events have gone in Heidenstam's literary career, it foreshadowed his return from extravagant Oriental dreams to purely Northern ideals.
6. In Sverige, the i is slurred. Cf. the corresponding rhyme.
25-30. A renunciation of the ascetic and religious ideals supposed to go with the friar's garb.
51. kåpans musselskal, reference to the shells with which the cloak of the friar Hans Alienus was ornamented. He is represented as a carver of mother of pearl and other ornaments from shells.
103. ni nå for I nån (ni, second person sg., in polite address; nå, first or third person pl.), a colloquialism peculiar to the most recent writers, here followed shortly (line 107) by the regular form kallen I, where consistency would have required kalla ni.
120. vinkande refers to frukter, hence: fruits that beckon and stir a desire in my blood.
The title has reference to an ancient Norse custom of invoking the gods when making solemn promise to achieve some great deed. Such promises, usually made at public feasts, were solemnized with the draining of the beaker of Brage (ON bragafull), in honor of the god of poetry and eloquence. It will be noticed that the poem in its entirety is an invocation and an invective, the pledge being a negligible element slightly traceable only in the first stanza. This poem closes a collection of poems under the general title, "Ett folk".
17. Det är bättre (att) av en hämnare nås.
This little poem holds a place alongside of Fröding's Vallarelåt as one of the sweetest lyrics of recent Swedish verse. Each writer has evinced, in his own way, a mastery of diction rarely equaled. Karlfeldt excels in the subtly sentimental strain.
4. Avesta fors—this locates the scene of the poem near the old copper works at the great and little falls (Storforsen and Lillforsen) in Dalälven, the main river flowing through the poet's native province of Dalarna (Dalecarlia). The old works were recently replaced by a large steel plant, iron ore being also abundant in this old copper region. Cf. line 6, hällarnas järn.
15. As indicated here and in the title, this is a lyrical farewell to the poet's native scenes.
22. stenen—a monument commemorating the battle of Brunnbäck (also written Brunbäck). Here the peasant army of Gustav Vasa in 1521 gained their first victory over the Danish forces of King Christian sent from Stockholm under command of Gustav Trolle to put down the movement for Swedish independence. The victory was celebrated in a ballad (Dalvisan) which says:
Så körde vi jutar (Danes)i Brunbäcks älv, så vattnet dem porlade om. Vi sörjde däröver, att Kristian själv ej där tillika omkom.
This is a selection from a group of poems, entitled Dalmålningar, utlagda på rim (Dalecarlian Paintings Interpreted in Rhyme), in which Karlfeldt describes old paintings in the churches of his native province with all the originality and quaintness that characterized these mural depictions by anonymous country artists.
1-4 form the introduction to the poem, the body of which is a direct address to the Virgin.
10. vit och lutad går has the force of a personification of the moon as an old man, white-haired and stooping, though the simile in line 9 has no such comparison in view, bågig there serving to describe the arched forehead.
12. akleja, a modification of the Latin Aquilegia, columbine.
18. The progressive mood is often thus expressed in questions by an interposed verb, like gå, stå, sitta, between the principal verb and its object, where English requires an adverbial clause in addition to the progressive form. Thus, vad sitter du och tänker på—what are you thinking of (as you are sitting there)? The sense of the line in the text is, what are you pondering on, while walking thus alone?
26. den slående björnen, in prose usually slagbjörnen, the large, man-eating bear.
33. tiljan, in apposition with strålen (line 30).
3. Apoll, irregular form of Apollo.
5-6. The incongruous combination nordanvinden—eld och läge has the force of an oxymoron.
7. Cupid, regularly written Cupido or Kupido.
10. sexton grindar, the sixteen points of the compass familiar to navigators.
29. Hövding, ryck an—the North Wind here, as throughout, personifies the spirit and genius of the North, manifested in manhood and honor (lines 13-14), power and beauty (31-32), song and action (28, 34-36).
This vocabulary covers Vols. I and II of Svensk Diktning.
The vertical line is used to set off that part of a word left intact in the process of inflection or conjugation; as, aft|on (-onen, -nar); akt|a (-ade, -at); an|gripa (-grep, -gripit).
The dash is employed for brevity and convenience to indicate that the indefinite nominative plural form of a noun is the same as the corresponding form in the singular; thus, arbetare (-n, —). Also, in peculiar instances, to show that the supine of a verb is the same as the root, or, the infinitive without its sign (-a); thus, mist|a (-ade, -at; -e, —).
Of nouns, the def. nom. sg. and the indef. nom. pl. are given or indicated within parentheses. Proper nouns are here included only where their Swedish and English forms differ or where they may be variously rendered.
Of regular verbs, the principal parts are indicated by their conjugational endings in the preterite and supine, active or passive, according to the text and for the purpose of preciseness in rendition. Strong and irregular verbs are given either in full or mainly complete in form, as, bryta (bröt, brutit); be|grava (-grov, -gravit; -gravde, -gravt).
A title-word with several radically different meanings is repeated.
The use of inflected adjectives as adverbs and of participles as adjectives is noted except where the meaning is obvious.
absolut, absolute. ack, ah, oh, alas. adelsmärke (-t, -n), mark of nobility. aderton, eighteen. adertonhundratalet, the eighteen hundreds; the nineteenth century. adjunkt (-en, -er), assistant pastor, curate; assistant teacher, instructor. adl|a (-ade, -at), to confer knighthood; to ennoble; to raise to nobility. aft|on (-onen, -nar), evening. aftonhim|mel (-meln, -len, -lar), evening sky, sunset sky. aftonljus (-et, —), evening light. aftonrodnad (-en, -er), evening glow, sunset glow. aftonskim|mer (-ret), evening glow. aftonsky (-n, -ar), evening sky. aftonstjärn|a (-an, -or), evening star. aftonstund (-en, -er), evening hour. aftonsång (-en, -er), vesper song, evening song. aftonvind (-en, -ar), evening breeze. aga (-n), punishment, chastisement, whipping. agg (-et), grudge, spite, malice. ah, ah, oh. Ahasverus, Ahasuerus, name applied to the Wandering Jew. akademi (-en, -er), academy; university; Svenska akademien, the Swedish Academy. akademisk, academic. aklej|a (-an, -or), columbine. akt, attention, heed, notice; giv akt! Attention! Notice! akt|a (-ade, -at), to consider, esteem; to notice; akta på (påakta), to observe, take notice of, mark. akterhus (et, —), deckhouse. aktning (-en), respect, deference, appreciation. aktör (-en, -er), actor. aldrig, never. Alienus, Alienus, a Latin cognomen for himself, employed by Heidenstam. all, all, the whole, every; dagen är all, the day is done, past. alla, all. allaredan, already. alldeles, just, exactly, precisely; altogether, very. allen, allena, alone, lonely. allestädes, everywhere. Allfader (-n), All-father. allmoge (-n), common people, commonalty. allmän, general, common, usual, customary; public. allmänhet (-en), public. allo, all. allra, of all, very, most; allra helst som, especially as; allra minst, least of all. allt, all, altogether, ever, constantly; allt för, too, all too; allt efter som, as, according as; allt oftare, oftener than before, the more often; allt hittills, until now, up to the present. alltför, too, all too. alltid, always, ever. alltigenom, throughout. alltjämt, constantly, always, ever. alltmer, alltmera, gradually, more and more, the more. alltnog, sufficiently, amply. alltren, already; usually allaredan. alltsedan, ever since, from the time (that). allvar (-et), earnestness, seriousness, soberness, intensity. allvarsam, serious, somber, solemn. allvarsfylld, serious, sober, heavy. alm (-en, -ar), elm. alpkurort (-en, -er), Alpine health resort. altar|e, altar (-et, -en or —), altar. Amerika, America. an, on, forward, onward. anande, anticipating. anblick (-en), aspect, sight, prospect, view. and (anden, änder), duck, wild duck. and|a (-an, -ar), spirit; breath. and|as (-ades, -ats), to breathe, inhale, respire, exhale. and|e (-en, -ar), spirit, mind, intellect; ghost, apparition; Anden or den Helige Ande, the Holy Spirit. andedräkt (-en), breath. andelig, andlig, spiritual. andeliv (-et), spiritual life. Anders, Andrew. anderöst (-en, -er), voice of a (the) spirit; spec., the voice of the Holy Spirit. andevärld (-en, -ar), spirit world, spiritual world. andlig, spiritual, mental; theological, religious, divine. andra, other, different, others. Andreas, Andrew. anförvant (-en, -er), kin, kindred. Angelika, Angelica. angrepp (-et, —), attack. an|gripa (-grep, -gripit), to attack. anhängare (-n, —), follower, devotee; member. aning (-en, -ar), anticipation, premonition; fancy. anklag|a (-ade, -at), to accuse, charge, implead; to complain of. anlag (-et, —), aptitude, aptness, ability; prerequisites. anledning (-en, -ar), reason, occasion, cause. anlet, anlet|e (-et, -en), face, countenance, visage. anletsdrag (-et, —), countenance, visage, features. anlän|da (-de, -t), to arrive. ann, annan, other. Anna, Anna, Ann, Anne. anna|n (-t) other, another; different; something else; otherwise; en och annan, a few, one here and there, sundry. anonymt, anonymously. anor (no sg.), ancestry, descent, pedigree. anrättning (-en, -ar), preparation, course, dish. ansad, cultivated, well cared for, nurtured. ansedd, renowned, noted. an|sluta (-slöt, -slutit) sig, to join. an|slå (-slog, -slagit), to intone; to strike (a note). anspråk (-en, —), claim, demand, requirement. anspråkslöshet (-en), simplicity, unassuming manner. anstalt (-en, -er), institution, establishment; pl., provision, arrangements. an|stå (-stod, -stått), to fit, become, beseem; to be suitable for. anställ|a (-de, -t), to engage, employ. anställning (-en, -ar), situation, position. anständig, decent, fitting, proper. ansvar (-et), responsibility. antagligen, presumably, supposedly. antal (-et, —), number. antites (-en, -er), antithesis. antåg (et, —), approach. anvisning (-en, -ar), suggestion, direction. använ|da (-de, -t), to use, employ. Apollo, Apollon, Apollo, god of music and poetry; also, poet., Apoll. apost|el (-eln, -lar), apostle. appell (-en, -er), appeal, call, signal. april, April. arbetare (-n, —), workman, laborer. arbete (-t, -n), work, labor, employment, occupation. arbetsdag (-en, -ar), working day, day of toil. arbetstrött, toilworn, tired, exhausted with work. arg, evil, depraved. aristokratisk, aristocratic. ark (-et, —), sheet (of paper). arkipelag (-en, -er), archipelago; Cap., the Grecian archipelago. arla, early. arm (-en, -ar), arm. arm, poor, pitiful, unfortunate. armé (-en, -er), army. armod (-et), poverty, need, want, penury. art (-en, -er), variety, kind; style, character. artighet (-en), politeness, courtesy; artigheter, compliments; säga artigheter, to pass compliments. artigt, politely, affably, courteously. artik|el (-eln, -lar), article. arv (-et, —), heritage, inheritance, legacy. arving, arvinge (-en, -ar), heir. arvked (-en), hereditary chain or link. ask|a (-an), ashes, cinders, dust, debris. Aten, Athens. atenare (-n, —), Athenian. atensk, Athenian. Atis, character in an epic poem by Creutz. att, to; that, so that, in order that. auktoritet (-en, -er), authority. Auroraförbundet, the Aurora Society. av, of, by, from; off; about, concerning. avbild (-en, -er), image. avböj|a (-de, -t), to decline, refuse, relinquish. avfall (-et, —), desertion, defection, falling away, dissension; apostasy, fall. avgrund (-en, -er), abyss, chasm, precipice; gulf, pit; bottomless pit, hell, Hades. avgrundsbedövande, infernally noisy, deafening as pandemonium. avgörande, decisive, final. av|lida (-led, -lidit), to pass away, die, expire. avlång, oblong. av|lägga (-lade, -lagt), to take (as a degree, an oath); to show, present; to take off, remove. avlös|a (-te, -t), to relieve; to remove; also lösa av. av|se (-såg, -sett), to intend, plan, propose, purpose; to design, have in mind, aim at; to have for one's object. avsked (-et), leave, farewell, parting; discharge, dismissal; taga avsked, to take leave, say farewell, depart; to resign. avskedsstund (-en, -er), hour or moment of farewell, parting or departure. avskrift (-en, -er), copy. avslipad, ground smooth, polished. avslut|a (-ade, -at), to finish, complete, end, close. avspegl|a (-ade, -at), to reflect. avstann|a (-ade, -at), to stop, cease, abate, subside. avstånd (-et, —), distance. avsän|da (-de, -t), to send, send away, send off; to dispatch. av|taga (-tog, -tagit), to diminish, decrease; to lapse; to ebb. avvikande, at variance (with), departing (from), different (from).
backantisk, bacchantic, bacchanalian. back|e (-en, -ar), hill, hillside, incline. bakom, behind, in the rear. bal (-en, -er), ball, dance. balsam, (-en, rarely), balm, balsam. balsamisk, balmy, balsamic, incense-breathing. balsamluft (-en), balsamic air, balmy breeze. balsamlukt (-en), scent of balsam, balmy odor. balustrad (-en, -er), balustrade, banister. ban (-en), path, course; area, expanse. ban|a (-an, -or), course, way, path; career. band (-et, —), bond, band; ribbon, badge. banér (-et, —), banner, flag, colors, standard. bank (-en, -ar), bank, ridge. bannlys|a (-te, -t), to banish, debar, interdict. bannor, reproof, reprimand, scolding. bar, bare. bara, only, just. barbar (-en, -er), barbarian, savage, pagan, vandal. barbari (-et, poet., -t), barbarism. barkbröd (et), bread made from bark and flour. barm (-en, -ar), bosom. barmhärtig, merciful, gracious. barmhärtighet (-en), mercy, grace, compassion, loving-kindness. barn (-et, —), child, descendant. barnaög|a (-at, -on), eye of a child. barndom (-en), childhood. barndomshem (-met, —), childhood home. barndomsminne (-t, -n), childhood memory. barnlek (-en, -ar), child's play, frolic, pastime. barnlös, childless. barnslig, childish, childlike. baron (-en, -er), baron. barrikad (-en, -er), barricade. bas (-en, -ar), bass. basun (-en, -er), trumpet. basunaljud, basunljud (-et, —), sound of the trumpet or trumpets. be, (bad, bett), to beg; to pray (for); to beseech, supplicate. bebo (-dde, -tt), to inhabit; to dwell in. bedja (bad, bedit), to pray, ask; to invoke, beseech. be|draga (-drog, -dragit), to deceive, cheat. bedrift (-en, -er), act, achievement, deed. be|driva (-drev, -drivit), to carry on; to operate, prosecute. befall|a (-de, -t), to order, command. befallning (-en, -ar), order, command, instructions. befattning (-en, -ar), office, position. be|finna (-fann, -funnit) sig, to find oneself; to be; to dwell, live, reside. befordran, promotion, advancement. befordrande (-t), advancement, promotion. befri|a (-ade, -at), to liberate, set free. befriare (-n, —), liberator. befrielse (-n), liberation. befängd, absurd, preposterous, foolish, nonsensical. befäst|a (-ade, -at; -e, —), to establish. begap|a (-ade, -at), to stare at, ogle; to gaze at, in wonder or admiration. be|giva (-gav, -givit) sig, to betake oneself; begiva sig av, bort, to depart. be|grava (-grov, gravit; -gravde, -gravt), to bury, inter. begravning (-en, -ar), funeral, burial. begrepp, (-et, —), reason, conception, understanding. begrund|a (-ade, -at), to ponder (on), to meditate (on). be|gråta (-grät, -gråtit), to mourn, lament, bemoan; to grieve for. begyn|na (-te, -t), to begin. begynnelse (-n), beginning. begåvad, gifted, talented. begåvning (-en), talent, gifts; qualifications; genius. begär (-et, —), desire, passion; longing. begär|a (-de, -t), to demand, request; to covet. behag (-et, —), charm, grace, beauty, fascination, attraction. behag|a (-ade, -at), to suit, please, delight; to deign, condescend. behärsk|a (-ade, -at), to govern, control, rule; to reign over. behärskning (-en), control, self-control. bekant, known, well-known; acquainted. bekantskap (-en, -er), acquaintance; familiarity. beklag|a (-ade, -at), to regret. bekväm, comfortable, convenient. bekym|mer (-ret, —), care, trouble, worry, vexation, anxiety. bekän|na (-de, -t), to confess; to own to. belastad, laden, burdened. be|le (-log, -lett), to laugh at; to ridicule, deride. belevad, refined, elegant, chic. Belinda, Belinda, Belle. belåten, satisfied, cheerful. belön|a (-ade, -at or -t), to reward, compensate. bemärk|a (-te, -t), to notice, observe closely; to remark (upon). ben (-en, —), leg; bone; remains, dust. benägen, inclined, prone; benägen för, inclined to favor, in favor of. benämn|a (-de, -t), to call, term, designate. bepris|a (-ade, -at), to praise, compliment; to commend. bere|da (-dde, -tt), to prepare; to provide. beredd, prepared; tanned; reserved. berg (-et, —), mountain, rock. bergbäck (-en, -ar), mountain brook, run, rivulet; rocky brooklet. berghäll (-en, -ar), bedrock; ledge of rock. berghög, mountain high. bergig, rocky, mountainous. Bergsängsbacke (-en, -ar), hill of Bergsäng. Bernhard, Bernard, Bernard. beryktad, famous, much talked of, celebrated, illustrious. beräkna (-ade, -at), to calculate, estimate, reckon. berättelse (-n, -r), story, narrative. beröm|ma (-de, -t), to praise, laud, compliment, commend, extol, eulogize. berömd, famous, celebrated, illustrious, well-known. berör|a (-de, -t), to touch; to influence. beröring (-en), touch, association. be|se (-såg, -sett), to contemplate, inspect, examine. be|sitta (-satt, -suttit), to possess, own, have. be|skina (-sken, -skinit), to illumine, irradiate. be|skriva (-skrev, -skrivit), to explain; to describe. beskåd|a (-ade, -at), to contemplate, examine, look at. beskär|a (-de, -t), to bestow, grant, give, assign, allot, vouchsafe; cf. the related word "share". beslag (-et, —), claim, embargo; lägga beslag på, to claim, lay claim to. beslut (-et, —), decision, resolve, resolution. beslut|a (-ade, -at; beslöt, beslutit), to resolve, decide. bestorm|a (-ade, -at), to assail. bestyr|a (-de, -t), to manage, do; bestyra om, (ombestyra), to look after. be|stå (-stod, -stått), to prevail; to stand, remain. beställsam, busy, officious. bestäm|ma (-de, -t), to determine, decide, resolve, order. beständig, constant, permanent, enduring. beständigt, constantly, incessantly, forever, permanently. bestänk|a (-te, -t), to sprinkle, besprinkle. besvikelse (-n, -r), disappointment. besvär (-et, —), difficulty, trouble; work, pains. besök (-et, —), visit, call. betagande, charming, captivating. betagen, fascinated, charmed. betal|a (-ade, -at; -te, -t), to pay, settle; to compensate. beteckn|a (-ade, -at), to mark, designate; to signify, mean; to imply. betrakt|a (-ade, -at), to look at or upon; to consider, contemplate: to meditate on. betraktande (-t), contemplation. betraktelse (-n, -r), meditation; view. beträdd, trodden, entered. beträff|a (-ade, -at), to concern, to appertain; vad det beträffar, as to that, concerning that. bets|el (-let, —), bit, bridle. betvål|a (-ade, -at), lit., to lather, fig., to give someone his due; to satirize; now tilltvåla. betydande, significant, important. betydelse (-n, -r), meaning, significance, importance. betydelsefull, significant, important. betydlig, considerable, important, marked, remarkable. betydligt, considerably, materially. betäck|a (-te, -t), to cover. betänk|a (-te, -t), to consider, ponder, contemplate. beundr|a (-ade, -at), to admire. beundran, admiration. bevar|a (-ade, -at), to protect, preserve. bevars (bevare oss), dear me, mercy, for goodness sake. bevis (-et, —), proof; example, instance; argument. bevisligt, manifestly, evidently, clearly. bi, by; stå bi, to last, endure, hold out, remain; to stand by, assist. bibe|hålla (-höll, -hållit), to retain; bibehålla sig, to remain, endure; to continue to be. bib|el (-eln, -lar), Bible. bibliotek (-et, —), library. bibliotekari|e (-en, -er), librarian. biblisk, Biblical. bid|a (-ade, -at), to abide, await. bidrag (-et, —), contribution. bi|draga (-drog, -dragit), to contribute; to assist. bifall (-et, —), assent, acquiescence, approval, applause. bikt|a (-ade, -at), to confess. biktersk|a (-an, -or), confessor, pleader (fem.). bild (-en, -er), picture, figure, image. bild|a (-ade, -at), to form, mold, make, produce. bildning (-en), culture, education; formation. billig, reasonable, cheap. billigt, within reason, reasonably. binda (band, bundit), to bind; to present, put under obligation; to tie, connect; to fetter, shackle. Birgitta, Birgitta; heliga Birgitta, St. Birgitta. bisarr, bizarre; odd, fantastic. biskop (-en, -ar), bishop. bister, harsh, bitter, severe; rugged, rude. bit -(en, -ar), piece; snatch (of melody). bita (bet, bitit), to bite; to cut. bitande, biting, sharp. bitter, bitter, severe. bitterhet (-en), bitterness. bjuda (bjöd, bjudit), to offer, proffer, tender; to invite; to order, command, compel; to bid; rare pret., böd; bjuda spetsen, to challenge; to offer resistance. bjäfs (-et), finery, tinsel, gewgaw; ruching. bjälk|e (-en, -ar), beam. bjällklang (-en), tinkle of bells; regular form, bjällerklang. bjällr|a (-an, -or), bells, cowbells. björk (-en, -ar), birch. björn (-en, -ar), bear. björnjakt (-en, -er), bear hunt. black, tawny, muddy gray. blad (-et, —), leaf, blade; sheet. bladbekrönt, crowned with leaves. bland, among, in, of. bland|a (-ade, -at), to mingle, mix. blank, shiny, polished, bright, burnished. Blanzeflor, character in a medieval ballad. blek, pale. blek|a (-te, -t), to whiten. blekn|a (-ade, -at), to pale, grow wan; to fade. bli, (bliva), to be, become. blick (-en, -ar), look, eye, glance, glimpse; view, outlook. blick|a (-ade, -at), to look, glance. blid, blithe, mild, gentle. blind, blind. blindhet (-en), blindness. blindvis, blindly. blink (-en, -ar), instant, jiffy, second. bliva (blev, blivit), to be, become; to remain; to come into existence. blixt (-en, -ar), lightning, flash. blixtrande, sparkling, scintillating, gleaming, shining. Blocksberg, one of several mountains in Germany; spec., Mt. Brocken in the Harz range. blod (-et, rarely -en), blood. blod|as (-ades, -ats), to be stained with blood. blodbestänkt, bloodstained. blodig, bloody, gory. blom (-men), bloom, flower. blomdoft (-en, -et, -er), scent, fragrance, perfume, odor (of flowers). blomm|a (-an, -or), flower, blossom. blomm|a (-ade, -at), to bloom, blossom, flower. blommande, blooming, in bloom. blomst|er (-ret, —), blossom, flower. blomsterfan|a (-an, -or), flowery banner. blomstergård (-en, -ar), flower garden. blomsterkrans (-en, -ar), garland, wreath. blomsterkrönt, crowned with flowers. blomsterlindad, wreathed or decked with flowers. blomstermatta (-an, -or), flowery carpet, carpet of flowers. blomsterrad (-en, -er), flowery garland or festoon. blomsterregn (-et, —), floral shower. blomsterskål (-en, -ar), chalice, cup. blomstersnår (-et, —), tangle or mass of bloom, blooming shrubbery. blomsterstängel (-eln, -lar), flower stalk. blomstra (-ade, -at), to flourish; to blossom. bloss (-et, —), light, torch, blaze. bloss|a (-ade, -at), to twinkle, shine, beam, blaze. blott, only, just, merely, nothing but. blotta (-ade, -at), to lay bare, disclose, expose, reveal; to bare, uncover. blund (-en), slumber, nap. blund|a (-ade, -at), to wink, slumber. blyg|as (-des, -ts), to be ashamed; to blush; to be shy, bashful, timid. blygd (-en), shame, disgrace, ignominy. blygsam, modest, unostentatious, submissive. blygsamhet (-en), modesty, lowliness. blytung, heavy as lead, leaden, oppressive. blå, blue; det blå, the blue distance; Fågel Blå, "Bluebird". blån|a (-ade, -at), to turn blue. blånande, turning blue; blue. blåsa (-te, -t), to blow. bläckhorn (-et, —), ink-horn. bländ|a (-ade, -at), to dazzle, fascinate. bländande, brilliant, dazzling. blänga (-de, -t), to glare. blänka (-te, -t), to shine, glitter, gleam. blöda (-dde, -tt), to bleed. bo (-et, -n), nest; dwelling, hut, cot, home. bo (-dde, -tt), to live, dwell, reside. bock (-en, -ar), he-goat, buck. bohagsting (-et, —), household utensil. boj|a (-an, -or), bond, fetter, chain. bok (boken, böcker), book, volume. bokhylla (-an, -or), bookshelf, bookcase. boll (-en, -ar), ball, sphere. bolster (-ret, -rar), cushion, bolster, pillow. bom (-men, -mar), miss (in shooting and various games). bomullsbusk|e (-en, -ar), cotton plant. bonde (bonden, bönder), peasant, farmer, countryman. bondestam (-men, -mar), peasant blood or family. bondevis (-et); country manner; på bondevis, in peasant fashion; after the manner of peasants. bondpojk|e (-en, -ar), country boy. boning (-en, -ar), dwelling. bord (-et, —), table, board. Bore, Boreas, Winter. borg (-en, -ar), castle, palace, stronghold. bort, away, off, hence. bortbytt, exchanged; substantively, changeling. borterst, most distant, far past. bortglömd, forgotten, neglected. bortom, beyond. bortryck|a (-te, -t), to summon hence; to call away (by death). bortskära (-skar, -skurit), to cut off. bort|vika (-vek, -vikit), to turn away. boskap (-en), cattle, kine. bo|sätta (-satte, -satt) sig, to settle down, to locate; to make one's home; vara bo-satt, to live, dwell. bot (boten, böter), cure, remedy; böter, fine, damages. bot|a (-ade, -at), to cure, heal, remedy. bott|en (-nen, -nar), bottom. bragd (-en, -er), achievement, exploit. brak (-et, —), crash, din; thunder, boom, crack. brand (-en), fire, blaze; bränder, firebrands, glow; mor-gonens brand, glow of dawn, auroral splendor. brant (-en, -er), precipice, steep, brink. brant, steep. bras|a (-an, -or), grate fire, blaze, fire, hearth. bravoskri (-et, —), shout of bravo, hurrah; commonly bravo rop. bred, broad, wide. breda (bredde, brett), to spread, lay, stretch, scatter. bredvid, beside, nearby. briljant, brilliant. bring|a (-ade, -at; bräkte, bräkt), to bring. brink (-en, -ar), bank, steep hillside. brinna (brann, brunnit), to burn; to shine, twinkle (of stars); to glow. brist (-en, -er), fault, defect, flaw, failure, frailty, blemish; lack, want, need, scarcity, default. brista (brast, brustit), to break, snap, burst; to lack; to be wanting. bristande, lack of; lacking. bro (-n, -ar), bridge. broder (brodern, bröder), brother, friend. brokig, varicolored, motley. brons (-en, -er), bronze. bror (broder), brother. brott (-et, —), vice, crime; transgression. brud (-en, -ar), bride. brudegång (-en), poet., bridal procession; commonly, brud(e)färd. bruk (-et, —), use; service; mill, factory. bruk|a (-ade, -at), to use, employ. brukspatron (-en, -er), proprietor of industrial establishment; manufacturer; ironmaster. brunn (-en, -ar), well, spring. Brunte, name for a brown horse; also brunte, dobbin. brus (-et), roar, rush. brus|a (-ade, -at), to surge, rush, roar. brusande, stormy, uproarious. bry (-dde, -tt), to tease; to trouble, concern, bother. brydsam, embarrassing, trying, troublesome, vexed. brygd (-en, -er), brew. bryn (-et, —), edge, horizon; brim. bryta (bröt, brutit), to break, sever; to force a way; to share (as bread); to break off; to burst; to till, cultivate. bråddjup (-et, —), precipice. brådskande, eager, hurried. brådstörtad, precipitous, hurried. bråk (-et, —), trouble, ado, bother, pains; fluster, confusion. bråk|a (-ade, -at), to bother, trouble, worry; bråka sitt vett, (sin hjärna), to rack or beat one's brain. brått, soon, quickly, in haste. bråttom (brått), hurried, in a hurry; ha bråttom, to be in a hurry; vara bråttom, to be urgent. bräck|a (-te, -t), to break, shatter. bräcklig, frail, slight, fragile. brädd (-en, -ar), verge, edge, rim. bräddad, filled, brimming. bräddfull, brimming over, full to the rim. bräk|a (-te, -t), to bleat. brän|na (-de, -t), to burn. bränning (-en, -ar), breaker, surf, surge. bröd (-et, —), bread, food, nourishment; loaf. bröllop (-et, —), wedding, marriage; marriage feast. bröllopstöm (-men, -mar), reins decorated for a wedding procession. bröst (-et, —), breast, bosom; heart. bröstlidande (-t), affection of the chest or lungs; consumption. bubbl|a (-an, -or), bubble. buckl|a (-an, -or), spec., bulging or rounded part (of a stringed instrument); gen., knob; dent. bud (-et, —), message, notice, intelligence; signal; order, command; skriva bud, to dictate, give orders. budskap (-et, —), message. buff|el (-eln, -lar), buffalo. bug|a (-ade, -at), to bow, bend. bugning (-en, -ar), bow. bull|er (-ret), noise, din, bustle, rumble, rattle, bluster, tumult, uproar, clamor. bunden, bound, shackled, fettered. bur (-en, -ar), cage. burgunder (-n), Burgundy wine. burnus (-en, -ar), burnoose, a cloaklike garment and hood in one piece, worn by Arabs. by (-n, -ar), village. bygd (-en, -er), neigborhood, environment, region; tract, settled district. bygg|a (-de, -t), to build, erect, construct. byt|a (-te, -t), to change, exchange; to trade; to transform; byta ord, to exchange words; to disagree, quarrel; byta bort, to barter away. byte (-t, -n), booty, spoils; trade, exchange, bargain. båd|a (-ade, -at), to announce, forebode. både, both. båg|e (-en, -ar), bow, arch. bågig, curved, bent; bågiga månen, the curving moon. bång, noise, bluster, fuss, din; ostentation; buller och bång, bluster and blare. bår (-en, -ar), bier; stretcher, litter. bårtäcke (-et, -en), pall. bås (-et, —), stall. båt|a (-ade, -at), to avail. Vad båtar det? What is the use? bäck (-en, -ar), brook, rivulet, bädd (-en, -ar), bed. bädd|a (-ade, -at), to make a bed. bägare (-n, —), beaker, drinking cup, goblet. bälte (-t, -n), belt. bära (bar, burit), to bear, carry, bring; to bring forth; bära … drag, to resemble; buren av, characterized by, distinguished for; bära emot, to be disagreeable. bäst, best, foremost. bäv|a (-ade, -at), to quake, tremble. bävan, trembling. böj|a (-de, -t), to bend, bow, inflect; böja sig, to yield, submit. böjelse (-n, -r), passion, affection, infatuation; tendency. böl|a (-ade, -at), to bellow, low, moo. bölj|a (-an, -or), wave, billow. böljande, undulating, rocking, tossing. böljeslag (-et, —), wave-beat; lapping or dashing of waves. bön (-en, -er), prayer, supplication. bönhör|a (-de, -t), to hear prayer; to grant a petition. bönkapell (-et, —), chapel, house of prayer. böra (borde, bort), ought, should; sometimes in the sense of böra göra, ought to do, or borde hava gjort, ought to have one. börd (-en), birth, noble birth. börj|a (-ade, -at), to begin, start. början, beginning, outset, start. börs (-en, -ar), purse. böss|a (-an, -or), gun, rifle.
Camilla, Camille, priestess in the temple of Diana, heroine of an epic poem by Creutz. ced|er (-ern, -rar), cedar. Celadon, favorite name for a lover in pastoral poetry. Celadondrion, arbitrary transformation of Celadon. cell (-en, -er), cell, chamber. central, central, chief, principal. centaur (-en, -er), centaur. centr|um (-a), commonly cent|er (-ern, -rer), center. char (-en, -er), chariot, car. Charlotta, Charlotte. cirk|el (-eln, -lar), circle, ring. cittr|a (-an, -or), zither. Cupid, Cupido, (also Kupido), Cupid, god of love; commonly Amor. cymbal (-en, -er), cymbal.
dag (-en, -ar), day, daylight, light, dawn; i våra dagar (dar), in our day, time; lägga i dagen, to show, display, present. dag|as (-ades, -ats), to dawn. dag|er (-ern, -rar), daylight, dawn, light. dagg (-en), dew, dewdrop. dagligen, daily, day by day. dagligt, daily. dagsled (-en, -er), day's march or journey. dal (-en, -ar), valley, dale, vale. Dalarna, Dalecarlia (curiously formed from dalkarl, a man of this province), lit., The Dales. dallr|a (-ade, -at), to quaver, vibrate. dalmålning (-en, -ar), painting from Dalarna (Dalecarlia). Dalälven, river in Dalarna. damm (-et), dust. damm|a (-ade, -at), to dust. dans (-en, -ar or -er), dance. dans|a (-ade, -at), to dance; to gambol. dansersk|a (-an, -or), dancer (fem.), danseuse. dansk, Danish. dar (dagar), days. darr|a (-ade, -at), to flicker; to tremble, quaver, waver. data, data, facts; datum (sg.), date. de, the, they, those. debut (-en, -er), debut. debuter|a (-ade, -at), to make one's debut. december, December. dejlig, bonny, pretty, blithe. del (-en, -ar), part, portion, fraction; komma … till del, to be accorded (some one). del|a (-ade, -at), to divide, distribute; to give out, dispense; to impart (cf. meddela); to share. delfin (-en, -er), dolphin. dels, partly. delta (-t or -n), delta. del|taga (-tog, -tagit), to take part, participate, assist. deltagande (-t), participation; sympathy. delvis, partly, in part. dem, them, those. demokratiser|as (-ades, -ats), to be democratized. den, the, that, he, it, that one, whoever. den och den, such and such. denna, denne, this, this one; he, she. dens, his, of that one, of him, of her. densamma, the same; him, her (in obj. case). deras, their, theirs. dess, its, ju … dess, the … the. dessa, these. desto, the, all the; ju … desto, the … the. det, it, the, that, what; whatever; there (as, det finns, there are). detsamma, the same, it; i or med detsamma, at once, in an instant, instantly, at that moment. detta, this, this one. Dexippos, Dexippus, Greek historian. dig, you, thee. dign|a (-ade, -at), to fall; to sink to the ground. dikt (-en, -er), poem, verses; poetic work; poetry; poetic endeavor; song. dikt|a (-ade, -at), to indite, compose; to write (verse or fiction); to conceive. diktcyk|el (-eln, -ler or -lar), cycle of poems. dikthäfte (-t, -n), small book of verse. diktkonst (-en), poetry, poesy, authorship. diktning (-en), poetry, poesy, fiction. diktsamling (-en, -ar), collection of poems or poetic works. diktverk (-et, —), poetic work. dillkött (-et), meat prepared with dill or served with dill sauce. dimm|a (-an, -or), fog, haze, obscurity. din, your, yours, thine. Dionysos, Dionysus, Bacchus. direkt, direct, directly. disputer|a (-ade, -at), to discuss, dispute. dit, thither, whither, thereto, to which. ditåt, in that direction. djup (-et, —), deep, abyss, depth. djup, deep, profound, deep-laid. djupsinnig, profound, meditative. djupt, far below. djur (-et, —), animal, creature. Djurgården, park at Stockholm; lit., the Zoo. Djurgårdsek (-en, -ar), oaks in Djurgården, a park in Stockholm. djärv, rash, brave, arrogant; resolute; ringing, rousing. djärvhet (-en, -er), bravery, rashness, arrogance. docent (-en, -er), instructor, assistant professor. dock, yet, nevertheless, still, however. doft (-en or -et, -er), fragrance, odor, scent. doft|a (-ade, -at), to give out fragrance; to exhale sweet odors; to smell (sweet). doftande, fragrant. dogm (-en, -er), dogma, doctrine. dok (-et, —), veil. doktorsgrad (-en, -er), doctor's degree. dold, hidden, secret, secluded. dolsk, wily, designing, crafty, insidious. dom (-en, -ar), verdict, judgment, decision. domn|a (-ade, -at), to grow numb, dull, dormant; to abate, subside (as wind, storm); to doze away, drop into a light slumber. domprost (-en, -ar), dean. dotter (dottern, döttrar), daughter. dotter|son (-sonen, -söner), grandson. dov, dull, hollow. dovt, with a hollow sound, dismally. drabant (-en, -er), attendant, satellite, aide. drabb|a (-ade, -at), to strike; to befall; to attack; striden drabbar hård, the battle rages fiercely. drag (-et, —), feature, characteristic, mark; countenance; draught; breath of air, breeze, current. draga (drog, dragit), to bear; to draw, attract; to bring out; to raise; to wear; to go; draga ut på tiden, to take a long time, grow tedious. dragharmonik|a (-an, -or), accordion. drak|e (-en, -ar), dragon. dram (-en, -er), drama. dram|a (-at, -er), drama. dramatisk, dramatic. drap|a (-an, -or), dirge, threnody, death-song. dricka (drack, druckit), to drink; to carouse; dricka … till, to drink to; to drink the health of. drill (-en, -ar), trill, warble, run, quaver. driv|a (-an, -or), drift, snowdrift, bank of snow. driva (drev, drivit), to drive; to drift. driv|en (-et), chased, embossed, hammered, tooled; drivet silver, chased silver. dropp|a (-ade, -at), to drop, drip. drottning (-en, -ar), queen. druck|en, drunken, intoxicated. druml|a (-ade, -at), to stumble along; to move clumsily. drumlig, awkward, clumsy. drunkn|a (-ade, -at), to drown; to be submerged. druv|a (-an, -or), grape, cluster of grapes. dryck (-en, -er), drink, potion. dryft|a (-ade, -at), to discuss. dräkt (-en, -er), gown, dress, costume; form. dräng (-en, -ar), manservant, hired man; menial. dränk|a (-te, -t), to drown. dränkning (-en), drowning. dröj|a (-de, -t), to linger, tarry, stay, remain. dröm (-men, -mar), dream. dröm|ma (-de, -t), to dream. drömmande, dreamy, fanciful, meditative, contemplative; dreamily. drömmersk|a (-an, -or), dreamer. drömsjuk, melancholy. du, you, thou. dubbel, double, twofold. dubbelt, doubly, twice. dug|a (-de, -t), to be good for, to be fit, suitable (for); to be good enough; duga till, to be good for, able (to). duk|a (-ade, -at), to set the table; bordet är dukat, the table is spread. dukat (-en, -er), ducat. dukning (-en), setting the table, laying covers. dum, foolish, idiotic, senseless, nonsensical; Dummer, old form of dum, used as a proper name. dumhet (-en, -er), folly, foolishness. dummerjöns (-en, -ar), tomfool, simpleton, dunce, dullard. Dunciad (-en), the Dunciad, by Alexander Pope. dundergud (-en, -ar), god of thunder, thunderer. dunderslag (-et, —), thunderstroke; fig., stupendous achievement. dundrar|e (-en or -n, —), thunderer. dunkel, gloomy, dark, faint, dim; obscure; indistinct. dunkelhet (-en), dimness, gloom; vagueness, obscurity. dunst|a (-ade, -at), to smell of; to evaporate. dunvarm, warm and downy. duv|a (-an, -or), dove, pigeon. duvtorn (-et, —), pigeon tower. dvala (-n), sleep, lethargy, dormancy, stupor. dväljas (dvaldes, dvalts), to dwell, to sojourn; to remain. dvärg (-en, -ar), dwarf, gnome, pygmy. dvärgaham, -hamn (-en, -ar), dwarflike figure, pygmy. dvärgalåt (-en, -ar), howling of pygmies. dygd (-en, -er), virtue. dygn (-et, —), day of twenty-four hours, a day and a night. dyka (dök or dykte, dykt), to dive. dylik, such, similar; dylikt, such like, such things. dynande, surging; dynande våg, breaker. dyning (-en, -ar), surge, surf. dyr, dear, precious, priceless. dyrk (-en, -ar), picklock, skeleton key. dyrk|a (-ade, -at), to worship, adore. dyrkan, worship, adoration. dyrköpt, high-priced; hard-earned. dyster, gloomy, dreary, cheerless, somber. då, then, when, at that time; då och då, now and then, occasionally. dåd (-et, —), deed, exploit, achievement. dån (-et, —), noise, din, rush, roar. dån|a (-ade, -at), to roar, rush, rumble, boom. dår|e (-en, -ar), fool. dårhusdåd (-et, —), mad deed, idiotic act, folly, lunacy. dårskap (-en, -er), folly, madness; absurdity; extravagances. dåtid (-en), that time, that period. däm|ma (-de, -t), to dam, stem, hem in; to impede, confine. d.ä. (den äldre), the elder. dämp|a (-ade, -at), to dim, darken; to subdue, suppress. där, there, where. därefter, after, thereafter. däremot, on the contrary. däribland, among them. därifrån, thence, from that place; away (from it); from it. därigenom, thereby. därinne, within (it), in it. därjämte, also, besides, moreover. därnäst, next in order, next (to it). därom, about it, to that, concerning that, as to that, in that respect. därstädes, there; in that place, locality. därtill, thereto, thereof, of it; furthermore, in addition. därunder, beneath, under it. däruppe, up yonder, aloft, on high. därur, out of it, from it, thence. däruti, therein, in it. däven, muggy, damp, moist. dö (dog, dött), to die, pass away. död, (-en, rarely -ar), death, mortality. död, dead, unfeeling, callous. dödlig, deadly, mortal, fatal. dödsbädd (-en, -ar), deathbed. dödsdömd, pronounced incurable. dödssjuk, mortally sick. dödssång (-en, -er), death song; dirge, requiem. dödsångest (-en), fear of death. dölja (dolde, dolt), to hide, conceal, cover. döm|a (-de, -t), to judge. dörr (-en, -ar), door. döv, deaf. döv|a (-ade, -at), to dull, deaden; ease, reduce, alleviate; to deafen, stupefy.
Eden, Eden, paradise. eder (edert, edra), thy, thine, thee; you, your, yours. edgång (-en, -ar), oath, taking oath. edra, thy, thine; you, yours. efter, after, since; giva efter, to consent, yield, submit. efterhand, gradually, by and by. efterlämn|a (-ade, -at), to leave behind; to leave. efterskänk|a (-te, -t), to remit; to give up, resign. efterträ|da (-dde, -tt), to succeed, follow. egen, own; peculiar. egendom (-en, -ar), possession, property, estate. egendomlig, peculiar, characteristic. egenskap (-en, -er), quality, characteristic, trait. egentligen, properly, actually, really. egoncentriker (-n, —), egocentric, a self-centered person. Egypten, Egypt. egyptisk, Egyptian. eho, whoever. ehuru, although, though. ej, not. ejd|er (-ern, -rar), eider down, eider duck. ek (-en, -ar), oak. eko (-t, -n), echo. ekonomisk, economical, financial; ekonomiskt, economically, financially. eld (-en, -ar), fire, flame, heat. eldhåg (-en), fiery determination, enthusiasm. eldig, fiery, impetuous. eldsvåd|a (-an, -or), fire, conflagration. elegant, elegant, graceful, refined. element (-et, — or -er), element. elementarläroverk (-et, —), college, lyceum, graded school. eller, or, otherwise. elva, eleven. elände (-t), misery, sorrow, wretchedness. embry|o, embry|on (-ot, -a), germ, embryo. emedan, because, whereas, inasmuch as. emellan, mellan, between, among. emellertid, however, meanwhile, in any event. emot, against, toward. en, a, an, one. ena, one thing, single thing, essential; det ena, that one thing, the essential thing. enastående, unique, unparalleled. endast, only, merely, just. enformigt, monotonously. engelska (-n), English, the English language. enkel, plain, simple, single. enkelhet (-en), simplicity, artlessness. enkom, especially, particularly, alone. ens; med ens, at once, suddenly, immediately, instantly. ensam, alone, lone, lonely, lonesome, solitary. ensamhet (-en), solitude, loneliness. ensamhetskänsl|a (-an, -or), feeling of loneliness. ensamhetssorg (-en, -er), melancholy; silent, solitary mourning. ensamhetsställning (-en), solitariness, segregation. ensidig, one-sided, narrow. enskild, private, single. enslig, lone, lonely, solitary, dreary. enslighet (-en), loneliness, solitude. ensling (-en, -ar), recluse, hermit. entusiastisk, enthusiastic, eager. envar, every one. enär, because, for the reason that. eon (-en, -er), æon, age. epilog (-en, -er), epilogue. episk, epic, epical. epok (-en, -er), epoch, period, era. er, your, you; thy, thee. er|bjuda (-bjöd, -bjudit), to offer. er|hålla (-höll, -hållit), to receive, obtain, secure. Erik, Eric. erkänd, acknowledged, recognized. erkännande (-t, -n), recognition, acknowledgment. erkänsl|a (-an), recognition. ers, your; in titles, as, Ers Majestät, your Majesty. erövr|a (-ade, -at), to conquer, subdue; to win, gain. essay (-n, -er), essay. essayist (-en, -er), essayist. estetik, esthetics. ett, a, an, one; i ett, together, continuously, med ett, instantly. Europa, Europe. europeisk, European, continental European. evad, whatever, whether. evangelisk, evangelical. evig, eternal, everlasting; den Evige, the Eternal One. evighet (-en, -er), eternity. evighetshopp (-et), hope of eternity (eternal life). evigt, eternally, forever, always. evoe, evoe, bacchanalian exclamation. evärdlig, eternal, everlasting. exakt, exact. excellens (-en, -er), excellency. excipe (L.), excepting. exemp|el (-let, —), example, instance. exercis (-en), drill, exercise, esp. military drill. exister|a (-ade, -at), to exist. extratåg (-et, —), special train.
fab|el (-eln, -ler), fable, story, tale. fabrik (-en, -er), factory, workshop. fackl|a (-an, -or), torch. fader (fadern, fäder), father; Fadern, Fadren, the (heavenly) Father. faderlig, fatherly, paternal, providential. faderskap (-et), fatherhood. fadersläpp (-en, -ar), a father's lips. fager, fair, pretty, comely, handsome. fal, for sale; wanton, mercenary. falang (-en, -er), phalanx. fall (-et, —), fall; case, instance; waterfall, cataract, cascade; destruction, catastrophe. falla (föll, fallit), to fall; falla … in, to occur to. fallen, fallen. fallenhet (-en), inclination, disposition. faln|a (-ade, -at), to fade, wither; to be blighted; rarely tr., to blight. falsk, false, deceitful, treacherous; unreliable, untrustworthy; counterfeit. falskhet (-en), falsity, deception, deceitfulness, treachery, perfidy, deceit. faml|a (-ade, -at), to grope. famn (-en), embrace, arms, bosom. famna (-ade, -at), to embrace; to fathom; to surround. famntag (-et, —), embrace. fan|a (-an, -or), flag, banner. fantasi (-en, -er), fancy, imagination, fantasy. fantasivärld (-en, -ar), world of fancy; imaginary world. Fantasos, fancy, fantasy (personified). fantast (-en, -er), fantast, dreamer, visionary. fantastisk, fantastic, dreamy, visionary. fantiser|a (-ade, -at), to dream; to give free reins to one's fancy. far (fader), father. far|a (-an, -or), peril, danger. fara (for, farit), to rush; to travel, journey, fare; to pass. far|far, far|fader (-fadern), grandfather. farkost (-en, -er), vessel, craft, bark. farlig, dangerous, unsafe, risky, hazardous. fart (-en), speed, pace; activity; passage. fartyg (-et, —), ship, vessel. farväl, farewell, good-bye. fas|a (-an, -or), horror, terror. fason (-en, -er), fashion, style; form, shape; manner. fast, firm, fixed, fast. fast, although. fastän, although. fat (-et, —), plate, platter, bowl. fatt (fast), hold of, fast, up with; få fatt, to get hold of, seize; gå fatt, to catch up with. fatt|a (-ade, -at), to seize, grasp; to comprehend, understand; to embrace. fattig, poor, needy, indigent, impoverished, meager, destitute. faun (-en, -er), faun. Faust, Faust, a character in literature, treated by Goethe, Marlowe (as Faustus), Rydberg, and others. Febus, Phoebus, the sun-god. feg, cowardly. feghet (-en), cowardice. fej (-et), cleaning, polishing. fejdenamn (-et, —), controversial name. fel (-et, —), fault, error, mistake. fel|a (-ade, -at), to err, fail; to make a mistake. fel|as (-ades or -tes, -ats), to be lacking, wanting; to fall short. fem, five. femhundra, five hundred. femtio, femti, fifty. femtiårs, semicentennial. femton, fifteen. fenomenal, phenomenal. fest (-en, -er), festival, feast. festlik, festlig, festive. festtåg (-et, —), procession, parade. fet, fat, chubby, fleshy. fete (-n, -r), festival. fib|er (-ern, -rer), fiber. fiende (-n, -r), enemy, foe, antagonist. figur (-en, -er), figure, character. fik|a (-ade, -at), to yearn for; to strive; to covet; reg., fika efter (not för). filosof (-en, -er), philosopher, thinker. filosofi (-en or -n), philosophy. filosofie, of philosophy (in degrees, as filosofie doktor). filosofisk, philosophical. fin, fine, exquisite, dainty, elegant, delicate; slender. finbildad, highly educated, highly accomplished, erudite. fing|er (-ern, or -ret, -rar), finger. finna (fann, funnit), to find, discover; finna på, to discover, devise; finna upp, to invent. finnas (fanns, funnits), to be, exist; to be found; to be discovered. finsk, Finnish. fintlig, inventive, clever. fir|a (-ade, -at), to celebrate, commemorate. fiskar(e)flick|a (-an, -or), fisher maiden, fisherman's daughter. fiskskinnsöverdragen, covered with fish skin. fjorton, fourteen. fjäd|er (-ern, -rar), feather, quill. fjädrad, feathery, feathered. fjäll (-en, — or -ar), mountain, fjeld. fjärd (-en, -ar), bay, fiord. fjär|il (-ilen, -iln, -ilar, -lar), butterfly. fjärm|a (-ade, -at), to remove; fjärma sig, to absent oneself; to leave, depart, withdraw. fjärmare, more distant, farther off. fjärran, far, distant; afar, remote. fjäsk (-et), fuss, bustle, flurry, stew. fjät (-et, —), pace, step; footprint, footstep. fladdrande, flickering, fluttering. flamingo (-n, -s), flamingo. flamm|a (-an, -or), flame, fire; spark of inspiration. flamm|a (-ade, -at), to flame, burn, flicker. flammande, flaming. flarn (-et, —), chip. flax|a (-ade, -at), to flutter, flicker. flegma (-n), sluggishness, dullness, apathy. fler, flera, more, several; others. flertal (-et), number. flick|a (-an, -or), girl, maiden, miss. flik (-en, -ar), shred. fling|a (-an, -or), flake. flit (-en), diligence. flitig, diligent, industrious. flock (-en, -ar), flock, herd; crowd. flod (-en, -er), flood; river, stream. flor (-et, —), veil, screen. Florez, Flores, a character in a medieval ballad. fly (-dde, -tt), to flee, escape, fly; to disappear, pass. flyende, passing, fugitive. flyga (flög, flugit), to fly. flykt (-en), flight. flykt|a (-ade, -at), to flee, fly away. flyktad, past, gone, over, done, vanished. flyktig, flighty, fickle, flitting, transitory, vanishing, fleeting; light, casual, desultory; shiftless, transient. flyktigt, lightly, casually, fitfully, airily. flyta (flöt, flutit), to flow, course. flytt|a (-ade, -at), to move, remove, transfer. flyttfåg|el (-eln, -lar), migratory bird, bird of passage. fläck (-en, -ar), spot, blotch, blemish. fläck|as (-ades, -ats), to be spotted, defiled. fläkt (-en, -ar), breeze, breath. fläkt|a (-ade, -at), to fan, blow. flämt|a (-ade, -at), to flicker. fläng (-et), bustle, hurry, scurry. flärd (-en), vanity, frivolity. flärdfull, vain, frivolous, giddy, ostentatious. flät|a (-ade, -at), entwine, braid, intertwine. flöjt (-en, -er), flute. fod|er (-ret), fodder, feed. folk (-et, —), people, nation, race. folkegen, peculiar to the people, characteristic of a nation, distinctive of a people. folkhögskola (-an, -or), people's high school, a Swedish institution giving popular courses of instruction. folkhögskolerörelse (-n, -r), activities of the people's high schools; people's high school movement. folkkär, popular, dear to or cherished by the people. folkliv (-et), life of the people. Folkungaträdet, "The Tree of the Folkungs", a story of the Folkung line. fontän (-en, -er), fountain. for|a (-an, -or), wagon-load. forden, forn, former, quondam. fordom, formerly. fordomdags, formerly, aforetime. form (-en, -er), form, shape; mode, manner; character. form|a (-ade, -at), to form. form|el (-eln, -ler), formula. formell, formal, relating to form. formfulländning (-en), perfection of form, finish, perfection. formskönhet (-en), beauty of form, grace. forn|a (-e), former, ancient, of old, whilom; rarely forn. fornnordisk, old Norse, early Scandinavian. forntid (-en), antiquity, ancient time. fornvärld (-en, -ar), ancient world. fornåldrig, ancient, old time, antiquated. fors (-en, -ar), torrent, rapids, falls. forskare (-n, —), seeker, searcher, investigator, student; one who makes researches; scholar, scientist. forskargärning (-en, -ar), research; scholarly activity. forskning (-en, -ar), research. fort, fast, rapidly, quickly. fort|sätta (-satte, -satt), to continue, proceed, go on, advance; to prosecute. fosforist (-en, -er), member of the Aurora Society; ultra-romanticist. Fosforos, Phosphorus, light-bringer; morning star. fost|er (-ret, —), creation, product, breed. fosterbarn (-et, —), foster-child. fosterjord (-en), native soil, native land. fosterland (-et), native land, country. fosterländsk, patriotic, pertaining to the mother country. fostr|a (-ade, -at), to foster, train, bring up, rear, nourish. fostran, rearing, bringing up, education. fot (foten, fötter), foot, base. frack (-en, -ar), dress coat; i frack, in full dress. fragment (-et, — or -er), fragment. fram, forth, on, forward, ahead, up, along. fram|bjuda (-bjöd, -bjudit), to offer; to serve. fram|bära (-bar, -burit), to serve, furnish. framfaren, past, elapsed. framför, before, ahead of; framför allt, primarily, in the first place. framför|a (-de, -t), to present, introduce; to bring, carry forward. framgång (-en, -ar), success, advancement. fram|hålla (-höll, -hållit), to point out, present, state; to stress, accentuate. framkall|a (-ade, -at), to call forth, produce. framlev|a (-de, -at), to live; to pass (one's years, etc.) fram|lägga (-lade, -lagt), to present, offer, bring out. framom, before, in front (of), ahead (of). framskjuten, prominent, conspicious. framsorl|a (-ade, -at), to rush forth; to flow with a murmur. framstupa, forward, prone, head first. framställ|a (-de, -t), to present, offer. framställning (-en, -ar), presentation, treatment, depiction. framtid (-en), future. framträ|da (-dde, -tt), to appear. framträdande (-t, -n), appearance. framträdande, salient, conspicuous. framåt, forward, onward. fransk, French. franska (-n), French, the French language. fras (-en, -er), phrase. fred (-en), peace, quietude. fredlig, peaceful, quiet, peaceable. fri, free, at liberty, independent; fri från, rid of. fri|a (-ade, -at), to make free, release; commonly befria or frigöra. frid (-en), peace, calm, quietude. fri|göra (-gjorde, -gjort), to liberate, make free, divorce; frigöra sig, to break with, break away, depart (from). frigörelsekamp (-en), fight for liberty, emancipation struggle. frihet (-en, -er), freedom, liberty; leisure; pl., liberties. frihetsentusiasm (-en), enthusiasm for liberty. frihetskänsl|a (-an, -or), sense of freedom, liberal tendency. frihetskärlek (-en), love of liberty. frihetsstund (-en), hour of liberation. frikadell (-en, -er), fricadelle. frikän|na (-de, -t), to acquit, exonerate. frisinnad, liberal. frisk, fresh, pure, healthy, wholesome. friskt, quickly, instantly. fritimm|e, -a (-en, or -an, -ar), leisure hour, recess. fritt, freely, at will. frivol, frivolous. from, kind, gentle, pious. frostblomm|a (-an, -or), frost flower. fru (-n, -ar), wife, spouse, madam, Mrs., Lady. frukt (-en, -er), fruit, result. frukt|a (-ade, -at), to fear. fruktan, fear, apprehension. fruktträdsvalv (-et, -en), vault or arch formed by the limbs of fruit trees. frusande, gushing. frusen, frozen. frusta (-ade, -at), to snort. fryntlig, genial, affable, hearty, jovial. fråg|a (-an, -or), question, problem, topic. fråg|a (-ade, -at), to ask, inquire, question. från, from, of; från och med, from and including. fråss|a (-ade, -at), to feast; fråssa i sin olycka, to brood over one's misfortune. fräck, insolent, arrogant, brazen, bold, audacious, shameless, daring. frälst, saved, rescued, ransomed. främling (-en, -ar), stranger. främmad, foreign, strange. främmande, foreign, strange, unfamiliar; — (-t), visitor, caller, stranger. främst, foremost. frände (-n, -r), kinsman, relative, friend. frändskap (-en), kinship, relationship. frö (-et, -n), seed. fröjd (-en, -er), joy, merriment, hilarity, glee, delight, pleasure. fröjd|a (-ade, -at), to rejoice; to give, impart joy; to give pleasure; fröjdas, fröjda sig, to rejoice. fröjderop (-et, —), shout of joy. frök|en (-nen, -nar), miss, young lady. ful, homely, ugly, hideous. fullbesatt, crowded. fullblodig, full-blooded, thoroughbred. fullbord|a (-ade, -at), to complete, finish, close, end. fullkomn|a (-ade, -at), to complete, finish. fullmogen, mature, ripe, fully ripe, fully developed. fullständigt, completely, perfectly, fully, thoroughly. fullt, full, fully, complete, truly, thoroughly. fulländning (-en), perfection. fuml|a (-ade, -at) to fumble. fur|a (-an, -or), fir; also fur (-en). furstetaff|el (-eln, -lar), table of a prince, royal board. furulund (-en, -ar, -er), fir or pine wood or grove. furusänk|a (-an, -or), dell in the fir woods. fylking (-en, -ar), troop, army division. fylkingespets (-en), head or front of a troop. fyll|a (-de, -t), to fill; to occupy; to replenish; to complete; fylla opp (uppfylla), to fulfill, accomplish; fyllas (uppfyllas), to be fulfilled. fyra, four. fyrk (-en, -ar), doit, farthing, copper, penny; any coin of trifling value. Fyrtio (fyratio, fyrti, colloq., förti), forty. fyrtiofyra, forty-four. få, few. Få (fick, fått), may; to be permitted; to receive. fåfängt, vainly, in vain, uselessly. fåg|el (-eln, -lar), bird; Fågel Blå, "Bluebird". fågelsång (-en, -er), bird song. fåglanäste (-t, -n), bird's nest; usually fågelnäste or fågelbo. fål|e (-en, -ar), colt, horse. fåll|a (-an, -or), fold, pen. fån (-et, —), fool, idiot, oaf, dolt. fång|a (-ade, -at), to capture, snatch. fång|e (-en, -ar), prisoner, captive. fången, imprisoned, confined. får (-et, —), sheep. får|a (-an, -or), furrow. fåvitsk, foolish, witless. fädernejord (-en), native soil, fatherland. fädernesland (-et), fatherland, native country. fägring (-en), beauty, charm. fäll|a (-de, -t), to fell; to cause to fall; to betray; to convict; to cut or strike down; to shed; to charge (with weapons). fält (-et, —), field, plain. fängelse (-t, -r), prison. fängelsedirektör (-en, -er), prison warden. fängelsetorn (-et, —), prison tower. fängsl|a (-ade, -at), to captivate. färd (-en, -er), journey, travel, voyage, trip; race, course, career. färdeminne (-t, -n), memory of travel, recollection from a journey. färdig, ready, finished, completed; prepared. färg (-en, -er), color, tint, shade. färg|a (-ade, -at), to dye, color. färg|as (-ades, -ats), to gain color, to become tinted, flushed. färgglöd (-en), wealth of color, brilliancy of color. färgrik, colorful, glowing, rich in color. färsk, fresh. fäst|a (-ade, -at; -e, —), to attach, fasten, fix. fäste (-t, -n), fastening, hold; firmament; heavens; fastness. fäst|man (-männen, -män), lover; one betrothed or affianced. föd|a (-an), food, nourishment; living. fö|da (-dde, -tt), to bear; to give birth to; to feed, nourish. fö|das (-ddes, -tts), to be born. föga, slightly, a little, little, hardly any. följ|a (-de, -t), to follow, to succeed; to adhere to; to observe; to accompany; följa med, to go along; to accompany. följande, following, succeeding, next, följeslagersk|a (-an, -or), companion. fönst|er (-ret, —), window. fönsterkarm (-en, -ar), casement, window frame. för, for, of, during, as regards, relative to, before, in preference to; too; at, with, under; för att, to, in order to. för|a (-de, -t), to bear, bring, convey, conduct, carry; föra ut (utföra), to carry out; föra ordet, to preside, dictate, dominate; föra till minnes, to recall; to bring to mind. förakt (-et), contempt, disdain, scorn, dislike, disfavor, disregard, slight. förandra (förändra), to change. föranle|da (-dde, -tt), to cause, bring about, occasion; to induce, move, lead. förbarm|a (-ade, -at) sig, to have mercy; to take pity. förbi, past, over, at an end; by. förbindelse (-n, -r), connection. förbindligt, obligingly, with complaisance, affably. förbittrad, bitter, envenomed, enraged, embittered, wroth, exasperated. förblekna (-ade, -at), to pale, fade, wither. förblind|a (-ade, -at), to blind; to dazzle. för|bliva (-blev, -blivit), to remain. förbluffande, astonishing. förblö|da (-dde, -tt), to bleed to death; to expire. förbrän|na (-de, -t), to burn up; to consume by fire. förbund (-et, —), union, association, society, league. förbyt|a (-te, -t), to change. fördel|a (-ade, -at), to relieve, allay, dispel. fördjup|a (-ade, -at), to deepen. fördjupning (-en, -ar), deepening. för|draga (-drog, -dragit), to bear, tolerate. fördubbl|a (-ade, -at), to double; to duplicate. fördystr|a (-ade, -at), to darken, sadden; to throw a gloom over. fördömd, accursed, damned. före, before, in advance, ahead of, in front of. förebåd|a (-ade, -at), to presage, foreshadow, predict. före|falla (-föll, -fallit), to appear, seem; to strike (one). föreläsare (-n, —), lecturer. föreläsning (-en, -ar), lecture. fören|a (-ade, -at), to unite, join, combine. förenad, förent, united. Förenta staterna, the United States. före|stå (-stod, -stått), to be at hand; to approach, impend; to be imminent. föreställningssätt (-et), view, viewpoint. före|taga (-tog, -tagit), to undertake, enter upon, engage in; to take (as a journey). företeelse (-n, -r), phenomenon, sign. företrä|da (-dde, -tt), to represent; to stand for. företrädare (-n, —), predecessor; representative. företrädesvis, preeminently, chiefly, primarily. förfallna (förfalna), to wither. förfaln|a (-ade, -at), to wither, wilt, fade; to be blighted; usually falna. författare (-n, —), author, writer. författarinn|a (-an, -or), authoress. förfluten, past; det förflutna, the past. förflytt|a (-ade, -at), to remove. förfrus|en, frozen, chilled, deadened, cold, benumbed. förfäder, forefathers. förfärlig, fearful, terrible, dreaded, dread. förföljande, pursuing. förgift|a (-ade, -at), to poison, infect. förgrymmad, enraged. förgyll|a (-de, -t), to gild; to embellish. förgylld. gilded, gilt. för|gås (-gicks, -gåtts), to be annihilated, destroyed. förgänglig, transient, transitory, fleeting. för|gäta (-gat, -gätit), to forget. förgäves, in vain. förhoppning (-en, -ar), hope, expectation. för|hålla (-höll, -hållit), to withhold. förhållande (-t, -n), circumstance, condition, situation. förhärd|a (-ade, -at), to harden. förkastad, rejected, despised, condemned. förklar|a (-ade, -at), to explain, make clear, elucidate. förklarad, transfigured, glorified. förklaring (-en, -ar), transfiguration, glorification; declaration, explanation, interpretation. förkunn|a (-ade, -at), to proclaim, make known; to preach. förliden, last, past. förljuv|a (-ade, -at), to sweeten; to brighten; to soothe. förlor|a (-ade, -at), to lose; förlora sig, to be lost, of no avail, ineffective. förloss|a (-ade, -at), to redeem; to liberate. förlovning (-en, -ar), engagement, betrothal. förlust (-en, -er), loss. för|låta (-lät, -låtit), to forgive. förlägen, embarrassed, nonplussed, puzzled. förlän|a (-ade, -at, or -te, -t), to give, grant, bestow; endow, invest. förläng|a (-de, -t), to lengthen, extend; to draw out. för|må (-dde, -tt), to be able; to be equal to. förmåg|a (-an, -or), ability, power. förnek|a (-ade, -at), to deny. för|nimma (-nam, -nummit), to be aware of; to notice; to experience, sense, know, learn. förnuft (-et, —), reason, intelligence, intellect. förnuftsdyrkan, worship of reason, rationalism. förny|a (-ade, -at), to renew; förnya sig, to recur, repeat itself. förnäm, prominent, distinguished; cultured, refined; dainty; aristocratic. förnämst, most prominent, foremost, chief, supreme; chiefly, notably, above all. förnämligast, chiefly, mainly, in the first place, primarily. förnöj|a (-de, -t), to please, entertain, charm. förnöjd, satisfied, contented. förr, formerly, before, heretofore, erstwhile, aforetime, once; sooner, rather. för|rinna (-rann, runnit), to run out; to pass. förrost|a (-ade, -at),> to rust; to corrode. förruttnelse (-n), corruption, rottenness, decomposition. förrätt|a (-ade, -at), to officiate at; to perform. försak|a (-ade, -at), to forego, do without, resign; to deny oneself something; to renounce. församl|a (-ade, -at), to assemble, gather, collect. församling (-en, -ar), congregation, assemblage, gathering; parish. förseelse (-n, -r), offense, crime, fault, error, blunder, mistake. försiktig, careful, cautious, prudent, wary. försin|a (-ade, -at; -te, -t), to run dry; to dry out, give out; commonly utsina. förskaff|a (-ade, -at), to obtain, secure; förskaffa sig, to provide oneself with. förskräck|a (-te, -t), to frighten, alarm, terrify, shock. förskön|a (-ade, -at), to beautify. förslagen, clever, alert, inventive, resourceful. försliten, worn out, weary and worn. förslö|a (-ade, -at), to dull, blunt, weaken. försmå (-dde, -tt), to despise, ignore, disregard. försmäkt|a (-ade, -at), to languish, pine; to droop, wither. försmält, blended, mingled, welded. förson|a (-ade, -at or -t), to reconcile. först, first, foremost, primary; at first; not until; först nu, not until now, now for the first time. förstorad, enlarged. förströdd, distracted, absent-minded. förströelse (-n, -r), diversion, pastime, amusement, recreation. förstulen, secret, hidden; furtive, stealthy, sly. förstumm|as (-ades, -ats), to grow mute, silent; to be silenced. för|stå (-stod, -stått), to understand, comprehend. förstående, intelligently, understandingly. förstånd (-et), intellect, understanding, reason, intelligence, comprehension; krysta förståndet, to cudgel or beat one's brains. förståndig, intelligent, wise, intellectual. förståndsmässig, intellectual; matter-of-fact; in accord with common sense. förståndsmässighet (-en), intellectualism. förstör|a (-de, -t), to destroy, despoil, annihilate, förstörd, ravaged, ruined. försumlig, negligent, careless, thoughtless, remiss, forgetful. försvag|a (-ade, -at), to weaken; to grow dim. försvar (-et, —), defense, protection. försvär|a (-ade, -at), to defend, protect; to merit. för|svinna (-svann, -svunnit), to disappear; to pass over, by, out of sight. försyn (-en), providence, destiny, fate. försynt, considerate. försynthet (-en), considerateness, consideration, discretion, circumspection. försänk|a (-te, -t), to sink; to steep. försök (-et, —), effort, attempt, trial. försök|a (-te, -t), to try, attempt, endeavor, seek. för|tiga (-teg, -tegat), to keep secret; to maintain silence about. förtjus|a (-te, -t), to fascinate, charm. förtjusare (-n, —), charmer, enchanter. förtjusning (-en), delight, rapture, infatuation, enchantment, fascination. förtjust, delighted, enchanted, enraptured. förtjän|a (-te, -t or -ade, -at), to deserve; to be worthy of; to merit, earn. förtjänst (-en, -er), merit, worth, excellence, deserts. förtjänstfull, meritorious, excellent, deserving, worthy. förtrogen, acquainted, familiar. förtrolig, intimate, thorough, confidential. förtrollning (-en), enchantment, charm, fascination, witchery. förtryck (-et), oppression, tyranny. förtryck|a (-te, -t), to oppress, tyrannize. för|tryta (-tröt, -trutit), to provoke, aggravate, irritate, offend, anger. förträfflig, excellent, capital, splendid, choice. förträffligt, admirably, splendidly. förtröstan, confidence, trust. förtvivlan, despair. förtyck|a (-te, -t), to begrudge, take amiss. för|tälja (-täljde, -täljt; -tålde, -tält), to tell, narrate. förtär|a (-de, -t), to consume, devour, absorb. förtärd, consumed, spent. förtät|as (-ades, -äts), to be condensed; to grow dense. förunderlig, wondrous, miraculous. förutan, without, except; lacking. förvandl|a (-ade, -at), to change, alter, transform. förvandling (-en, -ar), change, tranformation, alteration, metamorphosis, mutation. förvildad, wild, brutalized, savage. förvill|a (-ade, -at), to bewilder; to lead astray. förvisningsdom (-en, -ar), verdict of exile, deportation. förvissnad, withered, blighted. förvisso, assuredly, certainly, undoubtedly. förvuxen, overgrown, rank, degenerate. förvänd, wrong, fallacious, erroneous; perverse, irrational. förvärv|a (-ade, -at), to earn; förvärva sig, to earn. föryngr|as (-ades, -ats), to grow young; to be rejuvenated. föräldrar, parents. förälsk|a (-ade, -at) sig, to fall in love; to be enamored. förälskad, enamored, smitten. förändr|a (-ade, -at), to change, alter, transmute. förö|da (-dde, -tt), to lay waste, despoil, devastate, ravage, ruin; to squander.
gack (gå), go. gagn (-et), use, utility. gagnlös, useless, vain, unprofitable, idle. gala (gol, galit), to crow. galakläder, festive garb. gammal, old, aged, ancient, venerable. gammaldags, old-fashioned. gammalsvensk, old Swedish. gamman, mirth, glee, merriment. ganska, very, quite, rather. garde (-t, -n), guard. garnering (-en, -ar), trimming, passementerie; ruffle. gat|a (-an, -or), street, avenue. Gautjod, poetic name for Sweden. gav|el (-eln, -lar), gable. ge (gaf, gett), short form of giva, to give. gemak (-et, —), apartment. gemen, common, mean, ordinary, lowly, abject. gemensam, common, general. genast, instantly, at once. general (-en, -er), general. gengäld (-en), return, compensation. geni|us (-en, -er), genius, spirit. genkänsl|a (-an, -or), response, sympathy, reciprocation. genljud (-et, —), echo. gen|ljuda (-ljöd, -ljudit), to resound, echo. genom, through, by, throughout; by means of. genom|bryta (-bröt, -brutit), to break through; to overcome. genom|gå (-gick, -gått), to go through; to pass, traverse. genomvandr|a (-ade, -at), to pass through, traverse. gensägelse (-n, -r), contradiction. gent, straight, directly. gentemot, over against, as against; in contradiction to; opposite to. gestalt (-en, -er), figure, form, shape; apparition. gestaltningskraft (-en, -er), creative power. get (-en, -ter), goat; in sg. esp., she-goat. gift (-et, -er), poison. giftermål (-et, —), marriage. gig|a (-an, -or), harp. gille (-t, -n), guild, society, club, union. girig, greedy; eager; prompt. giss|a (-ade, -at), to guess. giss|el (-let, —), scourge, lash. gisselslag (-et, —), stroke of the lash or scourge. gissl|a (-ade, -at), to lash, flog, scourge. giva (gav, givit), or ge (gav, gett), to give; det är givet, that is certain, admitted; undoubtedly. gjuta (göt, gjutit), to pour; to shed; to mold. glad, glad, merry, joyous, delighted, delightful, happy, pleased. gladlynt, beaming, benign, in pleasant mood. glans (-en), brilliancy, brightness, splendor. glasyr (-en, -er), glaze, glazing. glatt, gladly, joyfully. glimm|a (-ade, -at), to gleam. glimt|a (-ade, -at), to glint, flash. glindr|a (-ade, -at), to glitter. glitt|er (-ret), glitter, glamor, show, display; tinsel. glittr|a (-ade, -at), to glitter, gleam. glittrande, glittering, gleaming, shining. glämig, glassy, dim, misty, sallow, wan. glädja (gladde, glatt, glatt), to gladden, please, delight; glädja sig, to rejoice, exult; to be delighted. glädjas (gladdes, glatts), to rejoice. glädje (-n), joy, gladness, delight. glädjeskrud (-en, -ar), robes of joy, garb of pleasure. glädjetår (-en, -ar), tear of joy. glänsande, shining, lustrous, brilliant, illustrious. glättig, merry, glad, jovial, mirthful. glöd (-en, -er), glow. glö|da (-dde, -tt), to glow, glöm|ma (-de, -t), to forget, ignore; to omit, neglect. glömsk, forgetful. glömska (-n), oblivion. gnist|a (-an, -or), spark. gnistr|a (-ade, -at), to twinkle, sparkle. gnistrande, sparkling. gny (-dde, -tt), to moan. gnägg|a (-ade, -at), to whinny, neigh. gnäll (-et), whine. god, good, kind, fair, sound, hearty, sweet, favorable, easy, comfortable. goddag or god dag, good morning, how do you do? A form of address at meeting, not at parting (as, good day). godhet (-en), goodness, kindness, mercy. godo; komma till godo, to benefit. gods (-et, —), goods, property; gods och guld, wealth. golv (-et, —), floor. goss|e (-en, -ar), boy, lad. gossebarm (-en, -ar), youthful breast. gosselynne (-t, -n), youthful spirits, boyish disposition. gossekar|a (-an, -or), crowd or concourse of boys. got (-en, -er), Goth. gotisk, Gothic. gott (god), good, well. grad (-en, -er), degree, grade. gran (-en, -ar), pine. grand (-et, —), particle, whit, bit, iota. grann, pretty, handsome. granne (-en, -ar), neighbor. grannfolk (-et, —), neighboring nation. granngålsmamsell (-en, -er), young lady of the neighborhood. grannskap (-et, —), neighborhood, vicinity. granskning (en, -ar), review, examination. grant, clearly, distinctly. grantopp (-en, -ar), top of the pine. gratie (-n, -r), grace, pl., Graces. gratuler|a (-ade, -at), to congratulate, felicitate. grav (-en, -ar), grave, tomb. gravvalv (-et, —), funeral vault, vaulted tomb, mausoleum. grekisk, Greek, Grecian. grekiska (-n), Greek language, Greek. Grekland, Greece. gren (-en, -ar), branch, limb. grev|e (-en, -ar), count. grevinn|a (-an, -or), countess. grevlig, belonging to a count or countess. grevskap (-et, —), county; shire, earldom; used by Lenngren, like herrskap, for count and countess. grift (-en, -er), grave, tomb. grind (-en, -ar), gate. gripa (grep, gripit), to seize; to overwhelm; gripa till, to begin. gro (-dde, -tt), to grow. grop (-en, -ar), pit, hole, cavity, cave. grov, coarse, rough, rugged, husky, robust. grubbl|a (-ade, -at), to brood over; to ruminate on; to puzzle over. gruml|a (-ade, -at), to muddle, muddy; to soil, becloud, dim, obscure. grund (-en, -er), ground; basis, foundation; principle; bottom, depth; soil; i grunden, at bottom, fundamentally; på grund av, on account of, owing to, in consequence of. grundlighet, thoroughness, depth, profundity. grundläggare (-n, —), founder, pioneer, originator. grundritning (-en, -ar), ground plan, sketch. grundton (-en, -er), dominant note. grus (-et), dust, debris, rubbish, gravel. grus|a (-ade, -at), to destroy, devastate, ruin. gruv|a (-an, -or), mine. gruvlig, fearful, terrible, dire, dreadful. gry (-dde, -tt), to dawn, rise. grym, brutal. grymt, brutally, harshly. gryning (-en, rarely -ar), dawn, dawning. gryt|a (-an, -or), pot. gråhårad, gray-haired. grån|a (-ade, -at), to turn gray. gråt (-en), weeping, crying, tears, grief, lamentation. gråta (grät, gråtit), to weep, lament, cry; to shed tears. gråtögd, tearful, lachrymose. gräl (-et, —), quarrel, strife. gränd (-en, -er), alley, court. gräns (-en, -er), limit, boundary, bounds. gränslös, boundless, illimitable, extreme. gräs (-et, —), grass. gräv|a (-de, -t), to dig, delve. gröd|a (-an, -or), crop, harvest. grön, green, verdant. Gröndal, Greendale. grönklädd, garbed in green, verdant. grönmantlad, green-mantled, attired in green. grönska (-ade, -at), to grow or turn green; to become covered with verdure. grönskande, growing or turning green; shading into green. gubb|e (-en, -ar), old man. gud (-en, -ar), god, idol; o gudar, ye gods. Gud (-en), God. gudaberg (-et, —), mount of the gods. gudadans (-en, -ar, -er), dance of the gods. gudaord (-et, —), word of God, divine word. gudastam (-men), godlike race, race of gods. gudasänd, sent by God, heavenly, supernal. gudingiven, inspired, divine. gudlöshet (-en), godlessness, wickedness, irreverence, impiety. gudom (-en), godhead; God, divinity. gudomlig, godlike, divine. gudomlighet (-en, -er), godhead, divinity. Gudsmoder (-n), Mother of God, Holy Mother. guitarr (-en, -er), guitar; also gitarr. gul, yellow; sallow, faded. guld (-et), gold. guldgrund (-en), golden background. guldmoln (-en, —), golden clouds. guldsmidd, gold-mounted, gold-beaten. guldtråd (-en, -ar), gold cord. gull (-et), gold, treasure. gullgul, golden. gullhårig, golden-haired. gullvingad, golden-winged. gulnad, faded, yellowed by age. gumm|a (-an, -or), old woman, old lady. gung|a (-ade, -at), to rock; to stir, agitate; to toss; to wave, undulate. gunst (-en), favor, grace, good will, kindness, benefit, boon. gunstling (-en, -ar), favorite. Gustav, Gustav, Gustave, Gustavus. gustaviad (-en, -er), Gustaviad, heroic poem on any of the Gustavian kings. gustaviansk, Gustavian, with specific reference to the time of Gustavus III. of Sweden. gustavisk, Gustavian. gyckelbild (-en, -er), illusion. gyllene, gyllne, golden. gå (gick, gått), to go, walk; to run; gå an, to be permissible; det går an, it will do, it will pass, very well; det går, it works, it can be done. gål (-n), yard, lawn; farmhouse; colloq. for gård. gång (-en, -er), time; en gång, some time, once, once on a time; på en gång, at one time, simultaneously; en och annan gång, now and then. gång (-en), gait, pace; walk; movements; gångar, walks, paths. gångjärn (-en, —), hinge. går; i går, yesterday; i går afton, last evening, night. gård (-en, -ar), farmhouse, farm, homestead, manse, manor, grange; yard, lawn. gås (-en, gäss), goose. gåt|a (-an, -or), riddle. gåtfullhet (-en), mystery. gåv|a (-an, -or), gift, present; talent, accomplishment; blessing. gäck (-en, -ar), fool. gäck|a (-ade, -at), to deceive, delude, mock, elude; to baffle, defeat, disappoint, thwart, fool. gäll|a (-de, -t), to mean; to amount to; to be in force; to be valid; to pass for; to be a question of. gängse, common, usual, traditional, accepted, customary. (Archaic form corresponding to gående, going, and gångbar, passing current.) gärna, fain, lief, willingly, well, gladly, readily. gäst (-en, -er), guest, stranger, visitor, sojourner. gö|da (-dde, -tt), to feed, fatten, batten; to glut (oneself). göm|ma (-de, -t), to hide, conceal; to contain. göra (gjorde, gjort), to do, make, accomplish, cause; to form. Göran, George. göromål (-en, —), employment, work, duties, business. göt (pret. of gjuta), shed, poured. Göteborg, Gothenburg. götisk, Gothic. Götiska förbundet, the Gothic Society.
ha, ah, aha. hackelse (-t), chopped straw, chaff. Hades, Hades, the lower regions. hag|e (-en, -ar), enclosure, pasture. hagtorn (-en), hawthorn. hak|a (-an, -or), chin. halk|a (-an, -or), slippery place, icy slope. hall (-en, -ar), rock, slab, crag; commonly häll. halm (-en), straw. hals (-en, -ar), neck, throat. halt|a (-ade, -at), to halt, limp. halvsagd, half uttered, half pronounced. halvläten, half-eaten, partly consumed. ham, hamn (-en, -ar), phantom, ghost, wraith, specter. hamn (-en, -ar), haven, port; retreat. hamr|a (-ade, -at), to hammer, pound, strike, beat. han, he. hand (handen, händer), hand; poet., händren for händerna; efter hand, by degrees; till handa or hands, at hand, present; på egen hand, on one's own account. handel (-n), commerce, trade, business. handelstidning (-en, -ar), mercantile journal. handfull, handful. handgriplig, tangible. handl|a (-ade, -at), to act; to strive, handling (-en, -ar), document, paper; act, action. han|e (-en, -ar), cock, rooster; male. hans, his. hantering (-en, -ar), handling, manipulation. hantverks|man (-mannen, -män), artisan, workman. har|e (-en, -ar), hare, rabbit. harjakt (-en, -er), rabbit hunt. harm (-en), anger, mortification, indignation, vexation; injury, peril. harmoni (-en, -er), harmony. harp|a (-an, -or), harp. haschischrök (-en), hashish smoke, fumes. hast, haste, hurry, rapidity; i hast, i en hast, suddenly, of a sudden, in haste; med hast, quickly, hastily. hast|a (-ade, -at), to hasten, hurry. hastig, rapid, quick, sudden. hastigt, suddenly, at once, rapidly. hat (-et), hate, hatred. hatt (-en, -ar), hat. hav (-et, —), sea, ocean, main. hava (hade, haft), to have, own, possess. hed (-en, -ar), heath, field. heder (-n), honor, glory. hedersdag (-en, -ar), day of honor. hedersmåg (-en, -ar), favorite son-in-law. hel, whole, entire, all; i det stora hela, taken altogether, in the aggregate. hel|a (-ade, -at), to heal, cure, remedy; to make whole. helg|a (-ade, -at), to consecrate, sanctify, dedicate. helgad, sacred, sanctified, consecrated, dedicated, devoted. helgdagskjort|el (-eln, -lar), holiday dress, festive garb. helgedom (-en, -ar), sanctuary. helgemålsringning (-en), vesper bells just preceding Sunday or other church holiday. helgsmål, vespers before a holiday. helig, holy, sacred; def., heliga or helga. helikonsk, of Helicon, the mountain of Apollo and the Muses. hell, hail. hellen (-en, -er), Grecian. heller, either; ej heller, neither, nor. hellre, rather. helst, preferably, especially, rather. helt, wholly, entirely, fully, totally, quite; rather; very; helt visst, certainly, doubtless; helt och hållet, altogether, wholly, perfectly, totally; helt säkert, helt visst, very likely, most certainly. hem (-met, —), home, house. hembygd (-en, -er), native place; environments of one's birthplace. hemfärd (-en, -er), return home; journey or voyage homeward. hemför|a (-de, -t), to bring home. hemgård (-en, -ar), homestead. hem|komma (-kom, -kommit), to come home; to return (home). hemland (-et), home land, native country. hemlig, secret, hidden, surreptitious. hemligt, unawares, unbeknown. hemlighet (-en, -er), secret. hemlighetsfull, mysterious. hemlighetsfullhet (-en), secrecy, mysteriousness. hemliv (-et), home life, domestic life, family life. hemsk, grim, ghastly, weird, dismal, grewsome, awful, horrible; horrified. hemskt, horribly, grimly, awfully. hemtrevlig, homelike, homely, cozy. hemåt, homeward. hemö (-n), native isle. henne, her. hennes, her, hers. Henrik, Henry. Herakles, Hercules, Heracles. herd|e (-en, -ar), shepherd, herdsman; lover (in pastoral poetry). herdekväde (-t, -n), pastoral. herdinn|a (-an, -or), shepherdess; lady love (in pastoral and idyllic poetry). Hercules, Herkules, Hercules. herr, mister, sir. herravälde (-t), sovereignty, rule, sway, dominion. herr|e (-en, -ar), master, gentleman, lord. herre|man (-mannen, -män), gentleman, lord. Herren (Herran), the Lord. herrskap (-et, — or -er), couple, as, lord and lady, Mr. and Mrs.; a party of ladies and gentlemen. Herta, poet., Earth, Terra. Hesperien, Hesperia, The Western Land; esp. Italy, het, hot. heta (hette, hetat), to be named; jag heter, my name is; det heter, it is said. hetta (-n), heat. himlabarn (-et, —), child of heaven. himlaboren, heaven-born; of divine origin. himlaburen, heaven-born, divine, sublime. himlafärd (-en, -er), poet., heavenly course, orbit; commonly, ascension. himlaljus (-et, —), heavenly light. him|mel (-meln, -melen, or -len, -lar), heaven, sky. himmelsblå, sky-blue, heavenly blue. himmelsk, heavenly, divine, supernal. hind|er (-ret, —), obstacle, hindrance, barrier. hindr|a (-ade, -at), to hinder, prevent. hingst (-en, -ar), stallion. hinna (hann, hunnit), to reach; to acquire; to overtake; to have time; to gain, arrive at. hinsidan, on the other side, beyond. histori|a (-en, -er), history, story; pl., stories, tales; fig., nonsense. historieskrivare (-n, —), historian. historieverk (-et, —), historical work. hit, hither, here. hitt|a (-ade, -at), to find; hitta på, to stumble upon; to devise, discover. hittebarn (-et, —), foundling, orphan. hittills, hitherto. hjon (-et, —), helpmate; inmate, servant. hjord (-en, -ar), herd, flock. hjul (-et), wheel. hjälp|a (-te, -t; halp, hulpit), to help, aid, assist. hjälplös, helpless. hjälte (-en, -ar), hero. hjältedikt (-en, -er), heroic poem. hjältegestalt (-en, -er), heroic figure, hero. hjälteliv (-et), life of a hero, heroism. hjältesag|a (-an, -or), tale of a hero or of heroism, story of achievement. hjältesjäl (-en, -ar), heroic soul. hjältestam (-men), race of heroes. hjärn|a (-an, -or), brain, mind. hjärta (-t, -n), heart, soul, mind, spirit; breast, bosom. hjärtanskär, darling, sweetheart, beloved. hjärtblad (-et, —), seed leaf; cotyledon. hjärtelag (-et), heart, disposition, mood, mind, nature. hjärtinnerlig, extremely cordial. hjärtlig, hearty, cordial, sincere, heartfelt. hjärtligt, heartily, cordially. hjärtsjukdom (-en), affliction of the heart, heart disease. hjäss|a (-an, -or), crown, head, summit. ho, who; archaic for vem, vilken. holländare (-n, —), Hollander, Dutchman. Homer, Homeros, Homer. hon, she. honom, him. hop (-en, -ar), number, assemblage, multitude, crowd; heap, pile, lot, herd. hopp (-et), hope, expectation. hopp (-et, —), leap, jump. hopp|a (-ade, -at), to leap, jump, gambol, hop. hoppfull, hopeful, trustful, reliant. hopplös, hopeless. horn (-et, —), horn; drinking horn. hos, with, in, at, beside. hosianna(h), hosanna. hospital (-et, —), asylum, hospital. hot (-et), threat, peril, menace. hotande, threatening, forbidding. hotfull, threatening. hov (-et, —), court. hov (-en, -ar), hoof. hovliv (-et), court life. hov|man (-mannen, -män), courtier. hug (-en), mind, intent. hugn|a (-ade, -at), to cheer, comfort, gratify; to hearten. huld, dear, faithful, loyal, sweet, gracious, kind; hult, fondly, tenderly. huldr|a (-an, -or), fairy. huldremö (-n, -r), fairy. huldrik, gracious, merciful. humanistisk, humanistic. humanitet (-en), humanity, humaneness. huml|a (-an, -or), bumblebee. humor (-n), humor. hundbo (-et, -n), kennel; commonly, hundkoja. hundra (-det, — or -den), (one) hundred. hundramilad, of a hundred or hundreds of miles. hundratusen, a hundred thousand. hundraårig, centenary, century-old. hunger (-n), hunger. hungrig, hungry, starved. hur, huru, how. hurr|a (-ade, -at), to cheer, hurrah. hurtig, merry, jolly, bright, chipper; smart, brisk; active, hearty, alert, cheerful. hus (-et, —), house, building, structure; family. husbondfolk (-et), people of the household. husmanskost (-en), common food, homely fare. hustru (-n, -r), wife. huvud (-et, — or -en), head. huvudsakligast, chiefly, principally. huvudsakligen, chiefly, principally. huvud|stad (-staden, -städer), capital city, capital. huvudstadsliv (-et), metropolitan life; life in a capital. huvudstycke (-t, -n), chief thing; main subject, topic, article. hy (-n), complexion. hyacint (-en, -er), hyacinth. hydd|a (-an, -or), hut, cottage, cot, dwelling. hyll|a (-ade, -at), to pay homage to; to honor, hail; to recognize. hyllning (-en, -ar), homage, tribute. hyllningsgärd (-en, -er), homage, tribute of respect. hyls|a (-an, -or), sheath, hull, pod. hymn (-en, -er), hymn, air. hys|a (-te, -t), to contain; to house, shelter; to entertain. hå, oh; hå ja, oh well. håg (-en), mind, disposition; inclination. hålögd, hollow-eyed. håll (-et, —), direction, quarter. hålla (höll, hållit), to hold, keep, retain; to contain; to stand; to confine; to have; hålla sig vid, to abide by; hålla tal, to make an address; hålla upp, to hold on; to stop, cease. hån (-et), scorn, mockery, sneer. hån|a (-ade, -at), to mock, scorn; hånad, disgraced, inglorious. hånfull, sneering, scornful. hår (-et, —), hair. hård, hard, cruel, harsh; severe; furious. hårpung (-en, -ar), a net for confining the hair. hårstrå (-et, -n), hair. häck (-en, -ar), hedge. hädan, hence, away. hädangången, departed, deceased. häftig, vehement, violent, sudden. häftighet (-en), vehemence, violence, impetuosity. hägn (-et), shelter, protection, cover. hägn|a (-ade, -at), to shelter, protect. hälft (-en, -er), half; till hälften, half, partly. häll (-en, -ar), rock, ledge. hälsa (-n), health; strength. häls|a (-ade, -at), to hail, greet; to bear greeting; var hälsad, all hail, we greet thee. hälsobägar|e, -bägar (-en, -e), beaker of health. hälsodryck (-en, -er), wholesome beverage, elixir. hälsosam, wholesome, salubrious, healthful, healthy. hämm|a (-ade, -at), to check, confine, stem, suppress; to interfere with; to obstruct, retard, restrain, repress. hämmande, interfering, obstructive, repressive, restraining, retarding. hämnare (-n, —), avenger. hämn|as (-ades, -ats), to take revenge, to avenge; to repay (evil); also hämna sig. hämnd (-en), vengeance, revenge. hämt|a (-ade, -at), to gather, derive; fetch, bring. hän, away, off; ge sig hän, to yield oneself. hän|da (-de, -t), to happen, occur, come to pass. hänförd, enraptured, ecstatic, charmed, carried away; transcendent. hänförelse (-n), exaltation, enthusiasm. häng|a (-de, -t), to hang. hänryck|a (-te, -t), to enrapture, enchant, entrance. hänryckt, enchanted, enraptured, entranced, carried away, in ecstasy. hänseende (-t, -n), respect; i or med hänseende till, with respect to. häpen, astounded, shocked, astonished. häpn|a (-ade, -at), to be astonished, surprised, shocked. här (-en, -ar), army, host. här, here. härd (-en, -ar), hearth, fireside; forge. härefter, hereafter, from now on. härför, for this, of this. härj|a (-ade, -at), to waste, devastate, lay waste, ravage. härlig, glorious, grand, magnificent, sublime. härm|a (-ade, -at), to mock; to copy, imitate. härnad (-en), warfare; i härnad, (up) in arms. härsk|a (-ade, -at), to rule, reign, dominate, govern. härskande, ruling, prevailing, governing, predominant. härskar|a (-an, -or), host. härskare (-n, —), ruler, monarch. härskarvilj|a (-an, -or), sovereign will, will of the autocrat. härstamm|a (-ade, -at), to be descended; to derive one's origin; (of things), to be handed down. härvid, here, at this, at that. häröver, over this (matter), on this account, owing to this fact, on this subject. häst (-en, -ar), horse; till häst, on horseback, mounted; stiga till häst, to mount. hätt|a (-an, -or), cowl, hood. häv|a (-de or hov, -t), to heave; to raise; to hurl, throw. hävd (-en, -er), record, annals, history. hävd|a (-ade, -at), to vindicate, assert, support, enforce. hävdande (-t), maintenance, conservation, perpetuation; assertion. hävdatecknare (-n, —), historian, annalist, chronicler. hävdateckning (-en), historical writing. häx|a (-an, -or), witch, vixen. hö (-et), hay. hög, high, lofty; tall, stately, lordly. högbarmad, full-bosomed. högboren, highborn, noble. höghet (-en, -er), highness, loftiness. högmod (-et), pride, haughtiness. högmålsbrott (-et, —), treason, lese majesty. högskol|a (-an, -or), college. högsäte (-t, -n), high seat, seat of honor. högt, high, aloft, high up. högtid (-en, -er), festival, solemn occasion, festal day. högtidlighet (-en, -er), solemnity; solemn occasion, festivity. högtidskläder (no sg.), holiday attire. högtidssus (-et), solemn murmur. högtstrålande, effulgent. höj|a (-de, -t), to raise, elevate; to hold aloft. höjd (-en, -er), height, excelence; hill, eminence; på sin höjd, at most. höjdpunkt (-en, -er), acme, highest point. hölass (-et, —), load of hay. hölj|a (-de, -t), to cover, conceal; to heap upon, overwhelm. höns (-et, —), chicken. hörja (-de, -t), to hear, listen, hark; to learn; to listen to; to obey. hör|a (-de, -t), to belong; höra till, to belong to; to be part of; to be a member of. hörn (-et, —), corner, quarters. höst (-en, -ar), fall, autumn, harvest. höstkväll, höstekväll (-en, -ar), autumnal evening. höstlig, autumnal. hösttermin (-en, -er), fall term. höstrusk (-et), raw autumn weather, autumnal drizzle. höststorm (-en, -ar), autumnal storm. höstvind (-en, -ar), autumn wind. hötapp (-en, -ar), whisk of hay. höva (-n), need; över hövan, needlessly, to excess, more than what is right. höv|as (-des, -ts), to be proper, fit; to befit; to be in order. hövding (-en, -ar), chieftain. hövisk, courteous, respectful.
i, in, into, to, at, of. I, you, ye. iakttagelseförmåga (-n), sense of observation. ibland, among, in, of; sometimes. icke, not. Idavallen, Norse mythol., the field or realm where dwelt the gods in primeval bliss. idé (-en or -n, -er), idea. ideal (-et, —), ideal, ideals. idédiktare (-n, —), idealistic poet. idel, all, nothing but; purely. idelig, repeated, renewed, incessant, continuous. idkare (-n, —), devotee, practitioner; artisan, craftsman. idrottsövning (-en, -ar), athletic sport. idyll (-en, -er), idyl; idyllic condition, charm or surroundings. idyllisk, idyllic. igen, again, back; left. igenom (genom), throughout, through. igår, yesterday. ihjäl, to death; slå ihjäl, to kill, slay. ihåg|komma (-kom, -kommit), to remember, bear in mind, recall, recognize. il (-en, -ar), gust, blast, rush (of wind). il|a (-ade, -at), to pass rapidly; to hasten, hurry, rush, dash. ilbud (-et, —), courier. illa, bad, badly, ill, disagreeably, horribly, detestably; låta illa, to sound bad; to make an ugly, frightful or hideous noise; böla illa, to bellow dreadfully; ta illa (upp), to take amiss. immig, vapory, misty. in, in; in i or ini, into, inside, within. inbillning (-en, -ar), imagination, fancy. inbrytande (-t), advent. inbrän|na (-de, -t), to impress, brand. indisk, Indian, Hindu. individuell, individual, personal. indräktig, remunerative, lucrative, well paid, high-salaried. in|falla (-föll, -fallit), to fall within. inflytande (-t, -n), influence. inflytt|a (-ade, -at), to immigrate; to move in. informator (-n, -er), private teacher, tutor. informatorsbefattning (-en, -ar), tutorship. informatorsplats (-en, -er), tutorship, situation as private teacher. inför|a (-de, -t), to introduce, bring in. ingalunda, not, not at all, by no means. ingen, no, no one, none. ingendera, neither. ingenjör (-en, -er), civil engineer. ingenting (ingen ting), nothing, nought. ingrediens (-en, -er), ingredient. in|gå (-gick, -gått), to enter, go in. inhemsk, domestic. inle|da (-dde, -tt), to open, begin, start; to introduce; to head. inledningssång (-en, -er), introductory song. inländsk, domestic, national. innan (innanför), inside. innan, before. inne, in, at hand, here. inne|hava (-hade, -haft), to own, possess (property); to administer, hold (office). innehåll (-et), contents. innehållslöshet (-en), emptiness, lack of contents. innerlig, intimate, cordial; deep; ardent, fervent, sincere; intense. innerlighet (-en), sincerity, ardor, fervor, intensity, intimacy. innerst, innermost; within, inwardly. inre, inner, interior, mental. inrikes, domestic. insats (-en, -er), contribution, share, stake. insiktsfull, discerning, intelligent. in|skriva (-skrev, -skrivit), to enroll, register; inskriva sig, to have oneself enrolled. inskränk|a (-te, -t), to limit; to confine. in|taga (-tog, -tagit), to take, assume; to occupy. intagande, captivating, pleasing. intendent (-en, -er), director; commissioner. intet, nothing, no, not. intill, unto, until, up to. intim, intimate, thorough, close. intresse (-t, -n), interest. intresserad, interested. intryck (-et, —), impression, influence. inträ|da (-dde, -tt), to enter. inunder, under, beneath. inuti, within, inside. inval (-et, —), election. inveckl|a (-ade, -at), to involve, entangle, bewilder; to wrap, enclose. in|välja (-valde, -valt), to elect; to admit to membership. irr|a (-ade, -at), to roam, wander. is (-en, -ar), ice. isgrå, icy gray. isländsk, Icelandic. isoler|a (-ade, -at), to isolate; to shut in, off; to seclude, segregate. Italien, Italy. Ithaka, Ithaca, Ionian island; also its main city. itu, in two, to pieces, apart.
ja, yes, ay, yea. jag, I; jaget, the ego, self, min lilla jag, my dear little self. jag|a (-ade, -at), to chase, hunt; to drive. Jakob, Jacob, James. januari, January. jo, yes, aye, yea; jo jo, indeed, sure enough. Johan, John. jollrande, babbling, chattering, prattling. Jonte, Johnny. jord (-en, -ar), earth, globe, world; soil, sod. jordfäst|a (-ade, -at; -e, —), to bury, inter. jordfästning (-en, -ar), interment. jordgubb|e (-en, -ar), strawberry. jordisk, earthly, mundane, worldly. ju, why, well, indeed, certainly, of course, as you know. jub|el (-let), jubilee, exultation, rejoicing. jubeldag (-en, -ar), day of jubilee, day of triumph. Jubeltal (-et, —), jubilee address. jublande, jubilant. Juda, Judah, the Jewish nation. judesläkt (-en, -er), Jewish family. juletyst, quiet as at Christmas. julsång (-en, -er), Christmas song or carol. jungfru (-n, -r), maiden, young woman; maid; virgin; Jungfru Maria, the Virgin Mary. juridisk, juridical, pertaining to law or jurisprudence. just, just. juvelskrin (-et, —), jewelry box, box of jewels. jägare (-n, —), huntsman. jämnställdhet (-en), equality, parity. jämk|a (-ade, -at), to level, smooth, adjust, arrange. jämn, level, even, smooth. jämnad, leveled, razed, overthrown. jämnan; för jämnan, constantly, all the time. jämnmått (-et, —), even measure, average pace. jämväl, also, furthermore. jänk (-et), adjustment, arrangement, tucking, pressing, (cf. jämka). jänt|a (-an, -or), lass. järn (-et, —), iron; fetters, chains. järnbruk (-et, —), iron works. järnhård, rigid, hard as steel. järnmängd, mixed with iron, ore-bearing. järnväg (-en, -ar), railway. jäsande, fermenting, foaming. jätt|e (-en, -ar), giant. Jöns, Johnny, Jeems. Jöran, George.
kaffe (-t), coffee. kaftan (-en, -er), caftan; clergyman's gown or frock. kainsmärke (-t, -n), mark of Cain, stigma of sin or crime. kal, barren. kalas (-et, — or -er), dinner party, feast, spread, party, banquet. kalkon (-en, -er), turkey. kall (-et, —), calling, office, profession. kall, cold, frigid, cool, chilly. kalla (-ade, -at), to call, name; to appoint; kalla ned, nedkalla, to invoke. kallna (-ade, -at), to cool, grow cold. Kalmar, Calmar. kalv (-en, -ar), calf. kam (-men, -mar), ridge, crest. kam|mare (-maren, -rar or —), chamber, room. kammarkollegi|um (-et, -er), land revenue department. kamp (-en), fight, battle, combat, struggle, strife; contest, match; debate, discussion; controversy. kamrat (-en, -er), comrade, fellow, playmate, chum; associate. kamrerare (-n, —), or kamrer (-en, -er), accountant, cashier, clerk. kanhända, perhaps, possibly, perchance. kann|a (-an, -or), tankard. kanske, perhaps, perchance, possibly, maybe. kansliråd (-et, —), secretary (in the chancery department or other government office). kant (-en, -er), border, quarter, direction, rim. kant|a (-ade, -at), to line, edge. kaos, chaos. kapitäl (-en, -er), capital, letter, initial; commonly capital (of column, pillar). kaplan (-en, -er), chaplain, ordinary. karakteristisk, characteristic. karbin (-en, -er), carbine. karl (-en, -n, -ar), man. Karl, Charles, Carl; Karlar the Charleses. Karl XII, Charles XII. Karlstadstidningen, The Karlstad News. Karo, common name for a dog, as Rover, Fido, etc. karolin (-en, -er), Carolinian, spec., soldier of Charles XII., veteran of the army of Charles XII. Karon, Charon, mythological ferryman of the river Styx. kast|a (-ade, -at), to throw; to pitch or roll (in games). katt (-en, -er), cat. kedjad, chained, fettered. Kerameikos, Cerameicus, the Potters' Quarter in Athens. kerub (-en, -er), cherub, angel. kid (-et, —), kid. Kimon, Cimon, Athenian commander. kind (-en, -er), cheek. kinesisk, Chinese. kist|a (-an, -or), casket, coffin. kist(e)lock (-et, —), coffin lid, cover of casket. kiv (-et, —), wrangle, quarrel. kiv|a (-ade, -at), to quarrel; to quibble, wrangle; commonly kivas. kjol (-en, -ar), skirt, gown, flounces. kjort|el (-eln, -lar), kirtle, skirt, robe, gown. klag|a (-ade, -at), to complain, lament, grumble; klaga an (anklaga), to accuse. klagan, complaint, lamentation, plaint. klagande, plaintive, pitiful. klandr|a (-ade, -at), to censure, reproach, blame, condemn, denounce, criticise; to complain of; to find fault with. klang (-en, -ar), ring, sound, tone, peal, tinkle. klangdag (-en, -ar), gala day; pl. palmy days. klangfull, ringing, resonant, melodious, musical, sonorous. klapp|a (-ade, -at), to strike together; to pat; to beat, throb; klappa i händerna, to applaud. klappande (-t), clapping (of hands), applause, patter, rapping. klar, clear, bright. Klara, St. Clara church or parish. klarhet (-en, -er), clearness, lucidity. klarn|a (-ade, -at), to clear, grow clear; to brighten. klas|e (-en, -ar), cluster. klassicitet (-en), classicism. klassisk, classical. klenät (-et, —), butter cooky, a crisp cooky shaped in a form and fried in lard. klimat (-et, — or -er), climate, clime. kling|a (-ade, -at), to sound, ring, jingle, tinkle, chink. klipp|a (-an, -or), rock, crag, cliff. klock|a (-an, -or), clock, time-piece; bell. klok, sane, wise. klokskap (-en), wisdom, prudence. klost|er (-ret, —), convent, cloister, monastery. klostercell (-en, -er), convent chamber. klosterglugg (-en, -ar), convent wicket; aperture or loophole in a convent wall. klot (-et, —), globe, ball, orb. klubb (-en, -ar), club. klyft|a (-an, -or), chasm, cleft. kläck|a (-te, -t), to hatch. klä|da (-dde, -tt), to clothe, array, dress, garb; to cover. klädd, dressed, clothed. kläde (-t, -n), cloth. kläden (kläderna), garments. klädnad (-en, -er), clothing, raiment, garb. klänningsstycke (-t, -n), piece of dress goods. klöver (-n), clover. klöverång|a (-an, -or), scent of clover. knall (-en, -ar), crash, crack, clap, peal; report. knapp, meager, sparse, brief. knappast, scarcely, hardly, barely. knarr|a (-ade, -at), to creak; to make a grating or jarring sound. knarrig, crabbed, grumpy, gruff, crusty. kniv (-en, -ar), knife, carving knife. knopp (-en, -ar), bud. knopp|as (-ades, -ats), to bud. knoppningstid (-en, -er), budding time. knot (-et), rage, wrath; murmur. knyst|a (-ade, -at or knyste, knyst), to make a sound; to say a word; to grumble. knyta (knöt, knutit), to tie, bind; to pledge; knyta bekantskap, to form acquaintance. knä (-et, -n), knee, lap. knäck|a (-te, -t), to crack, snap, break. knäckepil (-en, -ar), a species of willow. ko (-n, -r), cow. kodex (-en), codex, code. koj|a (-an, -or), cot, cottage, hut. kokvett (-et), knowledge of cooking. kolera (-n), cholera. kolleg|a (-an, -er), colleague; fellow, compeer. kolonn (-en, -er), column. kolonnad (-en, -er), colonnade. komma (kom, kommit), to come; to happen; to arrive, appear; to cause. kompani (-et, -er), company, party, consorts. komplimenter|a (-ade, -at), to pay compliments (to). kompositör (-en, -er), composer. konsekvens (-en, -er), consequence; consistency. konservativ, conservative. konst (-en, -er), art, skill, fine art. konstfull, artistic, skillful. konstförfaren, skillful, expert. konsthandel (-n), art store. konsthistori|a (-en), history of art. konstlös, artless, simple, natural, plain. konstnär (-en, -er), artist. konstnärlig, artistic. konstnärsstudi|um (-et, -er), study of art, spec. in pl., studies for an artist's career. konung (-en, -ar), king. konungabarn (-et, —), child of the king. konungapar (-et, —), Their Royal Majesties; the king and queen; the royal pair. konungastol (-en, -ar), royal throne. koppar (-n), copper. kopp|el (-let, —), leash. kor|a (-ade, -at), to choose, select. korg (-en, -ar), basket. kornblå, blue as a cornflower. korndrällsduk (-en, -ar), diapered table cloth of dotted pattern. korporation (-en, -er), organization, association. kors (-et, —), cross; as expletive, heavens, my, gracious, mercy, zounds; kors och tvärs, criss-cross, this way and that. kors|as (-ades, -ats), to be crossed. korsett (-en, -er), corset; an outer garment resembling a corset. korsfararsag|a (-an, -or), tale or legend of the Crusaders. korslagd, crossed. kort, short, brief; shortly, briefly; inom kort, soon, shortly. korv (-en, -ar), sausage. korybantisk, Corybantic, pertaining to or like the orgiastic rites and revels of the priests of Cybele. kos|a (-an, -or), course, way. kost|a (-ade, -at), to cost. kraft (-en, -er), force, power. kraftig, strong, lusty, powerful, forcible; substantial, pithy, marrowy. kraftkänsl|a (-an, -or), consciousness of power. kraftödande, enervating, debilitating, demoralizing, exhausting. krag|e (-en, -ar), collar, neckband. krams (-et, —), little of everything, what not; commonly krimskrams. krans (-en, -ar), wreath, garland. krans|a (-ade, -at), to wreathe; to deck with flowers; to encircle. kras (-et), crash; a crackling or crunching sound; i kras, to pieces; in or to fragments, atoms, flinders, smithereens. krav (-et, —), craving, urge. krax|a (-ade, -at), to caw. kreatur (-et, —), creature; collective, nature. Kresus, Krösus, Croesus; Kreser, sons of Croesus. krets (-en, -ar), circle; society, environment; blånande krets, blue vault or arch. krig (-et, —), war, warfare. krigande, warring, warlike. krigarhymn (-en, -er), war song, martial air. krigsakademi (-en, -n, -er), military academy. kring, about, around, in. kris (-en, -er), crisis. kristallren, pure as crystal; crystalline. kristen (kristna), Christian. kristlig, Christian. Kristus, Christ. kritik (-en), criticism. kritisk, critical. krokig, crooked. kron|a (-an, -or), crown; top, apex, summit. kronofogdekontor (-et, —), office of high-bailiff. kronprins (-en, -ar), crown prince. kropp (-en, -ar), body. kross|a (-ade, -at), to crush. krubb|a (-an, -or), manger. kruk|a (-an, -or), pot, pitcher, jar. krumm|a (-ade, -at), to caper, strut, gambol, frisk; to cut capers; (of horses) to curvet; modern form, kråma sig, lit., to arch one's neck. krus (-et), strained courtesy, ceremony; buga och krusa, to bow and scrape. krydd|a (-ade, -at), to season, spice. kryddad, spicy, aromatic. krypa (kröp, krupit), to creep, crawl; to hide, sneak. kryst|a (-ade, -at; -t, —), to strain, squeeze. krång|el (-let), trouble, difficulty; quibbling; circumstance. kräft|a (-an), cancer. krämare (-n, —), merchant, merchantman. kränk|a (-te, -t), to violate, infringe, break. krök|a (-te, -t), to bend, bow; krökt, bent, stooping, krön|a (-te, -t), to crown; to cap. kulen, chilly, cool. kull|a (-an, -or), girl, lass, esp. a girl of the province of Dalarna, Sweden. kull|e (-en, -ar), mound, hill, barrow. kultur (-en, -er), culture. kulturhistori|a (-en), history of civilization. kulturhistorisk, pertaining to the history of culture. kulturström (-men, -mar), culture, (lit., stream or flood of culture); drift of civilization. kum|mel (-let, —), burial mound, cairn. kung (-en, -ar), king; king pin (in a game of bowling). kungaborg (-en, -ar), royal palace. kunga|stad (-staden, -städer), royal city, capital. kungastol (-en, -ar), throne, royal seat. kunglig, royal. kungssorg (-en), national mourning; a nation in mourning. kunna (kunde, kunnat), to be able (to); to know how (to); to know. kunskapstörst (-en), thirst for knowledge. kupol (-en, -er), cupola, dome. kurs (-en, -er), course. kust (-en, -er), coast, shore. kval (-et, —), agony, pang, torment, throes, anguish, sufferings. kvalmig, stifling, suffocating, close, stuffy. kvantitet (-en, -er), quantity. kvar, remaining, left. kvarn (-en, -ar), mill, water wheel; toy mill wheel. kvick, witty, brilliant. kvickhet (-en, -er), wit, brilliancy, jest, witticism. kvi|da (-dde, -dit), to complain, lament; to whimper, wail. kvidan, moaning. kvig|a (-an, -or), heifer. kvinn|a (-an, -or), woman, female. kvinnlig, womanly, feminine. kvinnoand|e (-en, -ar), womanly spirit; woman's soul. kvist (-en, -ar), twig, branch, limb; knot (in wood). kvitt, rid of, free from. kvitt|er (-ret), chirp, twitter. kvittr|a (-ade, -at), to twitter, chirp. kvä|da (-dde, -tt), to sing; to praise. kväde (-t, -n), song, ditty, poem. kväll (-en, -ar), evening. kväll|a (-de, -t), to well up, burst forth, spring forth. kvällsdimm|a (-an, -or), evening fog, mist of twilight. kvällsus (-et), vesper murmur, soughing of the evening breeze. kvälltung, drowsy, hazy. kväv|a (-de, -t), to stifle, suffocate; to muffle, subdue; to control; to thwart. kyckling (-en, -ar), chicken, spring chicken. kylig, cool, chilly; frigid, refreshing. kyll|er (-ret, —), buff jerkin, leather jerkin. kyrkglugg (-en, -ar), aperture in church belfry. kyrkherrgård (-en, -ar), parsonage. kyrkogård (-en, -ar), churchyard, cemetery. kyrkoherd|e (-en, -ar), rector, parson. kyrk(o)torn (-et, —), church steeple. kyss (-en, -ar), kiss. kyss|a (-te, -t), to kiss. kål (-en), cabbage, kale. kåp|a (-an, -or), cloak. kåsör (-en, -er), causerie Writer, writer of literary chat. käck, bright, lively, spirited; gallant; brisk. käckhet (-en), boldness, dash, intrepidity, audacity. kägelspel (-et, —), game of bowling or tenpins. käll|a (-an, -or), spring, well, source, fountain. källarstug|a (-an, -or), inn, tavern, taproom. kämp|a (-ade, -at), to fight, battle, struggle. kämp|e (-en, -ar), warrior, hero; champion. känd, known, familiar, acquainted, notable. kän|na (-de, -t), to feel; to know, be acquainted or familiar with; to experience; to be conscious of. känneteckn|a (ade, -at), to characterize, mark, distinguish. känning (-en, -ar), experience, feeling. känsl|a (-an, -or), feeling, sentiment, sensation, sense. känslig, sensitive. känsloglöd (-en), warmth of feeling. känsloliv (-et), inner life, soul life, sentiments. känslostämning (-en, -ar), strain of sentiment. känsloutbrott (-et, —), sentimentality, effusiveness. käpp (-en, -ar), cane, walking-stick, cudgel, rod. kär, dear, beloved, enamored. kärlek (-en), love, infatuation; charity; passion. kärleksdomnad, grown faint or silent with love. kärleksfull, loving, affectionate, tender. kärleks|natt (-natten, -nätter), night of love. kärlekssag|a (-an, -or), love story, love affair, affair of the heart. kärleksvis|a (-an, -or), love song. kärlighet (-en), fondness, affection, love, tenderness, amorousness. kärn|a (-an, -or), kernel, pit, meat. kärv|e (-en, -ar), sheaf. kärvhet (-en), ruggedness, austerity. kök (-et, —), kitchen. köld (-en), coldness, frigidity, cold, coolness. kön (-et, —), sex; tribe, kind. köp (-et, —), purchase; till på köpet, in addition, in the bargain, to boot; furthermore. köp|a (-te, -t), to buy, purchase, barter. kör (-en, -er), chorus; choir. kör|a (-de, -t), to drive.
lack|a (-ade, -at), to drip; lacka hän, to drop off; to draw nigh. lad|a (-an, -or), barn. laddning (-en, -ar), lading, cargo. lad(u)gårdsdörr (-en, -ar), barn door. lag (-en, -ar), law, rule, statute. lag (-et, —), company, party, set, circle, crowd. lag|er (-ern, -rar), laurel, laurel wreath. lagerlund (-en, -ar, -er), laurel grove. lag|man (-mannen, -män), lawman, counselor for the people. lagrad, laureled. lamm (-et, —), lamb. lamp|a (-an, -or), lamp. land (-et, — or länder), country, land. land|a (-ade, -at), to land; to alight, settle. landgång (-en, -ar), landing; usually landstigning in verbal sense. landsflykt (-en), exile. landskap (-et, —), landscape; region. landsmanskap (-et), compatriotism; spec., fellowship in the matter of being born in the same province. landsort (-en), country. landsväg (-en, -ar), public highway, country road. lans (-en, -ar), lance. lantbruksakademi (-en, -er), Academy of Agriculture, agricultural institute. lantlig, rural, rustic. lantställe (-t, -n), country place. lantvärn (-et, —), militia, national guard. larm (-et), roar, din, noise. larmtrumm|a (-an, -or), signal drum. larv (-en, -er), mask, phantom, ghost, ghoul. lass (-et, —), load. last (-en, -er), vice; load, burden, cargo. last|a (-ade, -at), to blame, charge, accuse, find fault with; to load, burden. latinsk, Latin. le (log, lett), to smile, beam. led (-en, -er), road, path. led (-et, -er or —), rank; generation; joint, member. le|da (-dde, -tt), to lead, direct; to bring, to derive; to trace. ledig, unoccupied, vacant; off duty, free; easy; lediga stunder, leisure moments or hours, leisure time. ledsn|a (-ade, -at), to grow weary, tired; to be saddened. ledsven (-nen, -ner), guide. legion (-en, -er), legion. lejon (-et, —), lion. lejonman (-en, -ar), lion's mane. lek (-en, -ar), play, game, pastime, sport. lek|a (-te, -t), to play, gambol, sport, make merry. lekande, merry, jolly, joyful, playful. lekar|e (-en, —), player, musician. lekbror, playmate, comrade. lekkamrat (-en, -er), playmate. lem (-men, -mar), limb. ler (-et), ler|a (-an, -or), clay. let|a (-ade, -at), to search, seek; to hunt for; leta sig väg, to find one's way. Lethe, Lethe, mythological river. Leukas (Leukadia), Leucadia. lev|a (-de, -t), to live; to exist; leva upp, to revive. levande, living, live, alive, animate; allt levande, all living things. levnad (-en), life, career. levnadsbeslut (-et), resolution of life. levnadsdag (-en, -ar), life, span of life, temporal life. levnadstrött, weary of life, degenerate. li|a, li|e (-an, -en, -ar), scythe. liberal, liberal. liberalism (-en), liberalism. licentiatexam|en (-en, -ina), university examination for the degree preceding the doctoral degree. lid (-en, -er), slope, hillside, incline. lida (led, lidit), to suffer, endure; to tolerate. lida (led, lidit), to pass. lidande (-t, -n), suffering, affliction, pain. lidelse (-n, -r), passion, fervor. lidelsefull, impassioned, inflammable. li|e (-en, -ar), scythe; poet., lia. ligga (låg, legat), to lie; to be situated. lik (-et, —), corpse, dead body. lika, as, so, just as, just so, like, similar, identical, alike, equal; lika gott, no matter; very well, well and good; well, never mind; lika litet, as little; no more. likafullt, nevertheless. likaså, so also; just as. lik|e (-en, -ar), like, peer, equal. likgiltig, indifferent. liklukt (-en), smell of the mortuary, pestiferous air. likn|a (-ade, -at), to be like; to resemble; to liken, compare. liksom, like, as, just as; liksom ock, as also, just like. likströdd, covered with corpses. liktåg (-et, —), funeral procession. likväl, likaväl, yet, however, though, nevertheless, notwithstanding. lilj|a (-an, -or), lily. liljeklock|a (-an, -or), lily bell, lily cap or chalice. lilla, little. lind (-en, -ar), linden, basswood tree. lindansarmöd|a (-an, -or), acrobatics. lindr|a (-ade, -at), to soothe, relieve, assuage, alleviate; to lighten. lindrig, gentle, moderate, temperate, lenient, balmy. lindring (-en), relief, alleviation, solace, comfort, abatement. lingonlindad, entwined with whortleberry leaves. linjerenhet (-en), clearness of outline or contour. linne (-t, -n), linen. list (-en), deception, stealth, treachery, artifice, trick, device, cunning, guile, stratagem. litani (litania), litany. litani|a (-an, -or), litany. litet, little, a little. litteratur (-en), literature. litteraturanmälare (-n, —), literary reviewer. litteraturforskare (-n, —), scholar; literary critic. litteraturhistori|a (-en, -er), history of literature. litterär, literary. liv (-et, —), life, lifetime; soul. liv|a (-ade, -at), to enliven. livegenskap (-en), bondage, servitude. livlig, lively, alive, animated, lifelike, vivid; enthusiastic; livligt, vividly. livsberusning (-en), quality of being infatuated with life; lit., life-intoxication. livserfarenhet (-en, -er), experience of life. livsglädje (-n), joy of life. livskraft (-en, -er), vital force, vitality, energy. livstråd (-en, -ar), thread of life. livsåskådning (-en, -ar), view of life, conception of life. ljud (-et, —), sound. ljuda (ljöd, ljudit), to sound, ring. ljudande, sounding, ringing, sonorous. ljudharmoni (-en, -er), harmony of sounds. ljudlös, noiseless, silent. ljuga (ljög, ljugit), to lie, fib. ljummande, growing warm. ljungbevuxen, overgrown with heather, heathery. ljus (-et, —), light; candle. ljus, light, bright, brilliant; fair. ljusblå, light blue. ljusn|a (-ade, -at), to brighten, grow light. ljusnande, brightening, growing light, dawning. ljussken (-et, —), gleam of light, light, candle light. ljuv, sweet, delightful, blissful, beautiful; tender, soft. ljuvlig, delightful, charming, sweet. lock (-en, -ar), lock, tresses, hair. lock (-et, —), lid, cover. lock|a (-ade, -at), to induce, entice, lure, tempt, persuade; call, beckon. lod (-et, —), bullet, ball. loft (-et, —), loft; hall; höga loft, lofty halls. lopp (-et, —), course, way; career; journey (of life). loss|a (-ade, -at), to release, set free; to loosen. lott (-en, -er), lot, share, portion; draga, kasta lott, to draw lot; to cast the die. lov (-et), permission. lov|a (-ade, -at), to promise. lov|a (-ade, -at), to praise, extol. Lovisa, Louise. lovsång (-en, -er), song or hymn of praise. Lucifer, Lucifer, light-bringer. luck|a (-an, -or), opening; trapdoor. luden, shaggy, hairy. luft (-en), air, atmosphere, wind. luftig, airy, aerial. luftsprång (-et, —), airy leap. lugn (-et), quiet, tranquillity, peace of mind. lugn|a (-ade, -at), to pacify, appease; to soothe; to satisfy. lukt (-en), smell, scent, odor. lumpenhet (-en), sordidness, meanness, paltriness. lund (-en, -ar or -er), grove. lungsjukdom (-en, -ar), disease of the lungs, consumption. lunk (-en), slow trot, jog. lunk|a (-ade, -at), to jog along; to trot. lur (-en, -ar), horn, speaking trumpet, trumpet. lurande, lurking. lust (-en), pleasure, joy; passion; enjoyment. lusteld (-en, -ar), bonfire. lustgård (-en, -ar), paradise, Eden. lustig, pleasant, merry, jolly, lusty. lustvandr|a (-ade, -at), to rove, saunter; to stroll (for pleasure); to wander idly. lut (-en), lye (solved in water). lut|a (-an, -or), lute. lut|a (-ade, -at), to bend, lean; luta sig, to stoop, lean, bend. lux (L.), light. lyck|a (-an), luck, fortune, blessing; till all lycka, fortunately. lyck|as (-ades, -ats), to succeed; to turn out well; to be fortunate. lycklig, happy, fortunate, blissful, blessed. lyckosam, fortunate. lycksalighet (-en), bliss, happiness, perfect bliss. ly|da (-dde, -tt), to obey; to bow to, accede to; to follow; to observe. lydig, obedient. lydnad (-en), obedience, subordination. lyft|a (-ade, -at; lyfte, lyft), to lift, raise, elevate. lykt|a (-ade, -at), to end, finish, close. lynne (-t, -n), mood, temperament. lynnesdrag (-et, —), characteristic, mark of character. lyr|a (-an, -or), lyre. lyr|a (-an, -or), fly (in the game of ball). lyrik (-en), lyrics, lyric poetry. lyriker (-n, —), lyric poet, lyrist. lyrisk, lyrical. lys|a (-te, -t), to shine, beam, blaze, glow; to make a display. lysande, brilliant, illustrious. lyss (lyssna), listen. lyssn|a (-ade, -at), to listen, pay attention, hearken. lyssnande, listening, alert, attentive. låg, low, base, mean, inferior, deep. låg|a, låg|e (-an, -en, -or), flame, fire, blaze. låg|a (-ade, -at), to flame, sparkle; to burn. lån (-et, —), loan, gift. lån|a (-ade, -at; -te, -t), to lend, borrow. lång, long. långkoft, långkoft|a (-an, -or), long jacket, basque, sacque; a garment worn over the gown. långsam, slow. långt, far; långt ifrån, far away, from afar. långvarig, long, abiding, enduring, lasting. lånt (lånad), borrowed, produced, copied. lås (-et, —; -en, -ar), lock, latch. låt (-en, -ar), tone, sound. låta (lät, låtit), to let, permit, allow; to have (some one do); to cause (something to be done). läcker, delicious, appetizing. läd|er (-ret, —), leather. läg|er (-ret, —), camp, group, circle. lägerbål (-et, —), campfire. lägga (lade, lagt), to lay, put, place; lägga av, to put off, discard; lägga i dagen (ådagalägga), to show, reveal, disclose, display; lägga för, to serve at table. läggning (-en), disposition, nature, temperament. lägre, lower, meaner, lesser. läkedom, läkdom (-en), cure, healing, remedy. lämn|a (-ade, -at), to leave; to depart from; to give. län|da (-de, -t), poet., to go, wend. länge, long, for a long time. längesedan, long ago. längesen, long ago; since far back, for a long time past. längre, longer, further. längs, along, alongside of. längst, longest, farthest. längt|a (-ade, -at), to long, yearn; to desire ardently. längtan, longing, yearning. längtanstid (-en, -er), time of longing. läpp (-en, -ar), lip. lär|a (-an, -or), doctrine, teaching. lär|a (-de, -t), to learn; to teach, instruct. lärare (-n, —), instructor, teacher, tutor. lärd, learned, taught, educated; classical. lärd, savant, man of learning. lärdom (-en, -ar), learning, scholarship; knowledge. lärk|a (-an, -or), lark. lärksång (-en, -er), song of the lark. lärodikt (-en, -er), didactic poem. lärospån, achievement, first trial or experience. lärostrid (-en, -er), doctrinal controversy. läs|a (-te, -t), to read; to study; to pursue studies. läsare (-n, —), reader. läslig, plain, legible. läslust (-en), taste for reading. läspande (-t), lisp, lisping. läte (-t, -n), sound, note; noise (esp. disagreeable). lätt, light, easy; airy. lättja (-n), ease, languor, idleness, indolence. lättro (lättrogenhet), credulity, gullibility. läx|a (-an, -or), lesson. löddrig, foaming. löfte (-t, -n), promise, pledge. löftesrik, promising, rich in promise. lögn (-en, -er), lie, falsehood, untruth. löje (-t, -n), smile, laughter, merriment; derision; pleasantry, amusement. löjlig, laughable, ridiculous, foolish, comical, droll, ludicrous. lömsk, insidious, treacherous. lön (-en, -er), reward, pay, wages. lönande, paying, remunerative. lön|as (-ades, -ats), to be paid, compensated. lönn (-en, -ar), maple. löp|a (-te, -t; lopp, lupit), to run, scurry, hurry. lös, loose; elden är lös, there is a fire. lös|a (-te, -t), to loosen; to dissolve, sever; to remove; lösa upp, opp, to dissolve, change, transform. lösskummad, skimmed off. löv (-et, —), leaf, foliage. lövig, leafy. lövsal (-en, -ar), arbor, bower.
mager, lean, gaunt, ill-fed, thin; meager, slender, dry, spare. magiskt, magical, as by magic, mysteriously. magisterpromotion (-en, -er), conferring of doctors' degrees, laureation. maj, May. majestät (-et), majesty, grandeur; pl. majestäter, used of persons only, as, deras mäjestater, Their Royal Majesties. majfält (-et, —), flowery field. majsfält (-et, —), cornfield. majsky (-n, -ar), cloud of spring. mak (-et, —), room, quarters, apartment; usually gemak. mak|e, mak|a (-en, -an, -ar), mate, spouse; husband; wife. makt (-en, -er), power, might, force. malm (-en, -er), ore, metal. malmklang (-en), metallic ring. man (-nen, män or —, poet. männer), man, male. man (-en, -ar), mane. man, one, you, they, people, a person. man|a (-ade, -at), to prompt, summon; to advise, notify, warn. mandelblom (-men, coll. pl.), almond blossom. mandelblomm|a (-an, -or), almond flower. mandeldoft (-en, -et, -er), scent of almonds. mangrant, generally, fully represented, one and all. maning (-en, -ar), exhortation, challenge, summons. manlig, manly, heroic, bold, brave, strong. manlighet (-en), manliness. manligt, manly, firmly, bravely, powerfully. mant|el (-eln, -lar), mantle. manuskript (-et, —), manuscript. Maraton, Marathon. Maria, Mary. Marjo, old form of Maria, Mary. mark (-en, -er), ground, field. marmor (-n), marble. marmorsval, cool as marble. marskväll (-en, -ar), March evening. mask (-en, -ar), worm. maskinrum (-met, —), machine room. mass|a (-an, -or), mass, quantity; multitude, populace. mat (-en), food, viands. mat|a (-ade, -at), to feed. materi|a (-en), matter. mat|mor, mat|moder (-modern, -mödrar), mistress, matron. matron|a (-an, -or), matron. matt, faint, weak, feeble, dull. matt|a (-ade, -at), to dull; to weaken; to enfeeble. mattgrå, dull gray, drab. med, with, by, by means of, for; along, present; från och med, from and including; med mera, and so forth, abbrev. m.m., etc.; med och mot, for and against. medan, while. medarbetare (-n, —), co-worker; contributor or associate editor. medarbetersk|a (-an, -or), (female) co-worker, associate, assistant. medborgerlig, civil, civic. meddel|a (-ade, -at), to quote, reproduce; to give, offer. med|el (-let, —), means, factor, instrument, remedy. medelpunkt (-en), central point, center. medeltid (-en), the Middle Ages. medfödd, inborn, innate. medför|a (-de, -t), to entail, involve; to carry with (it). medgång (-en), fortune, success, prosperity; luck. medkänsl|a (-an, -or), sympathy, compassion. medlem (-men, -mar), member. medredaktör (-en, -er), associate editor. medveten, conscious. medvetslös, unconscious, insensible. melankolisk, melancholy, gloomy, brooding, moody. mellan (emellan), between, among. melodi (-en, -er), melody, strain. melodisk, melodious. men, but, yet, nevertheless. men|a (-ade, -at; -te, -t), to mean, think; to say. menighet (-en, -er), people, commonalty. mening (-en, -ar), meaning, sense, import, interpretation; opinion, tenet, teaching, theory; sentence. meningsfrände (-n, -r), adherent, follower, sympathizer; one of a number holding identical views. meningslös, vague, meaningless, senseless, worthless, insignificant. menlöshet (-en), innocence. mer, mera, more; again; another; longer; else. mest, most, mostly; almost. mestadels, mostly, principally, chiefly, largely. mi, dialect form of min, my. middagsbesök (-et, —), noon-day visit, visit for dinner. middagsstund (-en, -er), dinner hour, dinner time, noon hour. Midgård, the realm of humanity in Norse mythology. midj|a (-an, -or), waist. midnattsklock|a (-an, -or), midnight bell. midnattssol (-en), midnight sun. midnattstimm|a or -e (-an, -en, -ar), midnight hour. midsommars|natt (-natten, nätter), midsummer night. midvinter|natt (-natten, -nätter), midwinter night. mig, me. mil (-en, —), mile. mild, mild, gentle, tender, kind, sweet, merciful, soft, lenient, clement. mildhet (-en), tenderness, mildness, gentleness, softness, clemency, mercy. mildr|a (-ade, -at), to soften, ease, mollify, temper, mitigate; to extenuate, moderate. million, miljon (-en, -er), million. min (-en, -er), mien; countenance. min, my, mine. minaret (-en, -er), minaret. mindre, smaller, less. min|nas (-des, -ts), to remember, recollect, recall. minne (-t, -n), memory, recollection; fame, reputation. minneshögtid (-en, -er), memorial celebration. minnesrik, memorable, rich in memories. minnesskrift (-en, -er), inscription, memorial legend. minsann or min sann, forsooth, indeed, upon my word, to be sure. minst, least, smallest. minut (-en, -er), minute, moment. miskund (-en), commiseration, pity, compassion. miskundsam, gracious, compassionate, charitable. missljud (-et, —), discord, dissonance. missmod (-et, —), despair, despondency. mist|a (-ade, -at; -e, —), to lose. mitt (-en), middle, center, midst; mitt i, in the middle of; amidst, among; mitt emellan, halfway between. mjuk, limber; soft, smooth; pliable, plastic. mjukn|a (-ade, -at), to soften; to grow mellow. mjäll, clear. mjältsjuka (-n), hypochondria, spleen. mjöd (-et), mead. mo (-n, -ar), moor, heath. mod (-et), courage, bravery, heroism, valor; cheer; spirit, heart, pluck. moder (modern, mödrar), mother. modersmål (-et, —), mother tongue. moderspråk (-et, —), mother tongue, native language. modig, brave, courageous, valiant, dauntless. mogen, ripe, mature, complete. mognad (-en), ripeness, maturity. mogningsstund (-en, -er), hour of ripening, time of fruition. moln (-et, —), cloud. monark (-en, -er), monarch, ruler. mor (moder), mother. moral (-en), morals. mord (-et, —), murder, homicide. morfar, mor|fader (-fadern, -fäder), grandfather. morg|on (-onen, -nar), morning. morgondag (-en), morrow. morgondagg (-en), morning dew. morgonkvitt|er (-ret), morning twitter, morning song. morgonliv (-et), future life. morgonrodnad (-en, -er), auroral light, morning glow; poet., morgonrodnan. morgonstund (-en, -er), morning hour. morgontimm|a or -e (-an, -en, -ar), morning hour. morgonväkt (-en, -er), morning watch. mormor, mor|moder (-modern, -mödrar), grandmother. morse; i morse, this morning. mort|el (-eln, -lar), mortar, mortar and pestle. moskovit (-en, -er), Muscovite, Russian. mossa (-n), moss. mossig, mossy, overgrown with moss. mot, against, toward, to; in return for; about. motgång (-en, -ar), adversity, opposition, trouble. mothugg (-et, —), resistance, opposition, counterstroke. motiv (-et, —), motive, subject. motsats (-en, -er), contrast. motståndare (-n, —), antagonist, opponent. motsvar|a (-ade, -at), to answer to, correspond to or with. mot|taga (-tog, -tagit), to receive. mottaglig, receptive, sensitive, open (to). mul|e (-en, -ar), mouth and nose (of horses and cattle). mull (-en), mold, earth, soil, sod. mullr|a (-ade, -at), to thunder, roar. mullrande, thundering, roaring. multn|a (-ade, -at), to molder, decay. muml|a (-ade, -at), to mumble. mun (-nen, -nar), mouth, lips. mund (rarely inflected), poetic archaic form for mun, mouth. munk (-en, -ar), monk, friar. munter, merry, lively. munterhet (-en), gaiety, hilarity, conviviality, cheerfulness. mur (-en, -ar), wall. mur|a (-ade, -at), to build with masonry; to wall; mura till, to wall up. muse|um (-et, -er), museum. musik (-en), music. musikalisk, musical, melodious. musikant (-en, -er), musician, player. muskus, musk. musselskal (-et, —), shell, mussel shell. must (-en), must, juice, sap; essence. mycken, much, many. myll|a (-ade, -at), to bury, inter; inhume; usually, mylla ned, to put underground; myllas (ned), to be buried, planted in the soil, interred. myr (-en, -ar), fen, bog, marsh. myrten (— or, rarely, myrtnen), myrtnar; sometimes poet., myrt (-en), myrtle. myrtenskog (-en, -ar), myrtle grove. mysticism (-en), mysticism. mystik (-en), mysticism; mystery, mysteriousness. mystisk, mystical, mysterious. mystär (-en, -er), mystery, secret. må (-dde, -tt), to feel, fare; må gott, feel well, fine; to enjoy oneself; to thrive. må (-tte), may, must, shall, let. måg (-en, -ar), son-in-law. måhända, perhaps, maybe, possibly. mål (-et, —), object, aim; goal, destination. mål|a (-ade, -at), to paint, depict; to decorate. måls|man (-mannen, -män), champion, promoter; guardian. måltid (-en, -er), meal; feast, collation. måltidsro (-n), mealtime rest, dinner hour. mån, measure, degree, respect, extent, turn. månad (-en, -er), month. månde, might. mån|e (-en, -ar), moon. många, many, numerous; sometimes mång. mångdubbl|a (-ade, -at), to multiply. mången, many a, many a man; mången en, many a. månghövdad, manyheaded. mångsidighet (-en), many-sideness. månljus, moonlit. månne (abbrev. månn', månn or mån), may be, perhaps, possibly; månn det? really? indeed? månskens|natt (-natten, -nätter), moonlight night. måste (måst), must, (to be) obliged to, (to be) necessary, (to) have to. mått (-et, —), measure, limit. mäktig, mighty, exalted, influential, powerful. Mälaren, Lake Mälar or Mälaren. mängd (-en, -er), mass, great number, quantity, crowd, rabble. människ|a, mänsk|a (-an, -or), man, human being, humanity, mankind. människohjärta (-t, -n), human heart. människoliv (-et, —), life, human life. mänsklig, human. mänsklighet (-en), humanity, human feeling; humaneness; mankind, the human race. mänskligt, humanly, humanely. mänskoflärd (-en), human vanity, human foibles. mänskosläkt (-en, -er), generation of mankind; mänskosläkte (-t, -n), human race, mankind. människovår (-en, -ar), flower of the nation. mänskoätt (-en, -er), race, humanity. märg (-en), marrow. märk|a (-te, -t), to mark, notice; to remark upon; to observe; det märks, märkes, it is evident; it can be seen. märke (-t, -n), mark, sign. märkes|man (-mannen, -män), standard-bearer, chieftain, leader. mässingsskål (-en, -ar), brass bowl. mästare (-n, —), master. mästerlig masterly, masterful. mästerverk (-et, —), masterpiece, master work. mäta (mätte, mätt), to pace; to measure, estimate; mäta ut, to mete out, survey, compute. mätt, sated, full, satisfied; äta, se, höra sig mätt, to have one's fill. mö (-n, -r), maiden, lass; taga sig en mö, to take a wife; to wed. möb|el (-eln, -ler), furniture. möd|a (-an, -or), toil, labor, task; strife, effort; exertion, trouble; med möda, barely, with difficulty. möjligen, possibly, perchance. mönstergill, worthy of being taken as a model, exemplary. mönstergillt, in an exemplary manner. mörk, dark, gloomy, dismal. mörk|er (-ret), gloom, darkness. mörkn|a (-ade, -at), to grow dark, darken. möss|a (-an, -or), cap. möt|a (-te, -t), to meet, encounter; to assemble. möt|as (-tes, -ts), to meet. möte (-t, -n), meeting; gå till mötes, to go to meet; to favor, accommodate, meet halfway.
nack|e (-en, -ar), neck, shoulders, back; back of the head. naiv, naïve. najad (-en, -er), naiad, water nymph. naken, naked, bare, destitute. nalk|as (-ades, -ats), to approach, draw near. namn (-et, —), name; reputation. namnfrejd (-en), fame, renown. namnkunnighet (-en), renown, notoriety. namnlös, nameless, inexpressible; unknown. narr (-en, -ar), fool, fop, dupe, buffoon, jester, clown. nation (-en, -er), nation. nationalvett (-et), national conscience, national intelligence. nationell, national. natt (natten, nätter), night, darkness, gloom. natthärbärge (-t, -n), lodging or shelter for the night. nattlamp|a (-an, -or), night lamp. nattrock (-en, -ar), dressing gown, house-coat, chamber robe. nattvardsbord (-et, —), communion table; holy communion. nattyg (-et, —), night or morning apparel; spec., morning cap. natur (-en), nature; character, disposition. naturlig, natural, native, inborn. naturligt, naturally; helt naturligt, quite naturally, manifestly. navelsträng (-en, -ar), umbilical cord. ned, down. nedan, wane; abyss; i nedan, on the wane. nedanför, beneath, below. nedblick|a (-ade, -at), to look down. neder, down. nederst, nethermost. nedlåten (nedlåtande), condescending. nedrighet (-en, -er), wickedness, infamy, atrocity, rascality, baseness. ned|slå (-slog, -slagit), to alight, settle; to strike down. nedstämmande, dispiriting, depressing. nedvänd, inverted, reversed; commonly upp- och nedvänd, turned upside down. nej, no, nay. nejd (-en, -er), surroundings, environment, neighborhood. nek|a (-ade, -at), to deny, refuse. nektarskål (-en, -ar), nectar cup, bowl or chalice. ner, down. nervsjukdom (-en, -ar), nervous disease. nervsjuklighet (-en), nervous disorder. nervös, nervous. nes|a (-an), disgrace, shame. neslig, despicable, shameful, nefarious. nick|a (-ade, -at), to nod; to doze; to grow dull; to bend, sway (to the wind). nigning (-en, -ar), curtsy. Nilen, the Nile, Nilvåg (-en, -or), wave or waters of the Nile. Ninive, Nineveh. nio, nine. nit (-et), zeal, ardor. nittio (nitti), ninety. nitton, nineteen. njuta (njöt, njutit), to enjoy, relish. njutning (-en, -ar), enjoyment, delight, pleasure. nobel, noble, dignified. nobelpris (-et, —), Nobel prize (No-bel'). nog, enough, sufficient; ej nog, furthermore; nog av, at all events, nevertheless. noga, closely, thoroughly, minutely, carefully, precisely, accurately. nord or Nord (-en), the North, the Scandinavian countries or any of them. nordan, the north wind. nordanskog (-en, -ar), northern forest. nordanstorm (-en, -ar), storm from the north, north wind. nordanvind (-en, -ar), north wind. nordanväd|er (-ret, —), north wind. nordisk, northern. nordlig, northern, northerly. norn|a (-an, -or), Norn, one of three demigoddesses of fate. norr, north; på Norr, on the north side in Stockholm. norrskensberg (-en, —), mountains over which the northern lights play. norrskenslåg|a (-an, -or), Aurora Borealis, northern light. Norrström, North river (in Stockholm). nu, now, at present. nu (-et), the present. num|mer (abbrev., n:o or nr), -ret, or -mern, — or numror), number, figure. ny, new, novel, unusual; på nytt, anew, again. nybildning (-en, -ar), new formation. nyck (-en, -er), whim, fancy, caprice, conceit, vagary, humor. nyckelharp|a (-an, -or), hurdy-gurdy. nyckelknipp|a (-an, -or), bunch of keys. nyfödd, newborn. nyhet (-en, -er), newness, novelty. nymf (-en, -er), nymph, fairy. nyponblom (-men, coll. pl.), brier rose, wild brier. nyromantiker (-n, —), new romanticist. nyromantisk, neo-romantic. nyss, just now. nyssfödd (nyfödd), newborn. nystiftad, newly organized. nysvensk, new or modern Swedish. nytta (-n), use, purpose. nyttig, useful, beneficial. nyttj|a (-ade, -at), to use, employ. nytänd, lighted anew (of the moon); rekindled. nyårsdag (-en, -ar), New Year's Day. nyårsmån|e (-en, -ar), New Year's moon. nyårs|natt (-natten, -nätter), New Year's night. nyårsvis|a (-an, -or), New Year's ballad. nå (-dde, -tt), to reach; to attain; to stretch, nåd (-en, rarely -er), grace, mercy, favor; hans, hennes nåd, (nåde) his, her grace, his lordship, her ladyship, nådig herrn, the master. nåde, have mercy on; (pres. subj. only). nådig, lordly, highborn; merciful, gracious. någ|on (-ot), some, some one, any, anyone, several, a few, anything, something. någonsin, ever, at any time. nål (-en, -ar), needle, pin; på nålar, on pins, on the anxious seat. nånsin (någonsin), ever. Näcken, the nix, the water sprite; commonly used as a proper noun in the definite form; sometimes as a common noun—näck, näckar. näktergal (-en, -ar), nightingale. nämn|a (-de, -t), to name, mention; to enumerate; som nämnt, as stated. när, when; near. nära, near, nearly; nära nog, almost, well-nigh. när|a (-de, -t), to nourish, feed. närande, nourishing, nutritious. närmare, närmre, nearer, closer. närmast, nearest, next. närmaste, kindred, relatives, family. närvaro (-n), presence. näs (-et, —), ness, point. näsduk (-en, -ar), handkerchief. näst, next. nästan, almost. näste (-t, -n), nest; cove; den, hovel. nät (-et, —), net, fish net; network. nätt, neat, prim. näv|e (-en, -ar), hand, fist. nöd (-en), need, trouble, distress, want, necessity. nödg|as (-ades, -ats), to be compelled, obliged. nöj|as (-des, -ts), to be satisfied, pleased; to take satisfaction, be sated. nöjd, satisfied, pleased. nöje (-t, -n), joy, pleasure, merriment, amusement, delight, gratification. nöt|a (-te, -t), to wear, use. nött, worn.
o, O, oh, alas. oavbruten, unceasing, incessant, uninterrupted. obefaren, untraversed. obehärskat, unreservedly, aggressively. oberoende, independent. obesökt, unfrequented, unexplored. obetvinglig, unconquerable, irresistible, insatiable. obetydlig, insignificant, limited, small, minor. obotlig, incurable. ocean (-en, -er), ocean, sea. och, and. ock, also, too. också, also, too. odal|bonde (-bonden, -bönder), allodial peasant, freeholder; odalman or udalman. ode (-t, -n; -n, -r), ode. odelat, exclusively, undividedly. odling (-en), culture, civilization. odräglig, intolerable, odious, insufferable, unbearable. odyssé (-en, -er), Odyssey. odödlig, immortal. odödlighetstank|e (-en, -ar), concept of immortality. oerhörd, unheard of, unequaled. ofantlig, great, enormous; ofantligt, greatly, highly, very. offentlig, public, general. off|er (-ret, —), victim; sacrifice. offerdag (-en, -ar), day of sacrifice. offerkrans (-en, -ar), sacrificial garland. ofri, dependent, unfree, unemancipated. ofta, often, ofttimes, frequently. ofärd (-en), misfortune, ill luck, adversity. oförfärad, unafraid, dauntless, undismayed, fearless, intrepid. oförstådd, misjudged, misunderstood. oförstående, unjust, unintelligent, injudicious. oförtjänt, undeserved, unmerited. oförtänkt, unforeseen, unsuspected, unlooked for; suddenly, unexpectedly. ogift, unmarried, single. ogrundad, unfounded, false. ohöljd, bare, frank, unconcealed; brazen. ohörd, unheard, unheeded. ok (-et, —), yoke; fig., burden. okuvlig, dauntless, unconquerable. okänd, unknown, strange, foreign. olika, different, various. olikartad, unlike, different, varied, miscellaneous. oliv (-en, -er), olive, olive branch. olyck|a (-an, -or), mishap, misfortune, disaster. olycklig, unhappy; unfortunate. olycksfull, wretched, unfortunate. Olymp (-en), Olympus, abode of the gods. om, about, concerning, of; around; again; back; if, whether; ack om, oh that. ombonad, equipped for comfort, comfortable, well ordered. omdöme (-t, -n), judgment, opinion, conclusion. omfamn|a (-ade, -at), to embrace, fathom. omfatt|a (-ade, -at), to embrace, include, comprise. omfattande, comprehensive, extensive. omfång (-et), extent, volume, voluminousness. om|giva (-gav, -givit), to surround, encircle. omkring, around, about, approximately; runt omkring, all around. omkull, over, down; slå omkull, to strike, knock down; to overturn, upset. område (-t, -n), domain, field, sphere, realm. omsider, eventually, at length, finally. omslag (-et, —), change, reversal. om|smyga (-smög, -smugit), to prowl around, steal about; commonly kringsmyga. omsorg (-en, -er), care, attention, pains, heed. omsorgsfull, careful, painstaking. omständighet (-en, -er), circumstance, fact; pl., condition. omtöckn|as (-ades, -ats), to be veiled, dimmed, darkened; to grow hazy. omätlig, immeasurable, infinite, endless. onatur (-en), unnaturalness, conventionalism, artifice. ond, evil, wicked, bad, vicious, corrupt. ondska (-n), evil. ont (ond), evil. onåd, disgrace, disfavor. opi|um (-et), opium. opp (upp), up. optimistisk, optimistic. oratorisk, oratorical, rhetorical. ord (-et, —), word, letter; ha ordet, to have the floor; Herrens (Guds) ord, the Word of God, Holy Writ. ordentlig, proper, orderly. ordentligt, properly, in good order, systematically. ordn|a (-ade, -at), to arrange, order; to set in order. ordning (-en, -ar), order, arrangement, system. ordskatt (-en, -er), vocabulary; language; choice or wealth of words. ordval (-et), choice of words. organ (-et, —), organ, mouthpiece, official publication. Orienten, the Orient. originalitetsbegär (-et), affectation, desire to appear original, odd or peculiar. orkan (-en, -er), hurricane, tempest, tornado. orm (-en, -ar), serpent, snake. oro (-n), unrest, anxiety, disquiet, agitation, trouble, molestation, excitement, hubbub, alarm. orolig, restless, agitated, anxious, troubled, alarmed, excited. orsak (-en, -er), reason, cause, origin. ort (-en, -er), place, locality. orygglig, unswervable. oräknelig, innumerable, countless. orättvis|a (-an, -or), injustice, wrong. osann, untrue, false. osedd, unseen, invisible. Oskar, Oscar. oskuld (-en), innocence, guilelessness, purity. oskuldsfull, innocent, pure, guileless, artless. oskuldsglans (-en), pure light of innocence, radiance of purity. oskyldig, innocent, guileless; guiltless. oskär|a (-ade, -at), to pollute, stain; to make impure; to desecrate. osläcklig, quenchless, unquenchable. oss, us. ostkak|a (-an, -or), a kind of pudding prepared with rennet; curd-cake. ostyrig, unruly, frisky. osynlig, unseen, invisible, hidden, secret. osäglig, inexpressible, unutterable, indescribable. otacksam, ungrateful, thankless. otalig, countless, innumerable. otrolig, incredible, unbelievable, improbable, unlikely. oumbärlig, indispensable. outplånlig, indelible, ineffaceable. outtröttlig, untiring, tireless, indefatigable. ovan, above, on high; från ovan, from on high, above. ovannämnd, aforesaid. ovett (-et), abuse, insult. ovilja (-n), antipathy. oviss, uncertain, vague, aimless. oväld, justice, impartiality, fairness. oväldighet (-en), impartiality. oväntad, unexpected, unforeseen. ox|e (-en, -ar), ox. oändlig, endless, unfathomable, profound. oändlighet (-en), endlessness, eternity, infinitude. oändlighetslängtan, longing for the infinite, or indefinable.
pack|a (-ade, -at), to pack. palats (-et, —), palace. palm (-en, -er), palm. panateneisk, Panathenæan, pert. to the Panathenæa. pann|a (-an, -or), forehead, temples. pant (-en, -er), pledge, gage, pawn. papper (-et, —), paper. pappersrems|a (-an, -or), strip of paper. par (-et, —), pair, couple, few; par om par, in pairs, by pairs, two and two. par|a (-ade, -at), to couple; to pair, mate; to combine. paradis (-et, —), paradise. parentation (-en, -er), eulogy, funeral oration, obsequies. park (-en, -er), park. Parnass (-en), Parnassus. parti (-et, -er), party; part, passage; faction, section; game; taga parti, to take sides; to take exception. pass (-et, —), pass. pass; så pass, so far, to such a degree; vid pass, about, approximately. passionerad, passionate, impassioned, intense. pastor (-n, -er), pastor. pastorsk|a (-an, -or), pastor's wife. patent (-et, —), engrossed sheet of paper. patos, pathos. Paulus, Paul the Apostle, St. Paul. pelargång (-en, -ar), colonnade. penn|a (-an, -or), pen, quill. penning (-en, -ar), coin, money. pepparkak|a (-an, -or), gingersnap. Per, Peter, Pierre. pergament (-et, —), parchment. periferi (-en, -er), periphery, circumference. Perikles, Pericles. period (-en, -er), period. person (-en, -er), person, individual. personlig, personal, individual. peruk (-en, -er), wig, periwig. pessimism (-en), pessimism. pest (-en), epidemic, pestilence. piano (-t, -n), piano. pick|a (-ade, -at), to peck; to make a pecking or ticking sound. pig|a (-an, -or), hired girl, maidservant. pikant, piquant, sharp, smart, racy. pil (-en, -ar), arrow, shaft. pil (-en, -ar), willow. pilgrim (-en, -er), pilgrim. pilgrimsdräkt (-en, -er), garb of a pilgrim. pilgrimsskrock (-et), pilgrim superstition. pilgrimsstav (-en, -ar), pilgrim staff. pilt (-en, -ar), lad, boy, stripling. Pinden, the Pindus. pingst (-en, -ar), Pentecost, Whitsunday. pingstdagsglädje (-n), Pentecostal joy, Whitsuntide pleasure. pingstdagsmorg|on (-onen, -nar), Whitsunday morning. pingst|natt (-natten, -nätter), Pentecostal night, night before Whitsunday. pinje (-n, -r), pinea, stone pine. pinn|e (-en, -ar), roost, peg. pip|a (-an, -or), barrel of a gun. pipa (pep, pipit), to pipe, chirp. pisk (-en, -or), pisk|a (-an, -or), whip. pisksnärt (-en, -ar), whip. planet (-en, -er), planet. plant|a (-an, -or), plant; fig., children. plant|a (-ade, -at), to plant. planter|a (-ade, -at), to plant. platan (-en, -er), plantain. plats (-en, -er), place, locality; position, situation. platt, flat, plane. platt, totally, thoroughly, entirely. plåg|a (-an, -or), pain, torture, suffering; malady, complaint. plågsam, painful. plån|a (-ade, -at) ut, to erace, wipe out, efface; commonly utplåna. pläg|a (-ade, -at), to be used to; to be in the habit of or accustomed to. plär (plägar), (am, is) accustomed to. plötslig, sudden, unforeseen, instant. plötsligt, suddenly. poem (-et, —), poem. poesi (-en), poetry, poesy; pl. poesier, verses, doggerel. poetast|er (-ern, -rer), poetaster, petty rhymer, rhymester. poetisk, poetic. pojk|e (-en, -ar), boy, lad, stripling, youngster. pokal (-en or -n, -er), cup, goblet, beaker. pol (-en, -er), pole. politik (-en), politics. politisk, political. Polle, also Pålle or pålle, common pet name for a horse; dobbin. polsk|a, polk|a (-an, -or), polka. pontak (-en), pontac, a dark red wine of France. popularitet (-en), popularity. populär, popular. porslin (-et), porcelain. porslinsarbetare (-n, —), maker of porcelain. porslinsfabrik (-en, -er), porcelain factory. port (-en, -ar), gate, entrance, door. porträtt (-et, — or -er), portrait. post (-en), post, mail. Post- och Inrikes Tidningar, official newspaper of Sweden, organ of the Swedish government. prakt (-en), splendor, grandeur, pomp, magnificence, display, brilliancy. praktfull, splendid, brilliant. praktstycke (-t, -n), masterpiece, splendid work. prassl|a (-ade, -at), to rustle. predik|a (-ade, -at), to preach. predikant (-en, -er), preacher. president (-en, -er), president. press (-en), press (newspaperdom). preussare (-n, —), Prussian. primarius, first, superior; pastor primarius, the ranking pastor of the Stockholm clergy. pris (-et, —), prize. pris|a (-ade, -at), to praise, laud, glorify; to commend; prisa salig, to call blessed. prisämne (-t, -n), subject for competition. privatlärare (-n, —), private teacher, tutor. produktion (-en, -er), production, output, product; literary production; writings. professor (-n, -er), professor. prolog (-en, -er), prologue. Prometeus, Prometevs, Greek mythol., Prometheus, a Titan. promover|a (-ade, -at), to promote, advance; to confer academic degrees. pros|a (-an), prose. prosaförfattare (-n, —), prose writer. prov (-et, —), test, proof; hålla provet, to stand the test. pry|da (-dde, -tt), to adorn, decorate, deck. prydd, adorned, embellished, decorated, decked. prydlig, decorative. prål|a (-ade, -at), to shine, show off, parade; to make ostentatious display; to vaunt. präg|el (-eln, -lar), stamp, mark, character, impress. prägl|a (-ade, -at), to engrave, stamp, delineate, fashion, formulate; to characterize. prägl|as (-ades, -ats), to be stamped, characterized; präglas av, to be characterized by, distinguished for. präktig, brilliant, splendid; excellent. pränt (-et, —), manuscript in text-hand; handwriting in imitation of print. pränt|a (-ade, -at), to text; to write in text-hand; to engross. präst (-en, -er), preacher, pastor, priest. prästerlig, clerical, priestly, ministerial. prästfar, worthy parson, reverend father. prästfolk (-et, —), the pastors family. prästfru (-n, -ar), minister's wife. prästgård (-en, -ar), parsonage; manse; colloq., prästgål. prästgårdspark (-en, -er), park surrounding a parsonage. prästmor (-an), parson's wife. präst|son (-sonen, -söner), son of a minister, preacher's son. pröv|a (-ade, -at), to test, prove, try; pröva på, to put to the test; to attempt. prövning (-en, -ar), trial, test. psalm (-en, -er), hymn, psalm. psalm|bok (-boken, böcker), hymn book, hymnal, psalmody, psalm book. psalmdiktning (-en), composition of hymns. psalmsång (-en), singing of psalms. psalmsångare (-n, —), psalmist, singer of psalms, hymn writer. psykologisk, psychological. publicer|a (-ade, -at), to publish, issue; to have or cause to be published. pud|er (-ret), powder. puk|a (-an, -or), kettledrum, timbal. puls (-en, -ar), pulse. pulsslag (-et, —), pulse beat, throb. purpur (-n), purple, ruddiness. purpurfärg (-en, -er), purple. purpurgarn (-et), purple or crimson cord. purpurglöd (-en), purple glow. pust (-en, -ar), breath, sigh. put|a (-an, -or), pillow, cushion. puts|a (-ade, -at), to trim (a lamp); to polish, clean, furbish. pyrrikisk, Pyrrhic. pyssl|a (-ade, -at), to busy oneself with trifling duties; to look after (things); to potter; usually with med, om, to take care of. på, on, upon, in, of, to, at; göra ända på, make an end of, put an end to; på det (att), so that, in order that; på grund av, on account of. pågående, going on, proceeding, current, existing. påklä|da (-dde, -tt), to put on, dress. påskynd|a (-ade, -at), to accelerate, hasten. påverk|a (-ade, -at), to influence. påverkan, influence. pärl|a (-an, -or), pearl; poet, dewdrop. pärlglans (-en), pearly sheen, glitter of pearls. pöbel (-n), mob, rabble.
rad (-en, -er), line, row. raggen, the devil, the dickens. ragl|a (-ade, -at), to stagger, reel. rak, straight; rak(t) på sak, straight to the point, direct. ram (-en, -ar), frame. raml|a (-ade, -at), to tumble, fall. rand (-en), rim, edge, border. rangplats (-en, -er), position of rank. rank|a (-an, -or), vine. rannsak|a (-ade, -at), to search, study. rar, rare, sweet. ras (-et), wild, boisterous play; frolic, mirth. rasande, raging, wild, furious. raseri (-et), rage, craze, madness. rask, adroit, active, spry, lively, quick, smart; fast, brisk, rapid. rassl|a (-ade, -at), to clash, rattle. rast (-en, -er), rest, pause, halt; utan rast, ceaselessly. rastlös, incessant, without resting or ceasing. realistisk, realistic. rebab|e (-en, -er), rebab, a stringed instrument (medieval and Oriental) resembling the violin. reda (-n), order, clearness; skaffa (taga) reda på, to find out, get to know; to learn of. re|da (-dde, -tt), to prepare, make ready; poet. for bereda. redaktion (-en, -er), editorship, editorial work; editorial staff. redan (ren), already, as early as. redlig, honest, upright, righteous, fair and square. redskapshus (-et, —), tool house, repair shop. referent (-en, -er), reporter, spec., reporter of meetings, conventions, etc. refflad, fluted, corrugated, filleted. reflektion, reflexion (-en), reflection, introspection. reformationsfest (-en, -er), Reformation festival. reg|el (-eln, -ler), rule, law, form. regelbunden, regular, uniform. regeltvång (-et), submission to rules, tyranny of form, regularity, conventionality. regering (-en, -ar), government, administration. regnbegjuten, drenched or dripping with rain. regnbäck (-en, -ar), freshet. reguljär, regular. relief (-en, -er), relief. religionshån (-et), scoffing at or mockery of religion, irreverence. religiositet (-en), religiousness, piety, godliness, devoutness. religiös, religious. rems|a (-an, -or), strip. ren, pure, clear; true, genuine. ren (redan), already, even now. ren|a (-ade, -at), to cleanse, purify. renhet (-en), purity. rens|a (-ade, -at), to purify, cleanse, clean; to clear. representer|a (-ade, -at), to represent. republik (-en, -er), republic. res|e (-en, -ar), giant. resebrev (-et, —), letter of travel. reservation (-en, -er), reservation. reskamrat (-en, -er), traveling companion. resning (-en, -ar), erection, elevation. resoner|a (-ade, -at), to reason; to argue. rest (-en, -er), rest, remainder; för resten, besides. resultat (-et, — or -er), result. ret|a (-ade, -at), to madden, enrage, provoke, infuriate. retad, enraged, maddened, furious. retorik (-en), rhetoric; eloquence. rev|el (-eln, -lar), reef, sand bar. rida (red, ridit), to ride. rik, rich, great, profuse, abundant, opulent. rike (-t, -n), realm, kingdom, domain, state. rikedom (-en, -ar), wealth, riches. riklig, abundant, profuse, plentiful, bounteous. riksarkiv (-et, —), royal archives, state archives. riksdag (-en, -ar), parliament, session of parliament, the Swedish legislative body or its term of session; riksdag. rikshistoriograf (-en, -er), state historiographer; a title bestowed on noted historians. rikt|a (-ade, -at), to enrich. riktig, true, trusty, faithful; real; correct, accurate; proper. riktigt, right, squarely, properly, correctly. riktning (-en, -ar), direction; tendency; trend; school, group. rim (-met, —), rhyme. rimflätning (-en, -ar), interlacing of rhymes. rimfrost (-en), hoarfrost, rime. rimm|a (-ade, -at), to rhyme; to write verses. ring (-en, -ar), ring, circle; arch, vault; whirl; orbit. ringa, lowly, humble, mean, slight, small, trifling, insignificant. ringare (-n, —), bell-ringer. ringmur (-en, -ar), wall surrounding a city, encircling wall. rinna (rann, runnit), to run, flow; rinna upp, to rise. rinnande, running. ris (-et, —), switch, rod. ris|a (-ade, -at), to chastise, switch; to satirize; to criticise. ritt (-en, -er), ride. riva (rev, rivit), to tear, wrench; to scratch. Rivieran, the Riviera. ro (-n), peace, rest, quiet, tranquillity. ro|a (-ade, -at), to amuse, entertain, divert. rock (-en, -ar), coat. rodd (-en), rowing. rod|er (-ret, —), rudder. rolig, calm, peaceful, undisturbed, sweet, placid; funny, amusing, laughable; jolly, merry, pleasant. rolös, restless. Roma, Rome. roman (-en, -er), novel. romansk, Romance. romantik (-en), romanticism. romantiker (-n, —), romanticist. romantisk, romantic. romare (-n, —), Roman. rop|a (-ade, -at; colloq. and poet. -te, -t), to exclaim, call out, shout. ros (-en, -or), rose. rosenband (-et, —), wreath of roses, rosy band. rosenblad (-et, —), rose leaves. rosenjungfru (-n, -r), rose maiden, flower girl. rosenkorg (-en, -ar), basket of roses. rosenkrans (-en, -ar), wreath of roses. rosenröd, rosy, roseate, rosy red. rosig, rosy, bearing roses, roseate; figured with roses. rostig, rusty. rot (roten, rötter), root. rov (-et, —), spoils, plunder, booty. ruin (-en, -er), ruin. rull|a (-ade, -at), to roll. rullning (-en, -ar), revolution, rolling. rum (-met, —), place; room; chamber; space. run|a (-an, -or), rune. rund (-en, -er), circle, sphere, round. rund, round, ample, plentiful; circular, globular. rundlig, generous, liberal, round. runk|a (-ade, -at), to shake. runosång (-en, -er), runic song. runt, around, about; amply, roundly, abundantly; runt omkring, all around. runtom, around. rusig, drunk, intoxicated. rut|a (-an, -or), windowpane, square. ruv|a (-ade, -at), to brood. ryck|a (-te, -t), to move, march, rush; rycka an, to sally forth, advance. ryckning (-en, -ar), twitch, spasm. rygg (-en, -ar), back; ridge. rygg|a (-ade, -at), to fall back; to swerve; to evade; usually with tillbaka. ryk|a (-te, -t; rök or rökte, rökt), to smoke, steam, fume. rykte (-t, -n), rumor, fame, reputation. ryktbarhet (-en, —), fame; ryktbarheter, celebrities. rymd (-en, -er), space, universe, expanse, world. rym|ma (-de, -t), to desert, depart, flee; to contain, hold. rysning (-en, -ar), shudder. ryta (röt, rutit), to roar. rytm (-en, -er), rhythm. rytmisk, rhythmical. rå (-et, -n), a kind of crisp cake or waffle; usually, gorån (godrån). rå, raw, savage. rå, råda, (rådde, rått), to rule, reign; to have power; to prevail, predominate. råd (-et, —), advice, counsel, admonition; council, consultation; counselor. rå|da (-dde, -tt), to rule, reign, govern, control; to predominate. rådplägning (-en, -ar), council, deliberation, conference. rådvillhet (-en), perplexity, hesitation, doubt, uncertainty, irresolution. råm|a (-ade, -at), to low, moo. rån (-et, —), robbery. räck|a (-te, -t), to reach, last, endure, extend; to stretch; to hand. rädas (räddes, rädits), to fear. rädd|a (-ade, -at), to save, rescue, preserve. räkn|a (-ade, -at), to count, reckon; to consider, esteem; to date; to number, enumerate. räkning (-en, -ar), account. rämn|a (-ade, -at), to crack, break. ränker, intrigues, plots, machinations, cabals. rätt (-en, rarely -er), right, privilege. rätt (-en, -er), dish, course at table. rätt, right, correct, proper, suitable, appropriate. rätta; till rätta, aright; to light; ställa till rätta, to set right; to put in order; leta till rätta, to bring to light; to bring out. rättfärdighet (-en), righteousness. rättfärdighetsfullt, full righteously. röd, red, ruddy. rödgul, reddish yellow, glowing. röj|a (-de, -t), to discern; to discover; to betray; to give evidence of. rök (-en), smoke; rökar, pillars or wreaths of smoke, as from many chimneys. rökelse (-n, -r), incense. rön|a (-te, -t), to learn, observe, discover; to apprehend; to enjoy; to encounter. rönndruv|a (-an, -or), cluster of rowan-berries, berries of the mountain ash. rör|a (-de, -t), to move, stir; to touch; to affect, impress; to strike, play upon (a musical instrument). rör|as (-des, -ts), to be moved, touched, stirred; röra sig, to move, stir, bestir oneself. rörelse (-n, -r), movement, motion; emotion. röst (-en, -er), voice. röv|a (-ade, -at), to rob, steal; röva till sig, to appropriate; to arrogate to oneself.
sa (sade), quoth. sab|el (-eln, -lar), saber. Sachsen, Saxony. sad' (sade), said. sad|el (-eln, -lar), saddle. saft (-en, -er), sap, juice; essence, strength. sag|a (-an, -or), saga, tale, story, romance; fairy tale. sagoförtäljersk|a (-an, -or), story-teller. sago|land (-landet, -länder), land of sagas; land famed in story. sagospel (-et, —), poetic romance; mythical or fabled poem; fairy romance; cycle of poems built on the sagas. sak (-en, -er), thing, object; cause, matter, question; pl., baggage, belongings; till saken, på sak, to the point. sakn|a (-ade, -at), to miss, lack; to want. saknad (-en), regret; need, want; desire; loss. sakta, quiet, slow, silent, subdued; quietly, slowly. saktmod (-et), meekness, patience. sakören, fees; fines, penalty. sal (-en, -ar), hall, salon, parlor, room. salig, sainted, blessed, happy. salopp (-en, -er), a short sacque or coat of light material; an overgarment without sleeves (Schück). samhällsliv (-et), social life, community life. samkväm (-et, —), company, society, social gathering, meeting. saml|a (-ade, -at), to gather, collect, assemble; samlas, samla sig, to gather, come together, meet. samling (-en, -ar), collection. samlingsvurm (-en), mania for collecting. samma, the same; ett och samma, the same thing. samman, together, jointly. sammanförd, brought together, gathered. sammanhang (-et, —), connection. sammanslutning (-en, -ar), association, federation. samman|smälta, (-smälte, -smält), to unite, combine. sammetsmöss|a (-an, -or), velvet cap; skullcap of velvet. samtid (-en), age, time; contemporaneous persons and things; contemporaries. samtidig, simultaneous, coeval, contemporaneous; samtidigt, at the same time, simultaneously, meanwhile, coincidentally. samvet|e, samvet (-et, -en), conscience. samvetsgrann, conscientious. sanatorievård (-en), care at a sanatorium. sand (-en), sand. sandelträ (-et), sandalwood. sandig, sandy. sann, true, real, genuine. sanning (-en, -ar), truth, verity, fact. sanningssökare (-n, —), seeker after truth. sanningsträngtan, yearning for the truth. sansad, sane, sensible. sansning (-en), sense, intelligence, sanity. sant, true. Sapfo, Sappho, Grecian poetess. satir (-en, -er), satire; pl., satirical works. satirisk, satirical. seen (-en, -er), stage. schablonmässig, stereotyped, traditional, formal. schakt (-et, — or -er), shaft, pit (of a mine). se (såg, sett), to see, look; to notice; to perceive; to understand; se an, to await, contemplate; se, interj., lo, behold. sed (-en, -er), habit, custom, manner, way. sedan (sen), after, afterward, subsequently, later; ago; sedan tjugu år, since twenty years ago; these twenty years past. sedermera, afterwards, subsequently, later. sedesam (sedsam), virtuous, modest. sefir (-en), zephyr, the west wind. seg|el (-let, -len), sail. seg|er (-ern, -rar), victory. segerfan|a (-an, -or), flag of victory, triumphant standard. segerkrans (-en, -ar), wreath of victory. segerled (-en, -er), triumphant march. segerrik, victorious, triumphant. segersäll, triumphant, victorious. seglare (-n, —), seaman, sailor. segr|a (-ade, -at), to win, triumph, gain victory; to come out (be) victorious. segrare (-n, —), victor, conqueror. sejour (-en, -er), season. sek|el (-let, -ler), century. sekelskifte (-t, -n), beginning or end of a century. sekreterare (-n, —), secretary. sel|e (-en, -ar), harness. sen (sedan), after; later; Än sen? What of it? What next? sen|a (-an, -or), tendon, sinew. senare, later, latter, subsequent; subsequently, thereafter. september, September. september|natt (-natten, -nätter), September night. seraf (-en, -er or -im), seraph. sex, six. sextio (sexti), sixty. sexton, sixteen. sextonårig, sixteen years old, of sixteen (years). sfär (-en, -er), sphere, orb, ball, globe, field. si|a (-ade, -at), to predict, foretell. siare (-n, —), seer. sid|a (-an, -or), side; åt sidan, aside; vid sidan om, beside, aside from. siden (-et), satin. sidenvåd (-en, -er), poet, silken garb. siffr|a (-an, -or), figure, number, cipher. sig, himself, herself, itself, themselves. signal (-en, -er), signal. silkesseg|el (-let, —), silken sail. silkessnöre (-t, -n), silken cord. silv|er (-ret), silver. silverbäck (-en, -ar), silvery brook. silverkann|a (-an, -or), silver goblet, decanter. silverklar, silvery, with silvery tone. silverpenning (-en, -ar), silver coin. silverpopp|el (-eln, -lar), silver poplar. silverskir (-et), silvery gossamer, film or gauze. silverskrud (-en, -ar), silvery gown, glittering raiment. silversky (-n, -ar), silvery cloud. silverslid|a (-an, -or), silver sheath. silverstämm|a (-an, -or), silvery voice, tone. silvertår (-en, -ar), silvery tear. silvertäcke (-t, -n), silvery blanket. silvervit, silvery, silvery gray or white. silvervåg (-en, -or), silvery wave. simm|a (sam, summit or -ade, -at), to swim, float. sin, his, her, hers, its, their, theirs. sinne (-t, -n), mind; sense; nature, character; poet. sinn; i sitt sinne, inwardly; låga sinnen, depraved characters; sinnen, senses. sinnesro (-n), peace of mind. sinnessjukdom (-en, -ar), mental affection, disease of the mind, insanity. sinnestillstånd (-et, —), state of mind. sipp|a (-an, -or), windflower, anemone. sir|a (-ade, -at), to adorn, decorate, grace. siratlig, ornate, ornamented, graceful, fancy, elaborate, embellished. siren (-en, -er), siren. sist, last, latest; lastly, finally; in i det sista, to the last, to the end. sistone, end, last; på sistone, at last, in the end, ultimately. sitt, his, her, hers, its, their, theirs. sitta (satt, suttit), to sit; to be placed, applied. sju, seven. sjuda (sjöd, sjudit), to seethe. sjuk, sick, ill; corrupt, tainted; infected. sjuka (-n), ailment, malady, illness; weakness. sjukdom (-en, -ar), illness, malady, sickness, disease. sjuklighet (-en), sickness, infirmity. sjunga (sjöng, sjungit), to sing, warble. sjunka (sjönk, sjunkit), to sink. sjuttio (sjutti), seventy. sjutton, seventeen. sjuttonhundratalet, the eighteenth century. sjuttonåring (-en, -ar), a youth of seventeen. själ (-en, -ar), soul, heart. själaro (-n), peace of mind; rest for the soul. själfullhet (-en), soulfulness, inspiration. själsfrände (-n, -r), sympathizer; intimate friend; follower. själva, even, itself, the very. självförpinande, poet. for självpinande, self-torturing. självgjord, self-made, self-inflicted. självmordstank|e (-en, -ar), thought or intention of committing suicide, suicidal intent. självständighet (-en), independence. självvald, self-chosen, voluntary. sjö (-n, -ar), lake, sea; till sjöss, to sea; at sea. sjöa|strand (-stranden, -stränder), seashore, lake shore. sjöfartstidning, maritime journal. sjökonung (-en, -ar), seaking. s.k. (så kallad), so-called. skadlig, injurious, harmful, mischievous, pernicious, detrimental. skaff|a (-ade, -at), to procure, get, secure, obtain; to be concerned with; intet att skaffa med, nothing to do with; no business with. skak|a (-ade, -at), to shake, stir, quake; to shake down. skal (-et, —), shell, covering, exterior, surface. skald (-en, -er), poet, singer. skaldebegåvning (-en), poetic gift, literary talent. skaldeindividualitet (-en, -er), poetic individuality. skaldekall (-et), poetic calling. skaldekynne (-t, -n), poetic temperament, make-up, character. skaldemö (-n, -r), Muse, goddess of song. skalderykte (-t), poetic fame, reputation. skaldeutveckling (-en), poetic development. skaldeverksamhet (-en), poetic pursuits, poetic work. skaldskap (-et), poetic production. skalk|as (-ades, -ats), to play, sport, frolic; to trifle. skall (pres. of skola), shall, will. skallande, clanging, ringing. skam (-men), shame, disgrace. skandisk, Scandian, Scandinavian. skap|a (-ade, -at), to create. skapare (-n, —), creator, maker. skapelse (-n, -r), creation, handiwork; work; composition; opus; world, universe. skaplynne (-t, -n), nature, disposition, temperament. skapnad (-en, -er), shape, form, figure. skar|a (-an, -or), flock, group; party, company, assemblage. skarp, sharp, bitter, harsh, severe; keen, acute. skatt (-en, -er), treasure, wealth; tax. skatt|a (-ade, -at), to pay tribute; to adjudge; to deem; to prize, value. ske (-dde, -tt), to happen; to be rendered to; to be accorded, granted, sked|a (-ade, -at), to test by chemical process. sken (-et, —), light, shine, radiance, glare; sheen. skepnad (-en, -er), shape, form, vision. skepp (-et, —), ship, vessel. skeppsbruten, shipwrecked. skick (-et, —), order, custom, form, propriety, manners, behavior, deportment. skicklighet (-en), skill, ability, talent, adroitness, aptitude, mastery, fitness, orderliness, propriety. skift|a (-ade, -at), to vary, change. skiftande, changeable, variable. skifte (-t, -n), change, shift, mutation, vicissitude; phase, stage, turn. skiftrik, changeable, varicolored. skild, different, various. skildr|a (-ade, -at), to depict, present, narrate, describe skil|ja (-de, -t), to separate, part, sever; to distinguish. skiljemynt (-et, —), change (money), small change. skillnad (-en, -er), difference, distinction. skim|mel (-meln, -lar), roan horse. skim|mer (-ret), shimmer, gleam, sheen, luster. skimr|a (-ade, -at), to shimmer, shine; to be radiant. skina (sken, skinit), to shine, beam. skingr|a (-ade, -at), to scatter, disperse. skinn (-et, —), skin. skiv|a (-an, -or), disc. skjul (-et, —), shed. skjuta (sköt, skjutit), to shoot; to push: skjuta upp, fram, ut, to sprout, spring forth. skjutgammal, old enough to be shot. sko (-n, -r), shoe. skog (-en, -ar), forest, wood. skogsfru (-n), "The Lady of the Woods", a supernatural being supposed to inhabit the forest. skogsvindsackord (-et, —), chord or harmony of woodland breezes. skol|a (-an, -or), school; style, views (in art or literature). skola (skulle, skolat), shall, will, to be about to, to be on the point of. skolgång (-en), schooling. skolstud|ium (-et, -er), study, academic course. skoltid (-en), school years, time of attending school. skon|a (-ade, -at), to save, preserve. skratt (-et, —), laughter, laugh, merriment. skratt|a (-ade, -at), to laugh; skratta åt, to laugh at; to deride, ridicule. skrev|a (-an, -or), crevice. skri (-et, -na), shriek, scream, cry, moan. skriande, calling, shrieking, crying. skribler (-en or -n, -er), scribbler. skrida (skred, skridit), to glide, travel, move slowly, pass by. skrift (-en, -er), writing; (with or without cap.) Holy Writ; the Scriptures; work, literary production. skriftställare (-n, —), writer, author, litterateur. skrik (-et, —), cry, shriek. skrika (skrek, skrikit), to cry, shout, scream, exclaim; skrika till, to exclaim suddenly; to ejaculate. skrin (-et, —), casket, box. skriva (skrev, skrivit), to write; to compose. skrivare (-n, —), clerk, scrivener. skrivbord (-et, —), desk, writing table. skrud (-en, -ar), robe, dress, garb, raiment, attire, esp. for festive or solemn occasions. skrud|a (-ade, -at), to robe, garb, attire. skrynklig, wrinkled, crumpled. skryt (-et), boast. skryta (skröt, skrutit), to boast, brag, vaunt. skrål|a (-ade, -at), to bawl, roar; to howl, yell, clamor. skräck (-en), terror, horror. skrä|da (-dde, -tt), to reject; skräda ord, to mince words. skräll (-en, -ar), crash, stroke, clap. skräm|ma (-de, -t), to frighten, terrify, intimidate; skrämma upp, to frighten, startle. sku' (skola), shall, will. skugg|a (-an, -or), shade, shadow; gloom; phantom. skuggande, shady. skuldr|a (-an, -or), shoulder. skull|e (-en, -ar), haymow. skum (-met), foam. skum, gloomy, dark, blind. skumm|a (-ade, -at), to foam, froth. skummande, foaming, frothy. skummig, foamy, frothy. sky (-n, -ar), sky, cloud. sky (-dde, -tt), to avoid, evade, detest. skyddningsblick (-en, -ar), patronizing look. skygd (-et, —), shelter, protection. skyhög, sky high, lofty, towering. skylt (-en, -ar), sign. skym|ma (-de, -t), to darken, grow dusk. skymning (-en), gloaming, dusk, nightfall, twilight. skymningsslöj|a (-an, -or), veil of dusk, twilight shadows. skymt (-en, -ar), glimpse, glint, gleam, trace, inkling. skymt|a (-ade, -at), to flit; to pass quickly; to glance, glimpse. skynd|a (-ade, -at), to hasten, hurry. skåd|a (-ade, -at), to view, spy, observe; to look, peer. skådespelsutkast (-et, —), dramatic outline, plan or rough sketch for a drama. skål (-en, -ar), bowl, dish; toast, health. skålbrö|d (-det, — or -n), coffee bread, coffee cake; wheat rolls or biscuits shaped like bowls (Ekermann); large biscuits shaped in bowls (Schück). skånsk, Scanian, of or pertaining to Skåne. skägg (-et, —), beard, whiskers. skägglös, beardless. skäl (-et, —), reason, cause, ground, motive, occasion, argument. skäll|a (-de, -t), to bark; to call names; to vilify, abuse, traduce, defame; to upbraid. skälmsk, arch, cunning, sly, roguish, mischievous, tricksy. skälva (skälvde or skalv, skälvt), to tremble, quake. skälvande, vacillating, tremulous, wavering. skäm|mas (-des, -ts), to be ashamed; Skäms! For shame! Shame on you! skämt (-et, —), jest, wit, witticism. skämt|a (ade, -at), to jest. skämtlynne (-t, -n), jocularity, humor, jocoseness, fun, pleasantry, raillery. skänk|a (-te, -t), to give, donate, present; to award, grant, accord; to render, lend; to devote; skänka i, to pour and offer (as wine). skär (-et, —), skerry, reef. skär, pure, clear, sheer; immaculate. skär|a (-an, -or), sickle, crescent. skära (skar, skurit), to cut, carve; to reap; skära för, to carve at table; skära till i växten, to exaggerate. skär|a (-ade, -at), to shrive, purify. skärpa (-n), sharpness, keenness, acuteness, harshness, bitterness, pungency, acrimony, acerbity, asperity, severity; sagacity, acumen. skärp|a (-te, -t), to sharpen. skärv|a (-an, -or), shard, fragment. sköld (-en, -ar), shield, buckler; arms, escutcheon. sköldemärke (-t, -n), escutcheon, arms. skölj|a (-de, -t), to wash; to rinse; to flood, bathe; skölja bort, to sweep away. skön, beautiful, charming, pretty, handsome, fine. skönhet (-en, -er), beauty, charm, the beautiful. skönhetskult (-en, -er), beauty cult. skönhetsnjutning (-en), esthetic pleasure, enjoyment of beauty. skönhetsrike (-t, -n), realm of beauty. skönhetsträngtande, yearning for or aspiring to beauty. skönlitterär, belletristic; of or pertaining to fine literature. skönt, charmingly, beautifully, delightfully. skörd (-en, -ar), harvest. sköt|a (-te, -t), to care for, attend; to minister to; to mind. sköte (-t, -n), lap, bosom; also sköt. skövl|a (-ade, -at), to lay waste, ruin, devastate. slag (-et, —), stroke, blow; slå ett slag, to strike a telling blow; slå ett slag för, to champion; to lead the fight for. slaganfall (-et, —), apoplectic stroke. slagfält (-et, —), battlefield. slagregn (-et, —), heavy shower. slakn|a (-ade, -at), to slacken; to grow limp. slaktning (-en, -ar), carnage, battle. slamr|a (-ade, -at), to rattle, clatter. slant (-en, -ar), coin. slapp, lax. slav (-en, -ar), slave, serf. slaveri (-et), slavery, servitude, thraldom. slentrianmässig, conventionalized, conforming to routine. slick|a (-ade, -at), to lick. slik, such, such a. sling|a (-an, -or), garland, festoon; coil, loop. slippa (slapp, sluppit), to escape; to be excused, let off; to be spared; slippa fram, to pass, to be permitted to pass. slit (-et), toil, moil, drudgery. slita (slet, slitit), to tear, break, sever; to struggle; slita i tu, to tear asunder; slita ut, to wear out. slitning (-en, -ar), dissension, disorder. slockn|a (-ade, -at), to be extinguished, go out; to cease shining or burning. slott (-et, —), palace, castle. slummer (-n), slumber. slump (-en), chance. slumr|a (-ade, -at), to slumber, sleep. slut (-et, —), end, close, upshot, finis; taga slut, to end, to be finished; till slut, at last. slut|a (-ade, -at), to end; to finish; to close, stop. sluta (slöt, slutit), to close, shut, bar; to end, finish. slutad, completed, ended, finished. sluten, reticent. slutligen, finally, at last, at length, eventually. slå (slog, slagit), to strike, hit; to beat; to toss about; to strike down, slay; to throb; to throw; slå upp, to open; to look up; slå ihjäl, to kill, strike down, slay; slå i järn, to fetter, put in chains; slå sig igenom, to win out; to establish oneself; to achieve success; slå ut, to break out; slå bort, to dismiss from the mind, put away. slående, striking, characteristic, forcible, impressive. slån (-et or -en, —), sloe, blackthorn. slåss (slogs, slagits), to fight, struggle. släck|a (-te, -t), to quench, extinguish, put out; to snuff out (as a candle). slägg|a (-an, -or), sledge. släkt (-en, -er), kindred, kin, relatives, relationship, family. släkte (-t, -n), generation. släp|a (-ade, -at), to drag. slätt (-en, -er), plain. slättlandskap (et, —), plain. slöjdans (-en, -ar, -er), dance of the veil. smak (-en), taste; style; school (of literature). smak|a (-ade, -at), to taste; to experience. smakdomare (-n, —), critic, esthete. smakriktning (-en, -ar), taste, style, manner; school. smal, narrow, slender. smed (-en, -er), smith. smek (-et), caress, dalliance. smek|a (-te, -t), to caress, fondle; to please. smekande, caressing, gentle, mild. smekning (-en, -ar), caress. smickermun (-nen, -nar), flatterer. smi|da (-dde, -tt), to fasten with chains; to fetter; to strike, hammer, forge. smidig, supple, lithe, limber, agile. smink (-et), rouge, cosmetic. smitt|a (-an, -or), contagion, pest, pestilence. smul|a (-an, -or), crumb, trifle; whit, bit, particle. smultron (no sg.), strawberries. smuts|a (-ade, -at), to soil, stain, muddy, defile. smyck|a (-ade, -at), to adorn, decorate, embellish; to bedizen. smyg (-en, -ar), recess, niche, corner, covert; i smyg, in secret, by stealth, furtively, clandestinely. smyga (smög, smugit), to steal, slip, creep, sneak, slink; to smuggle; to place secretly. små (pl. of liten), small, little. småningom, little by little, slowly, gradually, by slow degrees; eventually. smått, slightly, a trifle, somewhat. smäcker, of graceful form; slender. smälta (smalt, smultit), to melt; smälta samman, to amalgamate, commingle. smältande, melting, mellifluent, soft. smärre (små), smaller, lesser, inferior. smärt, slender. smärt|a (-an, -or), pain, suffering, pang, throe, hurt, grief, distress, affliction. snabb, rapid, fleet, quick, fast. snacksäll, gossipy, talkative. snar, quick, rapid; early; fast, fleet. snar|a (-an, -or), snare, trap. snark|a (-ade, -at), to snore. snarligt, soon, shortly. snart, soon, early, quickly, shortly. snatt|a (-ade, -at), to pilfer. snille (-t, -n), genius. snillrik, ingenious. snyft|a (-ade, -at), to sob. snäck|a (-an, -or), bark, skiff, shallop. snäll, good, kind, dutiful. snällt, gracefully, daintily, rapidly. snäv, narrow. snö (-n), snow. snöd, paltry, worthless, base, sordid, vile, mean. snödropp|e (-en, -ar), snow-drop. snöfall (-et, —), snowfall. snöfjun (-et, —), snowflake, down or film of snow. Snöfrid, name of a fairy, fairy queen; Queen, Snow-white. snöig, snowy, snow-covered. snörd, laced. sock|en (-nen, -nar), parish. sockenbo (-n, -r), parishioner. sol (-en, -ar), sun, sunlight. solbeglänst, sunlit, sunkissed. solbränd, sunburnt, tanned. sold (-en), pay, employ. soldatsläkt (-en, -er), military family. solglans (-en), sunlight, effulgence. solig, sunny, sunshiny. solljus (-et), sunlight, sunshine. solskensglitt|er (-ret), glitter of sunlight. solskenslyst, bright with sunshine, bathing or basking in the sun. solskensstund (-en, -er), hour of sunshine, brightest time or period. som, who, which, that, whom; as, like; efter som, in turn as. som|mar (-maren, -marn, -rar), summer. sommardag (-en, -ar), summer day. sommardröm (-men, -mar), dream of summer. sommarhåg (-en), summery mood or disposition. sommarkväll (-en, -ar), summer evening. sommarskur (-en, -ar), summer shower. sommarvind (-en, -ar), summer wind, breeze. somn|a (-ade, -at), to fall asleep; to go to sleep. son (sonen, söner), son. sonett (-en, -er), sonnet. soningsfull, poet., conciliatory; regularly, försonande. sop|a (-ade, -at), to sweep. sopp|a (-an, -or), soup, broth, stew. sopran (-en, -er), soprano. sorg (-en, -er), sorrow, grief, care. sorgdryck (-en), cup of sorrow, potion of grief. sorgedok (-et, —), veil of mourning. sorgeeld (-en), burning grief. sorgeklagan, lamentation. sorgesång (-en, -er), plaintive song, mournful lay, dirge. sorgeton (-en, -er), plaint. sorghus (-et, —), house of mourning; also sorgehus. sorglös, carefree. sorgsen, sad, mournful, woebegone. sorl (-et, —), murmur; din. sorl|a (-ade, -at), to murmur, purl, swirl. sot (-et), soot. sotad, sooty, blackened by smoke. sova (sov, sovit), to sleep. spann (-et, —), span; pair. sparsam, meager, sparse, sparing. sparv (-en, -ar), sparrow. spatser|a (-ade, -at), to stroll, walk, promenade. speg|el (-eln, -lar), mirror. spegelklar, clear as a mirror, crystalline, pellucid. spegl|a (-ade, -at), to mirror, reflect; spegla sig, to look in a mirror. spej|a (-ade, -at), to spy; to look out (for); spejande, on the lookout. spekulation (-en, -er), speculation. spel|a (-ade, -at), to play; to perform music; to make melody; to be in action; to gush (as a fountain). spel|man (-mannen, -män), fiddler, musician. spets (-en, -ar), point, tip, apex. spett (-et, —), spit. spinna (spann, spunnit), to spin. spir|a (-an, -or), scepter. spirituell, full of esprit, vivacious, vivid. spis (-en), food. spis (-en, -ar), hearth, fireplace; stove. spis|el (-eln, -lar), hearth, fireside. spiselflamm|a (-an, -or), hearth-flame. spiselhäll (-en, -n, -ar), hearthstone. spjäll (-et, —), damper. split (-et), strife, disagreement, dissension. sporr|a (-ade, -at), to spur, prod, urge, drive. spov (-en, -ar), curlew. sprakande, crackling. spratt (-et, —), trick, prank, practical joke. sprida (spred, spridit), to spread, extend, circulate. spring|a (-an, -or), crack, chink, rift, cranny. springa (sprang, sprungit), to spring; to run; to burst; springa opp, to burst open, to be thrown ajar; to open suddenly. spritta (spratt, spruttit), to start, leap, jump; spritta till, to be suddenly startled. sprut|a (-an, -or), fire engine, syringe, squirtgun. sprut|a (-ade, -at), to spout, spray, sputter. språk (-et, —), language, speech, tongue; passage of Scripture. språkkonstnär (-en, -er), stylist, literary artist. språklig, linguistic. språkrensning (-en), purification of language; linguistic reform. språng (-et, —), jump, leap; race. spräng|a (-de, -t), to burst, break; to disperse; spränga in, to rush or break in; spränga fram, to charge, rush forward. spå (-dde, -tt), to tell fortunes; to practice sooth-saying; to predict. spådd, having had something predicted of oneself. spår (-et, —), track, trace, vestige; wake; footstep; mark. spår|a (-ade, -at), to trace, track; to follow; to find traces. späck|a (-ade, -at), to garnish, embellish, trim. späd, tender, young, little, frail. spält (-en), spelt, a variety of wheat. spän|na (-de, -t), to bend, stretch, draw; spänna segel, to hoist (set) sail. spänning (-en, -ar), excitement; strain. spärr|a (-ade, -at), to bar; to separate. spö (-t or -et, -n), rod, cane, wand, lash; stripe, stroke. spöklig, spöklik, ghostlike, ghastly. spör, old form of spörjer, learn, hear. spörja (sporde, sport), to inquire, ask, question; to learn, be informed of. spörjande, inquiring, questioning; puzzling, pondering, meditative. stackars, poor, pity on, alas for. stad (staden, städer), city, town. stadd, being in the act of; engaged in. stadga (-n), stability, steadiness, firmness; stadg|a (-an, -ar), statute, rule, regulation, law. stadg|a (-ade, -at), to steady, fix; to establish; to settle. stadig, steady, constant, continous, permanent. stadigt, steadily, constantly. stadi|um (-et, -er), stage; state, condition. Staffan, Stephen. stall (-et, —), stable. stall(e)dräng (-en, -ar), hostler, groom, stableman. stam (-men, -mar), stem (of ship); trunk (of tree). stam|fader (-fadern, -fäder), ancestor. stammande, stuttering, faltering. stam|moder (-modern, -mödrar), mother, foremother. stamp (-et), stamping, beating (of horses' hoofs). stann|a (-ade, -at), to stop, stay, halt; to remain; stanna av, to stop, cease. stark, strong, mighty; firm, substantial. starklemmad, strong of limb, strong, robust. stat (-en, -er), state. station (-en, -er), station. statskonst (-en), statesmanship. statsråd (-et, —), councillor of state, king's councillor, cabinet officer, minister. statssystem (-et, — or -er), system of government. statt (imperative of stå), stand; Statt upp! Arise! stav (-en, -ar), staff. steg (-et, —), step, pace. stek (-en, -ar), steak. stek|as (-tes, -ts), to be roasted. stel, stiff, lifeless, stale, rigid, stern, numb, formal. stelnad, stagnated. sten (-en, -ar), stone, rock, pebble. stepp (-en, -er), steppe. stift|a (-ade, -at), to enact, pass (a law); to organize, found, institute. stig (-en, -ar), path, way, track, trail. stiga (steg, stigit), to rise, mount; to amount to, aggregate, total; to step. stil (-en, -ar), style, manner, order; type. stilistisk, literary, stylistic. stilla, still, silent, quiet, calm, peaceful; quietly, calmly, tranquilly, peacefully, silently. still|a (-ade, -at), to calm, still, stop, subdue, appease; to relieve, alleviate, lighten; stillas, to be stilled; to grow calm. stillhet (-en), stillness, quietude. stirr|a (-ade, -at), to stare. stjäla (stal, stulit), to steal; to go stealthily, sneak; to pilfer, filch. stjälp|a (-te, -t), to overturn; to topple over. stjärn|a (-an, -or), star; order, decoration. stjärne|natt (-natten, -nätter), starry night. stjärnerik, starry, star-spangled, studded with stars. stjärnhim|mel (-meln, -lar), starry heaven, starlit firmament. stjärnmusik (-en), music of the spheres. stjärnströdd, studded or beset with stars. stjärnvalv (-et, —), firmament, starry vault, welkin. sto (-et, -n), mare. stock (-en, -ar), stock; stock och sten or sten och stock, stock and stone. Stockholmsposten, The Stockholm Post. stocklat, utterly lazy. stod (-en, -er), statue, monument; pillar, column. stoffering (-en, -ar), trimming; rigging; ruching. stoft (-et), dust, clay, ashes, earth; i stoftet, prone, prostrate, abjectly. stoftgrand (-et, —), speck of dust, atom, mote, particle. stoj (-et), noise, row, hubbub, uproar, tumult. stoj|a (-ade, -at), to make a noise; to be noisy, boisterous; to cause a disturbance. stol (-en, -ar), chair, bench, stool, pew. stolt, proud, elated, haughty. stoppad, wadded. stor, great, large, grand. storhet (-en, -er), greatness, grandeur, vastness, magnitude. storhetsdröm (-men, -mar), dream of greatness, ambition. storm (-en, -ar), storm, stress, tempest. storm|a (-ade, -at), to storm; to rage, bluster, blow. stor|man (-mannen, -män), great man, notable, celebrity. storslagen, grand, lofty. stort, much; ej stort mer, not much more. strackl|a (-ade, -at), dial., to wobble, or shift from side to side. Cf. Sw. streta; Dial. Eng., strackling, giddy, shiftless person. straff (-et, —), punishment, penalty. strafflöst, without punishment; with impunity. stram, stale, stiff, strained. strand (stranden, stränder), shore, strand; coast. strand|a (-ade, -at), to run aground, go on the rocks; to be beached, stranded. strax, at once, immediately, instantly. stret|a (-ade, -at), to struggle, stagger on, toil. strid (-en, -er), strife, struggle, discord, battle, warfare. strid, violent, strong, coarse. strida (stred, stridit), to fight, strive, battle, struggle; strida mot, to oppose; to conflict with. stridbar, able-bodied, aggressive; warlike, fit for military service. stridssätt (-et, —), manner or method of fighting, mode of controversy. strimm|a (-an, -or), streak, beam, ray. strimm|a (-ade, -at), to beam. strofbyggnad (-en), verse structure, stanza formation. strofvis, a stanza in turn, by stanzas. struken, ironed, smooth. strunt (-en), sorry old wreck, good for nothing, worthless fellow, ne'er-do-well. struv|a (-an, -or), fritter. stryka (strök, strukit), to strike; to smooth, iron; to cross out. strål|a (-ade, -at), to beam, shine, blaze. strålande, beaming, lustrous, radiant. strål|e (-en, -ar), beam, ray. strålig, radiant. sträck|a (-te, -t), to stretch, expand, extend; to augment; to direct. sträng (-en, -ar), string. sträng, severe, harsh, hard, onerous, strenuous, heavy, stern, relentless. strängad, stringed. strängalek (-en), minstrelsy. strängaspel (-et, —), string music; strain from a stringed instrument. strängt, severely, harshly. sträv|a (-ade, -at), to strive, struggle, labor, toil, strävsam, diligent, laborious, irksiome, toilsome; strävsamt, wearily, diligently. strö (-dde, -tt), to scatter, strew. ström (-men, -mar), stream, river. strömm|a (-ade, -at), to flow, stream, rush. strömning (-en, -ar), trend, tendency, drift. ströv|a (-ade, -at), to roam, stray. strövtåg (-et, —), ramble. stubb|e (-en, -ar), stump. student (-en, -er), college graduate; student. studentexam|en (-en, pl. -ina), college graduation. studentfan|a (-an, -or), students' flag, college or university flag. studentfest (-en, -er), celebration, demonstration or festival by students. studer|a (-ade, -at), to study. studerande (-n, —), student. studieår (-et, —), year of study, school year. studi|um (-et, -er), study. stug|a (-an, -or), cottage, dwelling; living room. stum, dumb, mute, silent. stumhet (-en), silence, dumbness. stund (-en, -er), moment, hour, while. stundom, at times, sometimes, now and then. stup|a (-ade, -at), to fall, die (in battle). stut (-en, -ar), steer. styck|a (-ade, -at), to apportion, divide, partition. stygg, evil, grewsome. styng (-et, —), stitch. Styx (Stygen), Styx, the River of Death. styrk|a (-an, -or), strength, force, power, might; pl., military forces. styrk|a (-te, -t), to strengthen, reinforce, brace. stå (stod, stått), to stand; to be; to take place; to stand still; to be stagnant. stål (-et), steel. stånd (-et, —), standing, order, condition, state, effect; komma till stånd, to be accomplished, effected, realized, completed, established; to take place; to go into effect. ståndaktighet (-en), constancy, steadfastness, firmness. ståndpunkt (-en, -er), standpoint, point of view. ståtlig, stately, splendid, excellent; pompous, grand, grandiloquent, lofty. ståtlighet (-en, -er), pomp, display, parade, splendor, show. städad, neat, prim, proper, decent. stads, städse, always, ever, constantly, continually. ställ|a (-de, -t), to place, put; to raise; ställa sig, to stand, take a position; ställa till (tillställa), to arrange, contrive, plan. ställning (-en, -ar), position, attitude; place, situation. stämd, keyed, attuned. stämm|a (-an, -or), voice, tone. stämning (-en, -ar), tone, atmosphere, mood; temper. stämningsfullhet (-en), sentimentality. stämp|el (-eln, -lar), stamp, mark, impress. stämpling (-en, -ar), usually pl., plot, intrigues, conspiracy; sg., stamping, marking. ständig, constant, perpetual, continuous, permanent. ständigt, always, ever, constantly. stäng|a (-de, -t), to shut, close, lock, bar. stängs|el (-let, —), enclosure. stänk (-et, —), spray, splash. stäv (-en, -ar), prow. stöd (-et, —), support, prop, stay. stödd, leaning, supported. stö|dja (-dde, -tt), to support, brace; stödja sig, to lean, depend. stök (-et), stir, bustle. stör|a (-de, -t), to disturb, annoy; to interfere with; to interrupt. stört|a (-ade, -at), to throw (down); to precipitate; to thrust; to rush, leap, bound; to fall, tumble. stöt|a (-te, -t), to push; to stamp, so as to be hard to ride (as horses); stöta fram, to utter forcibly; stöta i basun, to blow the trumpet. subjektiv, subjective. subjektivitet (-en), subjectiveness, subjectivity. sublim, sublime. suck (-en, -ar), sigh, breath. suck|a (-ade, -at), to sigh, sough; to long, yearn. suckan, sighing, agony. suga (sög, sugit), to suck, draw. suggestiv, suggestive, summ|a (-an, -or), sum. sund, sound, healthy. sundhet (-en), health; soundness. supplikant (-en, -er), supplicant, applicant, suppliant. surr|a (-ade, -at), to hum, whir, buzz. surögd, blear-eyed, dimsighted. sus (-et), murmur, rustle, whisper, moan, wail, whir, whistle, whiz. sus|a (-ade, -at), to blow; to moan, murmur, sough, whisper; to rush. suveränitet (-en), sovereignty. svag, weak, feeble; svagt, scantily, meagerly. svaghet (-en, -er), weakness, frailty, shortcoming. sval, cool. sval|a (-an, -or), swallow, marten. svala (svalka), to cool. svalbo (-et, -n), swallow's nest. svalka (-n), coolness. svalk|a (-ade, -at), to cool; svalkas, to turn cool; to grow cool; då dagen svalkas, at the approach of evening, at eventide. svall (-et), surge, roar, rush. svallande, surging, tossing. svan (-en, -ar, -er, -or), swan. svans (-en, -ar), tail. Svanvit, lit., Swanwhite, a mythical character recurring in romantic poetry; svanvit, white as swan's-down. svar (-et, —), answer, reply, response; solution. svar|a (-ade, -at), to answer, respond; to echo. svart, black, dark. svartalf (-en, -er), dark elf. svarv|a (-ade, -at), to turn; to mold, shape, form. Svea, traditional and poetic name for Sweden. svedenborgsk, Swedenborgian. svek (-et, —), perfidy, treachery, deceit. sven (-nen, -ner), swain, lad, boy. svensk (-en, -ar), Swede. svensk, Swedish. svenska (-n), Swedish, the Swedish language. svensk|a (-an, -or), Swedish girl or woman. svep|a (-te, -t), to wrap. Sverge, (Sverige), Sweden. svett (-en), sweat, perspiration. svida (sved, svidit), to smart, pain, hurt, ache. svika (svek, svikit), to betray, disappoint; to fall short of; to fail. svin (-et, —), hog, swine, pig. sving|a (-ade, -at), to hover. svinna (svann, svunnit), to disappear, pass; poet. for försvinna. svåg|er (-ern, -rar), brother in-law. svår, heavy, severe, burdensome, difficult, painful, bad, ill. svårighet (-en, -er), difficulty, hardship. svårmod (-et), melancholy. svårmodslut|a (-an, -or), lute of melancholy. svårt, difficult, hard. svårtillgänglig, difficult of access, inaccessible. svälja (sväljde or svalde, svalt), to swallow; to gulp down. sväll|a (-de, -t), to swell, expand. svält (-en), starvation, hunger, famine. sväl|ta (-te, -t; svalt, svultit), to starve, famish. sväng|a (-de, -t), to swing, revolve; svänga sig, to bustle around; to flaunt oneself. svärd (-et, —), sword. svärja, svära (svor, svurit), to swear, curse; to take oath. svärm|a (-ade, -at), to play, swarm; to muse, dream; to give free reins to one's fancy. svärmare (-n, —), visionary, fanatic, dreamer. svärmisk, romantic, dreamy, fanciful, extravagant, visionary, fanatical, whimsical. sväv|a (-ade, -at), to hover, soar, float, flit, flutter, hang; to glide; to fluctuate, waver. sydlig, southern, southerly. syft|a (-ade, -at), to aim at; to aspire to; to strive for; to have reference to. symaskin (-en, -er), sewing machine. sympati (-en, -er), sympathy. syn (-en, -er), sight, view, apparition; vision, eyesight. syn|a (-ade, -at), to examine, view; to search for. syn|as (-tes, -ts), to be visible, seen; to come into view, appear; to seem. synd (-en, -er), sin, offence, trespass, iniquity, evil. syndig, sinful. synnerligen, particularly, very, notably, highly, peculiarly. syskon, brothers and sisters. syskonring (-en, -ar), circle of brothers and sisters, family circle. syssl|a (-an, -or), office, position; task, duty, work, charge, business; house work, chores. syssl|a (-ade, -at), to be busy, occupied, absorbed; to be at work. syst|er (-ern, -rar), sister. så, so, thus; then; så … som, as well … as. så (-dde, -tt), to sow, plant, scatter. sådan, such. sålunda, thus. sång (-en, -er), song, lay, chant; poem; poetry. sångare (-n, —), singer, poet, bard. sångardrag (-et, —), mark of the singer, stamp of the poet. sångar|fader (-fadern, -fäder), father of song, ancient singer, poet of a former period. sångargratie (-n, -r), Muse. sångargud (-en, -ar), god of song. sångarkung (-en, -ar), king of singers, poets; bard supreme; chief poet. sångarrad (-en, -er), array of singers. sångarskol|a (-an, -or), literary school. sångartemp|el (-let, —), hall of song. sångartid (-en, -er), epoch of song, literary period. sangarund|er (-ret, —), wonders of song. sånggudinn|a (-an, -or), Muse. sångmö (-n, -r), Muse. sår (-et, —), sore, wound, pain, injury. sår|a (-ade, -at), to wound; to inflict pain; to aggrieve, injure, hurt. såsom, as, like, thus, for instance. såväl, as well, both, såväl … som, as well … as, both … and. säck (-en, -ar), sack, bag. säd (-en), seed, grain. säga (sade, sagt), to say, speak; to pronounce. säg|en (-nen, -ner), legend, tale, fairy tale. säker, safe, sure, secure, certain. säkerligen, surely, undoubtedly, indeed. säkert, securely; certainly, indeed; helt säkert, doubtless. sälja (sålde, sålt), to sell; to barter. säll, happy, blessed. sällan, seldom, rarely. sällhet (-en), happiness, joy, bliss, felicity. sällskap (-et, —), fellowship, companionship, company; society. sällskapsdam (-en, -er), lady companion. sällskapsliv (-et), social life, society. sällskapstvång (-et), conventionality. sällspord, rare, exceptional, unusual, signal, uncommon, extraordinary. sällsynt, rare, uncommon, exceptional, unusual. sämre, worse. sän|da (-de, -t), to send. sändebud (-et, —), messenger. säng (-en, -ar), bed; till sängs, abed, in bed, to bed; gå till sängs, to go to bed, retire. sänk|a (-te, -t), to lower; to sink; to steep; to subdue, soften, silence (a voice, sound); sänka fanan, to present the flag. särskild, particular, special, distinct; särskilt, especially. särskil|ja (-de, -t), to distinguish. sätt (-et, —), manner, wise; habit. sätta (satte, satt), to set, put, place; sätta ord till, furnish text for; sätta sig, to sit down. säv (-en), reed, rush, sedge. sävligt, leisurely, slowly, lazily. söder, south, southward; på Söder, on the south side in Stockholm; mot söder, to or toward the south, southward; södern, the South. sök|a (-te, -t), to seek, reach; to try, attempt, endeavor; sökt, sought for. sökande (-t), searching, research, investigation. söl|a (-ade, -at), to delay; to fall behind. söm (-men, -mar), seam. sömn (-en), sleep; till sömns, to sleep; i sömn, asleep. sömnigt, sleepily. sömnsjuk, drowsy, lethargic. sönder, asunder, to pieces; broken. sönderbrusten, riven, torn. sönderbruten, broken, shattered. söndersprungen, broken, shattered, sundered. sörj|a (-de, -t), to mourn, sorrow, grieve; to bemoan; sörja för, to care for; to take trouble or pains for; to have charge of. söt, sweet; sova sött, to sleep peacefully. söv|a (-de, -t), to lull to rest, put to sleep; to silence.
tack (-et or -en), thanks, gratitude. tack|a (-an, -or), sheep (female); ewe. tacksam, thankful, grateful. tadelpil (-en, -ar), arrow or shaft of blame, censure; caviling, faultfinding. tag (-et, —), hold, grasp. taga (tog, tagit), to take; to assume; to earn, acquire; to pass (in a test); taga graden, to be promoted; taga livet av sig, to take one's own life, to commit suicide; taga i anspråk, to occupy; to claim, demand, lay claim to. tagg (-en, -ar), thorn, spine. tak (-et, —), roof; ceiling. taklist (-en, -er), eaves. takt (-en, -er), beat; slå takt, beat time; slå i takt med, beat or throb in unison with, in sympathy with. tal (-et, —), number; -talet, as åttiotalet, 1840-talet, the eighties, the forties of the last century. tal (-et, —), speech, address; conversation. talangfull, talented, accomplished. talarstol (-en, -ar), platform. tale|man (-mannen, -män), spokesman. talgljus (-et, —), tallow candle. Talia, Thalia, Muse of comedy and bucolic poetry. Talis Qualis, pen name of K.V.A. Strandberg. tall (-en, -ar), pine. tallrik (-en, -ar), plate. talmansbord (-et, —), speaker's desk, chairman's table. tamburin (-en, -er), tambourine. tand (-en, tänder), tooth; tändren, archaic def. pl. for tänderna. tank|e (-en, -ar), thought, idea; reflection, mind, conception, notion; reason; meditation. tankefrihet (-en), freedom of thought. tankeinnehåll (-et), content, thought content. tankeklarhet (-en), clearness of thought, clear thinking. tankerik, full of thought, pregnant, profound. tankespel (-et, —), play of fancy, reveries, contemplations. tankfull, thoughtful, pensive. tapper, brave, valiant, heroic, courageous. tarv|a (-ade, -at), to need; det tarvas, it behooves, there is need of. tass (-en, -ar), paw. tavl|a (-an, -or), picture, view, prospect; tablet. te (-dde, -tt), to appear; to manifest, disclose. teck|en (-net, —), sign, symbol, mark, token. teckn|a (-ade, -at), to sketch, write; to give a sign; teckna upp (uppteckna), to note, jot down, record. teckning (-en, -ar), figure, image, picture, drawing. teknisk, technical. Temistokles, Themistocles, Athenian general and statesman. temp|el (-let, —), temple, fane, shrine. tempelkull|e (-en, -ar), templed hill. tempelsmyckad, adorned with or surrounded by temples. tenor (-en, -er), tenor. terrin (-en, -er), terrine, tureen. t. ex. (till exempel), for example, for instance. text (-en, -er), text. text|a (-ade, -at), to write text-hand, to engross. then, old Sw. for den, the. tid (-en, -er), time, period, times, age, era. tidevarv (-et, —), age, epoch, period. tidig, early. tidigt, early. tidning (-en, -ar), newspaper, journal, periodical. tidsfördriv (-et, —), pastime, pleasure, recreation. tidskrift (-en, -er), periodical; journal; magazine. tidsödande, wasteful, time-killing. tidtals, at times, at intervals. tiga (teg, tegat), to be silent; to keep quiet; to keep one's peace; to stop speaking; tiga stilla, to keep quiet; to maintain silence. tiggare (-n, —), beggar, mendicant. tilj|a (-an, -or), board. till, to, into, of, for, unto, as to, toward; till dess, until; till och med, even; to and including. tillbaka, back, backward. tillbakadragenhet (-en), retirement. till|be, till|bedja (-bad, bett, -bedit), to adore, worship. tilldragelse (-n, -r), episode, event, occasion. tillfreds, satisfied. tillfredsställ|a (-de, -t), to satisfy. tillfredsställande, adequate, satisfactory. tillfyllest, fully, adequately, sufficiently, enough. tillfälle (-t, -n), opportunity, chance, occasion, event. tillfällig, temporary, accidental. tillförsikt (-en), assurance, confidence. till|gå (-gick, -gått), to transpire, happen. tillhopa, together. tillhör|a (-de, -t), höra till, to belong to; to be part of or member of; to appertain to. tillit (-en), confidence, trust, assurance. tillkämp|a (-ade, -at) sig, to acquire, earn; to fight or strive for. tillreds, prepared, ready. tillräcklig, sufficient, ample. tills, until. tillsamman(s), together. tillsats (-en, -er), admixture, addition, ingredient. tillslutning (-en), participation, attendance. tilltagande, increasing, ag-gravated. tilltalande, appealing, attractive, sympathetic. tillträ|da (-dde, -tt), to enter upon; to accept, assume. til|lägga (-lade, -lagt), to add, subjoin. timm|a or -e (-an, -en, -ar), hour. ting, (-et, —), thing, object; tingen, creation. ting, thing, court; Svea ting, the national thing or assembly of the Svea realm. tinn|e (-en, -ar), pinnacle. tinning (-en, -ar), temple, forehead. tio, ten. tionde (-t, -n), tithe, tenth. tiotal (-et), decade. Tiresias, a seer of ancient Thebes, struck blind by the goddess Athena. tist|el (-eln, -lar), thistle. tit|el (-eln, -lar), title, caption, heading. titt|a (-ade, -at), to peer, look, pry, leer. tjock, thick, dense. tjugo, tjugu, twenty; sometimes tjuge. tjugoett, twenty-one. tjugonde, twentieth. tjugoårig, twenty years old. tjugosexårig, twenty-six years old; at the age of twenty-six. tjus|a (-ade, -at; -te, -t), to charm, enchant, enrapture, captivate, delight. tjuv (-en, -ar), thief. tjäll (-et, —), dwelling, hut, cot; tent. tjän|a (-ade, -at; -te, -t), to serve; to work out (as a servant). tjänare (-n, —), servant. tjänlig, serviceable, useful, fitting. tjänst (-en, -er), service. tjänste|man (-mannen, -män), official. tjänst|göra (-gjorde, -gjort), to serve; to hold office. tjärn (-en, -ar), tarn, woodland pool. toft (-en, -er), thwart. tok (-en, -ar), fool, dolt, idiot, dunce. tolk (-en, -ar), interpreter. tolk|a (-ade, -at), to interpret, render, translate; to explain. tolv, twelve. tom, empty, vacant. tomhet (-en), emptiness, void, vacancy. tomt|e (-en, -ar), brownie. tomtegubb|e (-en, -ar), brownie. ton (-en, -er), tone, note, sound, tune; song; taste, style, trend; god ton, good taste, propriety. ton|a (-ade, -at), to sound. tonkonst (-en), musical composition, art of music. tonvärld (-en, -ar), world of tone, music. topp (-en, -ar), top, crown (of a tree); summit. torde (tör), might. torftig, frugal, simple, plain; needy, indigent, scanty; i torftiga omständigheter, in narrow circumstances; in need. torg (-et, —), market square, public square. tork|a (-ade, -at), to dry; to wipe. torn (-et, —), tower, steeple. torr, dry. trakt (-en, -er), region, locality, place, neighborhood. trall (-en, -ar), simple tune, ditty, refrain, falderal. tramp (-et), tramping, stamping (as of horses). tramp|a (-ade, -at), to tread, trample. tran|a (-an, -or), crane. trapp|a (-an, -or), stair, stairway, doorsteps. trasig, ragged. trast (-en, -ar), thrush. trav|e (-en, -ar), heap, pile; stack, shock. tre, three. trefalt, threefold, thrice. trettio (tretti), thirty. tretton, thirteen. tripp|a (-ade, -at), to trip; to move lightly about. triv|as (-des, -ts), to thrive, be comfortable; to fare well. tro (-n), trust, faith, belief, conviction. tro (-dde, -tt), to believe, trust, fancy, imagine, think. trofast, faithful, constant. trog|en (-et, -na), faithful; troget, faithfully, constantly; trogna, believers. trohet (-en), faithfulness, constancy, fidelity, loyalty. troll (-et, —), trull, hag, goblin, ogre. trollstav (-en, -ar), magic rod. trolov|a (-ade, -at), to plight troth; to engage oneself or became engaged; to affiance. trolovningstid (-en, -er), time of plighting troth; period of betrothal. trolös, faithless, treacherous. tron (-en, -er), throne. tropp, trupp (-en, -ar, -er), troop. trots, despite, in spite of. trugning (-en, -ar), urging, insistent offer. trumm|a (-an, -or), drum. trummare (-n, —), drummer. trumpen, surly, moody, sullen, disconsolate. tryck|a (-te, -t), to press; to impress, imprint; to print. tryckande, oppressive, heavy, pressing. tryckfrihetsåtal (-et, —), indictment under the press law; action for libel. trygg, safe, secure; tranquil, cool. trygg|a (-ade, -at), to secure; to make safe; tryggad, comfortable. tryta (tröt, trutit), to fall short; to be lacking; to want. trå (-dde, -tt), to yearn; trås, to be coveted; commonly, åtrå, åtrås. trån|a (-ade, -at), to yearn. trånad (-en), longing, yearning. trång, narrow, strait, limited; cramped, crowded; small. trångmål (-et, —), distress, straits, dire necessity. trånsjuk, pensive, languid, melancholy. träd (-et, — or trän), tree. trä|da (-dde, -tt), to step, tread, walk, go, pass; träda fram, to step forth, to advance. trä|da (-dde, -tt), to thread. trädgård (-en, -ar), garden, orchard. träff|a (-ade, -at), to strike; to hit upon; to find by chance; to meet; to befall. träffande, striking. trägen, diligent, intense; absorbing; steady. träl (-en, -ar), slave, thrall. träldom (-en), slavery, servitude. träldomsok (-et, —), yoke of servitude. träng|a (-de, -t), to force, press, push; tränga genom, to penetrate. träng|as (-des, -ts), to crowd; to jostle one another. trängtja (-ade, -at), to yearn, long; to seek anxiously. trängtan, yearning, aspiration, fervid longing. trög, slow, tardy, dull, heavy, backward, listless; sluggish, lax, slack, lazy. trögväxt, of slow growth. trösk|el (-eln, -lar), threshold. tröst|a (-ade, -at), to comfort, console. tröstersk|a (-an, -or), comforter. tröstlig, comforting. trött, tried, weary, exhausted. trött|a (-ade, -at), to weary; to make tired. tröttande, tiring, tiresome, wearisome. tu, two; i tu or itu, in two, asunder. tukt (-en), discipline. tuktan, punishment, chastisement. tuml|a (-ade, -at), to tumble, gambol, play, frolic, frisk; to fall; tumla sig, to roll around. tumm|a (-ade, -at), to thumb, finger, handle. tung, heavy, irksome, arduous, laborious; cumbersome, unwieldy, uncouth; severe. tung|a (-an, -or), tongue, speech, language. tungomål (-et, —-), speech, tongue, language. tungsint, melancholy, gloomy. tungt, heavily, deeply, profoundly. tupp (-en, -ar), cockerel, rooster. turturduva (-an, -or), turtledove. turturfjäd|er (-ern, -rar), feather of the turtledove. tusen, tusen|de (-det, — or -den), thousand. tusenskön|a (-an, -or), daisy (bellis perennis); English daisy; also tusenskön. tusental (-et, —), thousand; tusentals (människor), thousands. tusenårig, a thousand years old, millennial. tuv|a (-an, -or), turf, sod, little knoll. tvekan, hesitation; doubt, misgiving. tvenne, two, twain. tvin|a (-ade, -at), to fade, pale, wither; to grow wan. tvungen, compelled, forced. två, two. två (tvådde, tvagit or tvått), to wash, cleanse. tvång (-et), restraint, check, trammel, stress, compulsion, coercion, constraint, pressure. tvätt|a (-ade, -at), to wash, lave; to cleanse. ty, for, therefore. tyck|a (-te, -t), to think; to opine; to argue; to say, as, tyckte de, said they. tyck|as (-tes, -te), to seem, appear. tydlig, plain, evident, manifest, clear. tyg|el (-eln, -lar), rein, check, bridle, curb. tygl|a (-ade, -at), to bridle, curb; to control, direct. tympanon, tympanum, tympanon, ancient Greek kettledrum. tyn|a (-ade, -at), to wane; to go out (as a light). typ (-en, -er), type, exemplar. tyrteisk, Tyrtæan, in the manner of Tyrtæus, a martial and patriotic poet of Sparta. tyska (-n), German, the German language. Tyskland, Germany. tyst, quiet, silent, unobtrusive; i det tysta, in obscurity, in private. tysthet (-en), silence, quietude. tystn|a (-ade, -at), to grow silent; to be silenced, become mute. tystnad (-en), silence. tyvärr, unfortunately, alas. tå (-n, -r), toe; på tå, on tip-toe. tål|a (-de, -t), to brook; to endure, tolerate, suffer, bear, stand; to put up with. tålamod (-et), patience. tår (-en, -ar), tear. tårad, tearful. tårt|a (-an, -or), cake, tart. täck, pretty, handsome, fair, sweet. täck|as (-tes, -ts), to deign, condescend. täckhet (-en), charm, sweetness, prettiness, daintiness, beauty. tälj|a (-de, -t, talde, talt), to tell, recount; to count. tälj|a (-de, -t), to cut, whittle. tält (-et, —), tent, shelter. tän|da (-de, -t), to kindle, light, ignite; to inflame. tänk|a (-te, -t), to think; to suppose, imagine, fancy. tänkare (-n, —), thinker; philosopher. tär|a (-de, -t), to consume; to prey on; to corrode. tärn|a (-an, -or), maiden, lass, lassie, maid. tärningskast (-et, —), throw of dice, cast of the die. tät, frequent, repeated; close, dense, thick. tätt, closely. tävling (-en, -ar), competition; contest, rivalry. töck|en (-net, —), haze, mist. töcknig, hazy, dim, foggy. töl|as (-ades, -ats), provincial for tålas, to stand, tolerate, put up with, have patience with. tölpig, awkward, boorish, churlish. töm (-men, -mar), rein. töm|ma (-de, -t), to empty; to pour (out or forth); to drain, quaff. tör (torde), may, might; aux. v. with the force of perhaps, possibly, maybe. töras (tordes, torts), to dare; to venture. törne (-t, -n), thorn, brier. törnros (-en, -or), rose, brier rose. törst|a (-ade, -at), to thirst. törstig, thirsty.
udd|e (-en, -ar), point, cape, headland. uddig, pointed, incisive, keen, sharp. Ulrik, Ulric. Ulrika, Ulrica. um|bära (-bar, -burit), to do without, dispense with. umgänge (-t), associates, circle of friends. undangömd, secluded, hidden, sequestered, obscure; concealed. undantag (-et, —), exception. undantagsvis, exceptionally, occasionally, sporadically, in rare instances. und|er (-ret, —), wonder, miracle. under, under, beneath. underbar, marvelous, wonderful, miraculous. underdån-hjärtligt, humbly, cordially. underdånig, humble, submissive. undergivenhet (-en), submission, humility, resignation. underjord (-en), lower regions, abyss, inferno. underkuvad, conquered, subject. underlig, peculiar. underrättelse (-n, -r), notice, information. underskön, exquisite, beautiful beyond conception. understundom (stundom), sometimes, now and then, occasionally. undersåt|e (-en, -ar), subject. undervisning (-en), instruction, tutoring. undervisningsfond (-en, -er), education fund. undr|a (-ade, -at), to wonder, marvel. ung, young; tender. ungdom (-en, -ar), youth. ungdomlig, youthful. ungdomsbrunn (-en, -ar), wellspring of youth. ungdomsfrisk, youthful, exuberant. ungdomsglädje (-n), joy of youth, youthful pleasure. ungdomshopp (-et), youthful hope, ambition. ungdomsvän (-nen, -ner), friends of one's youth, childhood friends. ungdomsälskade, sweetheart from youth. ung|e (-en, -ar), youngster, urchin; young (ones). ungefär, about, approximately, thereabout, nearly. ungmö (-n, -r), maiden. universitet (-et, —), university. universitetsstudi|um (-et, -er), university study or course. unn|a (-ade, -at), to grant, allow, concede. uns (-et, —), ounce. upp (opp), up, upward. uppbloss|a (-ade, -at), to flare up; to break out (of fire). uppbrott (-et, —), departure, decampment. uppburen, esteemed, honored, exalted. uppbåd (-et, —), call; spec., call to arms. uppe|hålla (-höll, -hållit), to maintain, support; uppehålla sig, to stay, remain. uppehälle (-t), support, livelihood, living. uppenbar|a (-ade, -at), to manifest, show. uppfattning (-en, -ar), conception; understanding. uppfostran, education, bringing up, breeding, rearing. uppfrisk|a (-ade, -at), to refresh, revivify, quicken, enliven. uppfylld, filled. upp|giva (-gav, -givit), to give up, surrender; to state; to allege. upphäv|a (-de, -t), to annul, cancel, rescind. upphöj|a (-de, -t), to exalt, elevate, raise. upphör|a (-de, -t), to close, stop, discontinue, quit, leave off. upplysningsfilosofi (-en), philosophy of the Era of Illumination. upplysningstid (-en), Era of Illumination. upplysningstidevarv (-et, —), Era of Illumination. upplös|a (-te, -t), to dissolve, transform, change. uppmuntran, encouragement. uppmärksam, attentive, alert; cognizant; bliva uppmärksam (-mad) på, to have one's attention called to; to take notice of; to be cognizant of. uppmärksamhet (-en), attention, notice. uppnå (-dde, -tt), to attain, reach, realize; to gain. upprep|a (-ade, -at), to repeat, recount; rarely, repa upp. upprätt, upright; staunch. uppsats (-en, -er), essay, article. uppskatt|a (-ade, -at), to value, appreciate. upp|skjuta (-sköt, -skjutit), to postpone, defer, put off; to delay. uppsluppen, hilarious, good-natured, jolly. upp|stå (-stod, -stått), to rise, arise. uppsyn (-en), visage, face, features. upp|taga (-tog, -tagit), to adopt, take up; to occupy; to absorb. uppteckn|a (-ade, -at), to make note of, jot down, record. uppträ|da (-dde, -tt), to appear; uppträda för, to stand up for; to champion; uppträda emot, to oppose, combat. upptäck|a (-te, -t), to discover, disclose. uppvakt|a (-ade, -at), to wait upon, pay one's respects; to regard. uppväck|a (-te, -t), to awaken. uppväx|a (-te, -t), to grow up. uppå (på), upon, in. uppåt, up, upward; up toward. ur, from, out of. urbild (-en, -er), pattern, model, original, archetype. urliv (-et), primitive life. urn|a (-an, -or), urn. ursprunglig, original. ursprungligen, originally, primarily. usel, wretched, poor, unfortunate, worthless, squalid, pitiful, miserable. ut, out; to the end. utan, without, destitute of; but. utarbet|a (-ade, -at), to work out, execute, perform; utarbetad, finished, accomplished. utarbetande (-t), execution, working out. utarbetning (-en), execution. utav, of, from, off. utbild|a (-ade, -at), to develop. utbre|da (-dde, -tt), to spread out, extend. utbrott (-et, —), outburst. ut|bryta (-bröt, -brutit), to break out, ensue. utbränd, burnt out, consumed by fire. utdrag (-et, —), extract, excerpt, summary. ute, outside, without. ute|sluta (-slöt, -slutit), to exclude, eliminate. ut|falla (-föll, -fallit), to result. utför|a (-de, -t), to accomplish, achieve, carry out, complete. utförande (-et), execution, performance. utgammal, superannuated. ut|giva (-gav, -givit), to publish; to cause to be published. utgivare (-n, —), publisher. utgång (-en), outcome, result. utgången, issued. Utgård, the realm of giants in Norse mythology. ut|göra (-gjorde, -gjort), to consist of, make up, amount to, constitute; utgöras av, to consist in. uti, in, within. ut|komma (-kom, -kommit), to be published, or issued; to come out. utkomst (-en), livelihood, support. utlandet, foreign parts; i, till utlandet, abroad. utländsk, foreign, outlandish. utmanande, challenging, pugnacions. utmärk|a (-te, -t) sig, to be characterized; to be distinguished; to distinguish oneself; utmärka sig för, to be characterized by. utmärkande, distinctive, characteristic. utmärkelse (-n, -r), distinction, honors. utnämn|a (-de, -t), to name, appoint. utnämning (-en, -ar), appointment. utnöt|a (-te, -t), to wear out. utom, beside, besides, in addition, except. utomordentlig, extraordinary, exceptional. utomordentligt, extraordinarily, especially, exceptionally. utpräglad, pronounced, striking, salient, marked, remarkable; decided, distinct. utrikesdepartement (-et), foreign department. utrymd, vacated, empty. ut|se (-såg, -sett), to appoint, select, designate; to elect. utsikt (-en, -er), view, prospect. utsätta (-satte, -satt), to expose; to subject; to put, place. uttal|a (-ade, -at), to express, utter, pronounce. uttryck (-et, —), expression, utterance; phrase, word. uttrycksmed|el (-let, —), means or vehicle of expression. uttröttad, weary, tired. utur, of, out of, from. utvald, select, choice, delicious. utvandr|a (-ade, -at), to emigrate. utveckl|a (-ade, -at), to explain; to evince, display; to develop. utveckling (-en), development. utvecklingsmöjlighet (-en, -er), generally pl., possibilities; chance for development. utöv|a (-ade, -at), to exert; to exercise. utöver, over, of, more than, above; across, athwart; beyond. uv (-en, -ar), great-owl, great horned owl.
vacker, beautiful, pretty, attractive, handsome. vackl|a (-ade, -at), to totter, falter. vad, what, that which, what a. vadan, whence. vagg|a (-an, -or), cradle. vagg|a (-ade, -at), to rock. vaggande, rocking, unsteady, fluctuating. vaggsång (-en, -er), cradle song, lullaby. vagn (-en, -ar), chariot, car, wagon, wain. vak|a (-ade, -at), to wake, stay awake; to hold vigil. vaken, awake, alert, wide-awake. vakn|a (-ade, -at), to awake; to rise from sleep; to rouse oneself. vakt (-en, -er), guard, watch. vakt|a (-ade, -at), to guard, watch; to herd; vakta på, to keep watch on, to have under observation. val (-et, —), choice, election. valkig, callused, horny. vall (-en, -ar), grass land, pasture, fallow ground, grassy slope; i vall, aherding. vall|a (-ade, -at), to stray, roam; to herd. Valland, ancient Norse name for northwestern France. vallande, wandering, sauntering. vallarelåt (-en, -ar), herdsman's song; pastoral. vallfart (-en), pilgrimage. vallfärdsminne (-t, -n), recollection from travel, pilgrim memory. valv (-et, —), vault. van|a (-an, -or), habit, usage, custom. vandr|a (-ade, -at), to wander, walk about. vandrare (-n, —), wanderer, traveler. vandring (-en, -ar), wandering, walk, roaming. vandringslopp (-et, —), path of life; life's journey, pilgrimage; span of life. vandringsår (-et, —), years of wandering, roaming, travel. vank|a (-ade, -at), to saunter; to wander aimlessly, to waddle, go awkwardly. vank|as (-ades, -ats), to be offered; to be given; to be had, bestowed. vantro (-n), superstition. vanvett (-et), insanity, idiocy, madness, folly. vanvettig|göra (-gjorde, -gjort), to make insane, to shatter the mind. vap|en (-net, —), weapon, arms. vapendans (-en, -ar or -er), war dance. vapendån (-et, —), din or clash of arms. vapenglad, warlike. vapengny (-et), clamor of warriors; din of arms. vapenskifte (-t, -n), clash of arms, battle. var (vara), pret., was; imperative, be. var, each, every; vars, whose, of which, whereof; var en, en var, var och en, each one, every one. var|a (-an, -or), goods, merchandise, wares. var|a (-ade, -at), to last, endure, remain. vara (var, varit), to be; vara till, to exist, live. varaktighet (-en), duration, durability, permanence. varannan, varann, each other; every other one; alternate. varav, of which, from which, whereof. varda (vart), to become. vardagsbröd (-et), everyday fare, plain bread. varenda, every. varför, why. varhelst, wherever. vari, wherein, in which, in what, where. varifrån, whence, from where. varje, each, every. varm, warm, fervid. varmed, whereby, by which. varning (-en, -ar), warning. vars, whose, of which. varsam, gentle, careful, considerate; wary. varsl|a (-ade, -at), to give a premonition; to foreshadow, predict. varsn|a (-ade, -at), to take notice of; to see, observe. vart, whither, where. varthelst, wherever, whithersoever. varthän, whither. vartill, to which. vas (-en, -er), vase. vasall (-en, -er), vassal. vasa|son (-sonen, -söner), son of Vasa, scion of the house of Vasa (Gustavus I.). vatt|en (-net, —), water. vattendrag (-et, —), watercourse, stream. vattenhiss (-en, -ar), appliance for raising water, water lift. vattn|a (-ade, -at), to water. ve, woe, pity; ve dig, woe unto you; väl och ve, weal and woe. veckotidskrift (-en, -er), weekly journal. vek, weak, feeble, frail, tender, soft, faint; impotent; futile. vem, who, whom. vemod (-et), sadness, melancholy. vemodsdrag (-et, —), air, touch or sign of melancholy, mark or stamp of sadness. vemodsfull, somber, gloomy, melancholy. verk (-et, —), work, achievement. verk|a (-ade, -at), to work, labor, operate; to achieve, accomplish. verklighet (-en, -er), reality. verklighetsskildring (-en, -ar), realistic fiction, true-to-life writing. verklighetstrogen, true to reality, realistic, natural. verklighetstrohet (-en), realism, naturalness. verkning (-en, -ar), effect, result. verksamhet (-en), labor, activity, work. verktyg (-et, —), implement, tool, instrument. Verner, Werner. vers (-en, -er), verse, stanza; poetry. versmått (-et, —), meter, metrical structure. versspråk (-et), language of poetry. veta (visste, vetat), to know; to know how (to); to be able; veta med sig, to be conscious of. vetenskap (-en, -er), science, knowledge. vetenskaplig, scientific. veteran (-en, -er), veteran. vetgirighet (-en), curiosity, thirst for knowledge. vett (-et), learning, erudition; sense, good sense; mind, intellect; wits; brain. vi, we. vi, why. vice, vice. vid, wide, broad, expansive; det vida, space, the open. vid, at, by, near, about, to, of. vida, widely, far, afar. vidd (-en, -er), area, territory, field. vidg|a (-ade, -at), to widen, extend. vidg|as (-ades, -ats), to widen; to be distended. vidsträckt, extensive, wide. vift|a (-ade, -at), to wave, flutter; to wag. vig|a (-de, -t), to dedicate, consecrate. vigd, sacred, consecrated. vigg, vigg|e (-en, -ar), thunderbolt; levin; wedge. vik (-en, -ar), bay, inlet. vika (vek, vikit), to yield, give way; to be defeated; to disappear. viking (-en, -ar), viking. vikingafärd (-en, -er), viking expedition; voyage of vikings. vikingaseg|el (-let, —), viking sail, ship. vikingavänskap (-en), viking friendship. viktig, weighty, important. Viktor, Victor, Victor. vila (-n), rest. vil|a (-ade, -at), to rest, repose; vila ut, to rest thoroughly or continuously. vild, wild, uncultivated, rank. vildmark (-en, -er), wilderness. vildmarksvis|a (-an, -or), ballad of the wilderness. vildskön, of wild beauty. Vilhelm, William. vilj|a (-an, -or), will, will power. vilja (ville, velat), to will, desire; to strive for, be devoted to. vilk|en (-et, -a), who, which, what. vill (vilja), will, want. vill, giddy, wild, excited. vill|a (-an, -or), illusion, confusion; vagueness (as, kvällens villa, the vague twilight). villande, bewildering, confusing. vilse, astray. vilse|gå (-gick, -gått), to go astray. vilsen, bewildered, confused. viml|a (-ade, -at), to reel, grope about, wander; to swarm. vim|mel (-let), throng; stir, crowding, tumult. vin (-et, -er), wine. vina (ven, vinit), to whiz, whistle, whine. vind (-en, -ar), wind, breeze; air. vind (-en, -ar), attic. vindspel (-et, —), windlass, hoisting machine. Vindsvale, father of winter; (Icel., vindsvalr, chilly wind). ving|e (-en, -ar), wing. ving|skjuta (-sköt, skjutit), to wing; to wound in the wing. vingsnabb, vingesnabb, fleet, swift on the wing. vingud (-en), god of wine. vink|a (-ade, -at), to beckon, signal; to give a sign; to wave. vinlövskrans (-en, -ar), wreath of the grapevine. vinna (vann, vunnit), to win, gain; to receive, acquire; to achieve (success); to be victorious; to triumph. vinst (-en, -er), gain, profit, prize, winnings, earnings. vint|er (-ern, -rar), winter. vinterhälsning (-en, -ar), winter greeting. vinterkväll (-en, -ar), winter evening. vinterlynne (-t, -n), wintry mood. vintersolstånd (-et, —), the winter solstice. vinterstämning (-en, -ar), wintry mood. vintertärn|a (-an, -or), winter maiden. vinterur, wintry storm. viol (-en, -er), violet. vip|a (-an, -or), lapwing. vir|a (-ade, -at), to twine. virk|a (-ade, -at), to crochet; to make a netted fabric. virtuositet (-en), virtuosity, mastery. virvl|a (-ade, -at), to whirl, circle. vis, wise, learned, sage; substantively, wise man, savant, philosopher. vis, way, mode, wise, manner. vis|a (-an, -or), ditty, ballad, song. vis|a (-ade, -at; -te, -t), to show, display; to prove; to to present, manifest, exhibit. visdiktare (-n, —), ballad writer. visdom (-en), wisdom, learning, knowledge. visdomsdjup (-et, —), depth of wisdom. vishet (-en), wisdom, learning. visk|a (-ade, -at), to whisper. vislig, prudent, wise, sensible. viss, certain, positive. vissn|a (-ade, -at), to wither, fade, wilt. visst, surely, apparently, evidently, certainly, indeed, of course; I believe; undoubtedly. vist|as (-ades, -ats), to live, sojourn, stay. vistelse (-n), stay, sojourn. visthus (-et, —), storehouse, larder. vitblomm|a (-an, -or), white flower. vitn|a (-ade, -at), to turn white; to whiten. vitt, white. vitter, literary, learned, scholarly. vitterhet (-en), literature, belles lettres. vitterhetsakademi (-en, -er), academy of belles lettres, literary academy. vitterhetsidkare (-n, —), author, writer, man of letters. vittj|a (-ade, -at), to examine and empty (a fishnet); to run or haul in (a net or line). vittr|a (-ade, -at), to erode, molder. viv (-et, —), wife. Vodan, Wotan. von, of. vorden (varda), become; changed, transformed, made (into). vred, angry, wroth, irate, furious, mad. vrede (-n), wrath, anger, fury, madness. vredgad, angry, wroth. vrida (vred, vridit), to wrench; to twist, turn, wring. vrå (-n, -r), nook, corner, retreat. vräk|a (-te or vrok, -t), to hurl, cast, throw; to rush. vurmeri (-et, -er), craze, mania, hobby, fancy. vyss|a (-ade, -at), to lull. våd|a (-an, -or), danger, peril, risk, accident. våg (-en, -or), wave, billow; waters. våg|a (-ade, -at), to dare, venture; to risk. våld (-et), power, might, force, tyranny. våldsam, violent, sudden. vålnad (-en, -er), spirit, ghost, spook, wraith. vånd|as (-ades, -ats), to suffer, writhe, agonize; to be in pain. vår (-en, -ar), spring, springtime. vår, our, ours. vård (-en, -ar), mark, sign, emblem, symbol. vård (-en), care. vård|a (-ade, -at), to keep, preserve, have in charge; to take care of. vårdad, careful, thorough. vårdanstalt (-en, -er), sanatorium, asylum, hospital. vårdslös, careless, heedless, negligent, slovenly. vårflodsveck|a (-an, -or), week of spring floods. vårlig, springlike, pertaining to spring, vernal. vår|natt (-natten, -nätter), spring night. vårskri (-et, —), vernal call. vårstorm (-en, -ar), spring storm. vårvind (-en, -ar), spring wind, vernal breeze. vårvis|a (-an, -or), spring song. vårvit, white with spring blossoms. våtkall, damp and chilly. väck|a (-te, -t), to awaken, rouse, inspire; to cause; to wake. väd|er (-ret, —), weather, wind; vädren, the winds. väderbubbl|a (-an, -or), bubble. väderlek (-en), weather. väg (-en, -ar), way, road, course, väg|a (-de, -t), to weigh, balance. vägg (-en, -ar), wall, partition; uppåt väggarna, utterly nonsensical, absurd, preposterous, out of all reason; extremely. väkt (-en, -er), watch. väktare (-n, —), watchman, guardsman. väl, welfare, weal; väl den, blessed be he, happy he; väl och ve, weal and woe. väl, of course, indeed, true; well; carefully; doubtless, forsooth; then. välbehag (-et), pleasure, enjoyment, delight. väld, favor, partiality, bias. väldig, mighty; grand, great. välfägnad (-en), entertainment. välgång (-en), welfare, weal; health. välja (valde, valt), to choose, elect, select. välkomm|a (-an, -or), welcome. väll|a (-de, -t), to well, flow, pour, rise. välljud (-et, —), sweet sound, harmony, melodiousness. vällukt (-en, -er), fragrance, scent. vällust (-en), rapture, pleasure, enjoyment, voluptuousness. vällärd, scholarly, erudite, well versed. välsignad, blessed, blissful. vältalare (-n, —), orator; andlig vältalare, pulpit orator. vältalig, eloquent, grandiloquent. välv|a (-de, -t), to roll, heave, tumble (of waves); to circle; to bulge up or out. vän, fair, bonny, dainty. vän (-nen, -ner), friend, acquaintance, associate; darling, dear one. vän|da (-de, -t), to turn, revolve, swing, rotate; to turn over, reverse; vända åter (återvända), to return, turn back, come again. vänlig, friendly, cordial, kind. vänskap (-en), friendship. vänt|a (-ade, -at), to await, to expect, to look for; vänta sig, to expect, hope for. väntan, waiting, wait. väntanstid (-en, -er), time of waiting, expectancy. väntansår (-en, —), year of waiting. värd, worth, worthy of. värde (-t, -n), value, worth, meaning, import. värderad, esteemed, valued, appreciated. värdig, worthy. värdinn|a (-an, -or), hostess. värj|a (-de, -t), to defend, protect, guard. värld (-en, -ar), world, universe; humanity; realm. världsförakt (-et), contempt of the world, pessimism. världslitteratur (-en), world literature. världssmärta (-n), sentimental pessimism, Weltschmerz. världsåskådning (-en, -ar), views, view of life, tenets. värma (-n), heat, ardor varmth. värm|a (-de, -t), to warm. värme (-n or -t), warmth, heat. värn (-et, —), protection, defense. värn|a (-ade, -at), to defend, protect, guard. värre, worse; dess värre (tyvärr), unfortunately, all the worse. värv (-et, —), duty, vocation, occupation, commission. värv|a (-de, -t), to earn, acquire, establish; poet. for förvärva. väsen (-det, —), being, essence. väss|a (-te, -t), to sharpen, point. väst (-en, -ar), vest. västanfläkt (-en, -ar), west wind, zephyr. västanvind (-en, -ar), zephyr, west wind. väster (-n), west. västlig, western, westerly. vätt, moistened. väv (-en, -ar), woof, web; weaving. väv|a (-de, -t), to weave. vävd, woven. väx|a (-te, -t), to grow, spring. växl|a (-ade, -at), to change; to alternate, shift, vary. växt (-en, -er), form, figure; plant, growth. vörd|a (-ade, -at), to respect, honor. vördnad (-en), reverence, respect, adoration. vördsamligen, respectfully.
ymnig, copious, abundant, brimming, brimful. yngling (-en, -ar), youth, young man. ynglingadåd (-et, —), youthful deed or achievement. yngre, younger; recent. yngst, youngest. ypp|a (-ade, -at), to discover, disclose, betray; yppas, to appear; yppa sig, to manifest itself. ypperlig, excellent, superior, of high standing, grade, quality or character. ypperst, foremost, most excellent, highest, most exalted. yppig, luxuriant, full, swelling, abundant, rich, sumptuous. yr, giddy, wild, mad, dizzy. yra (-n), excitement, stir, bustle; fury. yr|a (-de, -t) sometimes -ade, -at), to drift; to rage. yrsel (-n), giddiness, dizziness, feverish excitement or pleasure. Obsolete form, yrsla (-n). yster, lively, wild, frisky. yt|a (-an, -or), surface, exterior. ytterligare, further, furthermore. yttr|a (-ade, -at), to utter, express; to speak, voice; yttra sig, as above, also, to manifest. yttrande (-t, -n), expression, utterance, phrase. yttre, outer, exterior, physical.
Zevs, Zeus, chief of the Olympian gods.
Zion (Sion), Zion.
å, on. åd|er (-ern, -ror), ådr|a (-an, -or), vein. ådraga (ådrog, ådragit), to render, bring on. åhörareskar|a (-an, -or), audience, assemblage. åkallan, invocation. åld|er (-ern, -rar), age; era, period; … års ålder, age of … (years). ålderdom (-en), old age, olden times, antiquity, the past. åldrad, aged. åldr|as (-ades, -ats), to grow old; to wane, decline; to age. åldrig, ancient, old, hoary. åliggande (-t, -n), duty, obligation. ånga (-an, -or), exhalation, scent, odor, fragrance; steam, vapor. ånger (-n), remorse, regret. ångerfri, carefree, without regret. ångest (-en), anguish, anxiety, despair. ångmaskin (-en, -er), steam engine. år, (-et, —), year; (with numeral) age of. årshelg (-en), annual holiday or festival. årstid (-en, -er), season. ås (-en, -ar), ridge. åsikt (-en, -er), view, opinion, notion, mind, idea. åsk|a (-an, -or), thunder. åskådning (-en, -ar), view, opinion, tenet, views. åsyn (-en), sight, view, presence. åt, to, for, toward, in the direction of. åter, again, anew, back, on the other hand. återbruten, reflected. återflytt|a (-ade, -at), to move back, return. åter|komma (-kom, -kommit), to return, come again; to revert. åter|se (-såg, -sett), to see again; to meet again. återställ|a (-de, -t), to restore. återsvar|a (-ade, -at), to re-echo, answer; to give back a sound. återtänd|a (-de, -t), to rekindle. återupp|taga (-tog, -tagit), to resume. återupp|tagas (-togs, -tagits), to be restored, returned, reaccepted, taken back. återvän|da (-de, -t), to return, come back; to recur. åtminstone, at least, at any rate, leastwise. åtskillig, sundry, several, various, divers. åtta, eight. åttio, (åttatio, åtti), eighty.
ädel, noble, pure, refined. ädelsten (-en, -ar), precious stone, jewel. ädelt, nobly. äg|a (-de, -t), to own, have, possess; äga rum, to take place. ägare (-n, —), owner, proprietor. ägn|a (-ade, -at), to devote. äkta, genuine, true, sterling, authentic, original. äktenskap (-et, —), marriage, wedlock, married life; ingå äktenskap, to enter wedlock, to be married. äktsvensk, genuinely Swedish. äldre, older, elder. älsk|a (-ade, -at), to love; to take delight in; to be fond of. älskad, beloved; hans ungdoms älskade, the beloved of his youth. älsklig, lovely, lovable, amiable, charming. älsklingsskald (-en, -er), favorite poet. älskog (-en), love, affection. älskogskrank, lovelorn, lovesick. älskvärd, amiable, lovely, charming. älv (-en, -ar), river, stream. älv|a (-an, -or), fairy. älvadrottning (-en, -ar), queen of the elves, fairy queen. ämbete (-t, -n), office, position. ämbetsgöromål (-et, —), official duties. ämbetsutövning (-en), official duties. ämbetsverk (-et, —), department, executive or administrative office. ämbetsåliggande (-t, -n), official duties. ämn|a (-ade, -at), to intend. ämnad, intended. ämne (-t, -n), subject, topic. än (ännu), yet, still, as yet; than; än så, ever so; om än, even though; however; förr än (förrän), before, until. änd|a, änd|e (-an, -en, -ar), end, close, finish; taga (en) ända, to end. ända, all the way; ända tills, until, up to, all along till. änd|a (-ade, -at), to end; to cease; to put an end to. ände (ända), end. ändlös, endless, unceasing, incessant. ändr|a (-ade, -at), to alter, change. ändå, yet, still, nevertheless. äng (-en, -ar), meadow. ängd (-en, -er), domain, vicinity, bourne. äng|el (-eln, -lar), angel. ängla|hand (-handen, -händer), angel's hand. ängslan, anxiety; ängslansdok, veil of sorrow. äntligen (äntligt, äntlig), finally, at last, at length, änne (-t), forehead, temples. ännu, still, yet. äppelblomm|a (-an, -or), apple blossom. är (vara), am, art, is. ära (-n), honor, glory, distinction; hålla i ära, to hold in high esteem; to honor, appreciate. ärbar, honest, virtuous, proper, modest. ärekrans (-en, -ar), wreath of honor. äreminne (-t, -n), memorial sketch or address. ärende (-t, -n), errand; business; service; duty. ärestod (-en, -er), monument, memorial statue. ärftlig, hereditary. ärkebiskop (-en, -ar), archbishop. ärlig, honest, upright, true, sincere. ärm (-en, -ar), sleeve. ärones, archaic for ärans; ärones konung, the King of glory. ärv|a (-de, -t), to inherit. äsk|a (-ade, -at), to ask, demand, request. ästetik (-en), esthetics. ätt (-en, -er), lineage, tribe, family; descendants. ättehög (-en, -ar), burial mound, barrow. även, even, also. äventyr (-et, —), adventure. ävlan, struggle, strife; effort.
ö (-n, -ar), island; Lycksalighetens ö, The Isle of Bliss. öde (-t, -n), fate, destiny. öde, barren, bleak, deserted. ödmjuk, humble, lowly, profound. ödmjuk|a (-ade, -at) sig, to humble oneself. ödslig, desolate, waste. ög|a (-at, -on), eye. ögonblick (-et, —), instant, moment, twinkling of an eye. ögonfröjd (-en, -er), pleasure to the eye, enjoyment. ögonlock (-et, —), eyelid. ök|en, (-nen, -nar), desert, waste, wilderness. ökengrav (-en, -ar), desert grave. öl (-et), ale, beer, small beer. öm, tender, fond, loving, affectionate, sensitive. ömhet (-en), tenderness, affection, kindness, love, sensitiveness. ömk|a (-ade, -at), to pity; to take compassion on; to sympathize with. ömkan, pity, compassion. ömsom, by turns, ever and anon, back and forth, now and then; ömsom … ömsom, now … now. önsk|a (-ade, -at), to wish, desire; önskad, wished for, longed for, desired. önskan, wish, desire, hope, expectation. öppenhjärtig, openhearted, frank. öppn|a (-ade, -at), to open; jorden öppnar sig, the earth yawns. ör|a (-at, -on), ear. örfil (-en, -ar), box on the ear; buffet. örn (-en, -ar), eagle. ört (-en, -er), herb, plant; flower, blossom. örtagård (-en, -ar), garden. ös|a (-te, -t), to pour. öster (-n), east. österland (-et), Orient. österländsk, Oriental. östervåg (-en, -or), Baltic Sea. över, over, against, above, on (a subject), at, across. överallt, everywhere, all over. överbibliotekarie (-n, -r), head librarian. över|bjuda (-bjöd, -bjudit), to surpass, exceed, outdo, excel. överdrift (-en, -er), exaggeration. överflöd (-et), plenty, excess, surplus; surfeit. över|giva (-gav, -givit), to desert, leave, abandon. övergrepp (-et, —), undue interference, arbitrariness. övergång (-en, -ar), transition, transfer, going over. överherr|e (-en, -ar), overlord, superior. överlev|a (-de, -t), to outlive; to survive. över|man (-mannen, -män), master, superior. övermättad, sated, surfeited. överrask|a (-ade, -at), to surprise; to take by surprise. översinnlig, supersensuous, supernatural. överskatt|a (-ade, -at), to overestimate, exaggerate. överslug, overwise, too clever, affectedly wise. överspänd, extravagant, exaggerated, overdrawn, wild, quixotic. över|vinna (-vann, -vunnit), to conquer, overcome; to master. överväg|a (-de, -t), to outweigh; to preponderate; to exceed, excel, overbalance. övrig, other, remaining.